Kevin Morgan: The Webbs and Soviet Communism (“Bolshevism and the British Left, part 2) (Lawrence & Wishart, 2006)
Makarna Sidney och Beatrice Webb var inflytelserika medlemmar i det brittiska kommunistpartiet, och blev kända för sin hyllningsskrift till Sovjetunionen, Soviet communism, a new civilisation? som utkom 1935. Den brittiske historikern Kevin Morgan har studerat makarna Webbs dagböcker och brev och försöker förstå deras entusiasm inför den sovjetiska diktaturen. Boken ingår i en serie, Bolshevism and the British Left, vars första del behandlade “det ryska guldet”, pengar som efter första världskriget finansierade kommunistpartier i europeiska länder, i Storbritannien, även i Sverige.
Christoph Meyer: Herbert Wehner : biographie (Deutscher Taschenbuch Verlag, 2006)
Herbert Wehner (1906-1990) var en känd tysk politiker som inledde sin politiska bana som kommunist, men bröt med kommunistpartiet KPD under andra världskriget, då han var politisk flykting i Sverige, och 1946 gick med i det tyska socialdemokratiska partiet, SPD. Han var med om att driva igenom det s.k. Godesbergprogrammet 1959, i vilket SPD övergav marxismen, och var med och utformade socialdemokraternas nya östpolitik, bl.a. som minister för tysk-tyska frågor 1966-69. W. var vice partiordförande 1958-83 och gruppledare för SPD i förbundsdagen 1969-83. Detta är den mest utförliga biografi som utkommit om Wehner, den är illustrerad. Wehners tid i Sverige skildras t.ex. i Peter Weiss stora verk Motståndets estetik.
Mary Hilson: Political change and the rise of Labour in comparative perspective : Britain and Sweden 1890-1920 (Nordic academic press, 2006)
Författaren är historiker och verksam på University College Londons avdelning för Scandinavian Studies. Hon behandlar arbetarrörelsens väg till makten i Sverige och Storbritannien, och gör en speciell studie av två hamnstäders arbetarrörelse: Plymouth och Karlskrona.
Gustav Fridolin: Från Vittsjö till världen : om global apartheid och alla oss som vill någon annanstans (Ordfront, 2006)
Ali Esbati: Agenda : julafton för allt reaktionärt : bloggtexter (Karneval, 2006)
Miljöpartisten Gustav Fridolin kan ses som en representant för den yngsta politikergenerationen till vänster, han har verkat som aktivist i många år inom freds- och miljörörelserna. Han skriver om världen i början av 2000-talet, inte minst under många resor som politiker och aktivist. Från uppväxten i skånska Vittsjö, till Bagdad, New York, Sarajevo, Kiev, och Palestina. Under en aktion mot den israeliska ockupationen av Västbanken blev han arresterad, förhörd i en dygn, innan han sattes på ett flyg tillbaka till Sverige.
Vänsterpartisten Ali Esbati har i ett år skrivit en “dagbok” på Internet (“blogg”), med politiskt debatterande texter. Han vill vara ett alternativ till den allt mer kommersialiserade och högervridna tidningspressen, motverka en agenda “som gör opinionsbildningen inskränkt, och som tjänar snäva maktintressen”. Sällan har svenska medier varit så ensidiga, skriver han. Ensidiga, propagandistiska, och – komiska. Både Fridolin och Esbati skriver, liksom en rad yngre politiker, “blogg”.
Ulf Bjereld, Marie Demker: Främlingskap : svensk säkerhetstjänst och konflikterna i Nordafrika och Mellanöstern
Ulf Eliasson: I försvarets intresse : Säkerhetspolisens övervakning och registrering av ytterlighetspartier 1917-1945 (bägge böckerna Nordic academic press, 2006)
Det s.k. “MUST-programmet” har främst behandlat hoten från nazism, kommunism och anti-kommunism i Sverige under 1900-talet. Det ska också täcka underrättelseverksamhet och säkerhetspolitik under förra seklet. Ulf Bjereld och Marie Demkers bok behandlar också säkerhetstjänstens agerande under två konflikter under efterkrigstiden: Algerietkriget 1954-1962, och Palestinafrågan, 1965-1980. Frågan är aktuell och rör “hotet från islam” och verkliga och påstådda terroristgrupper från arabländer.
Ulf Eliassons avhandling behandlar säkerhetspolisens övervakning och registrering av kommunister och nazister före och under andra världskriget. Fram till kriget dominerade registreringen av kommunister och syndikalister, en verksamhet som var väl känd av politiker som Gustav Möller och Tage Erlander, trots förnekanden från regeringens sida. Särskilt känsligt blev det när även s.k. “Englandssympatisörer” började registreras, en verksamhet som avslöjades 1944. Även den antinazistiska gruppen Tisdagsklubben utsattes för sträng övervakning av polisen.
MUST-programmet har tidigare publicerat Svensk rädsla, och Svensk oro, av Sverker Oredsson, Antikommunism och kommunism, av Werner Schmidt, Det röda hotet, av Ann-Marie Ekengren och Henrik Oscarsson, och Ryssligan 1919, av Svante Lundberg.
Barbara Ehrenreich: Körd : uppvaknandet ur den amerikanska drömmen (Leopard förlag, 2006)
Journalisten Barbara Ehrenreich blev uppmärksammad för boken Barskrapad där hon Wallraffade som servitris, städerska, och affärsbiträde. Boken beskriver den nya globala marknadsekonomin med låglönejobb särskilt inom servicesektorn, jobb som till svältlöner ges till invandrare, skolungdomar och kvinnor.
I den nya boken skildrar hon hur den ekonomiska krisen drabbar även medelklassen i USA. Ehrenreich utger sig för att vara PR-konsult, klär sig i kjol och kavaj och nylonstrumpor, och börjar söka jobb. Hon beskriver en förnedrande tillvaro i händerna på unga män i kontorsvärlden, där kunskaper, ålder och erfarenhet har liten betydelse. Budskapet hon får är solklart: du är för gammal, du har för höga krav, du är inte tillräckligt “formbar” för dagens marknad. Hon skildrar en verklighet som många äldre akademiker och tjänstemän som förlorat jobbet ställs inför i Sverige idag.
Anneli Jordahl: Att besegra fru J. : en bok om Elsie Johansson (Atlas, 2006)
Elsie Johansson har sedan debuten 1979 med diktsamlingen Brorsan hade en vevgrammofon blivit en av våra främsta och mest lästa nu levande arbetarförfattare, med den självbiografiska trilogin om Nancy: Glasfåglarna, Mosippan, Nancy som mest kända verk. Som kvinnlig arbetarförfattare följer hon en linje från Maria Sandel, Maj Hirdman, och Moa Martinson. Hon växte upp i en fattig stuga i Uppland, och arbetade många år som postkassörska i Uppsala innan debuten vid 48 års ålder. Anneli Jordahl har tidigare skrivit om klassbegreppet och folkhemmets klassresor. I boken behandlar hon särskilt Elsie Johanssons inställning till den dubbla identiteten som “arbetarklass” och “medelklass”, till hennes feministiska ambitioner, och viljan att “besegra [postkassörskan] fru Johansson”. Väckelserörelsen, som tidigt spelade roll för Elsie Johansson, uppmärksammas, liksom arbetet inom den offentliga sektorn, och de sociala förflyttningarna från land till stad.
Gunnar Balgård: Detta är mitt land : Helmer Grundströms liv och diktning. Leopard förlag, 2006.
I en rikt illustrerad bok skildras den märklige västerbottensförfattaren Helmer Grundström, poet, klarabohem, flitig skribent i arbetarpressen, först stridbar nykterist, sedan lika stridbar alkoholist, på sin ålders höst återupptäckt 1972 av kollegan i Tidaholm, Jan Mårtensson, och av trubaduren Thorstein Bergman, som genom en skivinspelning med dikter av Grundström gjorde hans namn känt efter många års tystnad. Grundström som klagade på att den enda dikt han skulle ihågkommas för var Langt borti hellvitta, langt nol i väla, drar jag mitt dragspel, för värken i själa. Bälgen ä sprucken å sprucken ä själa, langt nol i hellvitta, langt bort i väla (=världen). Dikten publicerades redan 1937 i Västerbottens-Kuriren. Grundström fick sin skolgång på folkhögskolorna i Vindeln och Brunnsvik, och avled i sitt torp i Svanabyn i Västerbotten 1986, 82 år gammal.