Aron Etzler: Trondheimsmodellen : radikala framgångshistorier från Norge och Nederländerna. Karneval, 2007. 232 s.
Vänsterpartisten Aron Etzler har hittat exempel på att framtiden inte bara är “den enda vägens politik”, sanktionerad av Världsbanken, WTO och näringslivet. I Norge går man sin egen väg, stärkt av en stabil ekonomi. LO har där spelat en radikal roll i kampen mot nyliberalismen, under sin karismatiska och omdebatterade ordförande Gerd-Liv Valla. När vänstersidan vann valet i Trondheim efter 14 års borgerligt styre gick man till val på att försöka rädda vad som fanns kvar av den allmänna välfärden efter en rad år av privatiseringar av offentlig verksamhet. Droppen var när den borgerligt styrda kommunen ville sälja kommunens energibolag. Etzler menar att norska LO, som står mer självständigt från arbetarpartiet än i Sverige, gått i bräschen för försvaret av välfärdssamhället i Norge.
I Nederländerna har det nya vänsterpartiet Socialistiska partiet haft stora framgångar, i några kommuner har man trettio procent av rösterna, varav många från tidigare socialdemokrater. Men man har också gott samarbete med miljöpartier och aktiva inom kyrkan. Det Socialistiska partiet består till stor del av aktivister, man arbetar som de politiska vänstergrupperna gjorde på 1970-talet, och man är framgångsrika. Även här står välfärdssamhället i fokus, och försvaret av offentlig service som skola, äldreomsorg och barnomsorg. Kooperativt ägande har ökat tack vare partiets insatser.
Yvonne Hirdman: Gösta och genusordningen : feministiska betraktelser. Ordfront, 2007. 239 s.
Professor Yvonne Hirdman har ett stort antal böcker bakom sig, både en historik över arbetarrörelsens historia, Vi bygger landet, LO-historiken Med kluven tunga : LO och genusordningen, böcker som Att lägga livet till rätta (om det socialdemokratiska välfärdssamhällets mindre angenäma baksidor) essäboken Den socialistiska hemmafrun, och en bok om Alva Myrdal, Det tänkande hjärtat. I den nya boken skriver hon om Gösta, som är det namn hon ger “mannen som norm”. Hon bygger på ett stort insamlat material med intervjuer med kvinnor från hela 1900-talets Sverige.
Genusordningen är enligt förf. en uppdelning, som gjorts av män, i en mans- och en kvinnosida. Den finns överallt och på alla nivåer, från den fattigaste arbetarklass upp till den förmögnaste överklass. Den handlar om hur man värderar “manligt”, och “kvinnligt”, vad som anses viktigt och mindre viktigt, och vad som anses vara “kvinnligt, rekvisita, förbannelse, frestelse, syndabock”, men också “stöd i livet” och “älskad maka och mor”.
Hans Abrahamsson: En delad värld : Göteborgshändelserna i backspegeln. Leopard, 2007. 344 s.
Förf. är docent i freds- och utvecklingsforskning i Göteborg, och har tidigare skrivit böcker om Algeriet, Moçambique, och om “global rättvisa”. Han har i den nya boken om de s.k. “Göteborgskravallerna” i samband med EU-toppmötet 2001, försökt att se händelserna i ett större, globalt, perspektiv. Han frågar sig varför makthavare som president Bush i USA och president Putin i Ryssland ser den globala rättviserörelsen som ett hot istället för en samtalspartner? Förf. var regeringens kontakt med de olika aktivistgrupperna inför toppmötet, som urartade i upplopp, skadegörelse, misshandel och polisbrutalitet.
Genom Göteborgshändelserna tycker han sig kunna se en större, global, samhällsordning. Han konstaterar att militär säkerhetstjänst från Sverige och USA samarbetade nära med polisen i Göteborg, och att konfrontationen med aktivisterna var planlagd och ämnad att dra uppmärksamheten från president Bushs person. Tillslaget mot Schillerska gymnasiet beskrevs av en polis som en övning av den nationella insatsstyrkan. Hela operationen bevakades noggrant av amerikansk säkerhetstjänst, som hade attackhelikoptrar placerade på Landvetter, och prickskyttar utplacerade på hustaken. Förf. ser hela förloppet som ett “säkerhetsdilemma” där fruktan och konfrontation istället för tilltro och samarbete tillåts styra utvecklingen. Han ser problemen, som följden av maktlöshet, frustration, och “ett fundamentalt demokratiskt underskott i den nya globala världsordningen”.
Lena Kallenberg: Elena och Europa. Leopard, 2007. 233 s.
Lena Kallenberg kan betecknas som en av våra nya arbetarförfattare. I sin förra roman, Coola krogen, skildrade hon en restaurang vid Norra Bantorget och de anställda som arbetade där. I den nya boken skildrar hon ett ungt par från Polen, Marek och Elena. Marek arbetar fackligt på Opel i Polen men blir svartlistad efter en facklig aktion. Elenas son har en lungsjukdom förorsakad av den dåliga miljön i södra Polens gruvdistrikt, och hon engagerar sig i en grupp av mödrar som anklagar svenska Vattenfall för rovdrift i regionen. Boken handlar om människor i “det nya Europa”, i en europeisk union indelad i ett A- , ett B-, och ett C-lag.
Renzo Aneröd: Vildsvinet. Leopard, 2007. 293 s.
Renzo Aneröd från Göteborg skildrade i sin förra roman, Löftet, en sorts undre värld där droger, prostitution, kriminalitet och utslagning får romanpersonerna att balansera på en knivsegg mot undergången. Den nya romanen bygger på ett samarbete med kurdiske invandraren Karwan Faraj. Han är 14 år när han kommer till Göteborg, där han blir en fruktad gängledare som snart dras in i kriminalitet. Hans syster Dilsa försöker revoltera mot familjens konservativa traditioner. Karwan blir sedan “frälst” och dras till religiösa fundamentalister. Branden på discoteket i Backa skymtar förbi, samtidigt som striden mellan olika klaner och grupper av invandrare i förorterna hårdnar. En osminkad skildring av Sverige på 2000-talet, och en skarp kritik av det svenska välfärdssamhällets baksida.
Lena Sundström: Känns det fint att finnas en dag till? Leopard, 2007. 263 s.
Den populära kolumnisten Lena Sundström hade stor framgång med sin förra bok “Saker jag inte förstår och personer jag inte gillar”. Även i den nya boken utdelar hon smockor och tjuvnyp från sin underifrånposition, om allt från aktieköp, spelberoende, skatter, mobiltelefoner, till nakenbadare, “Allsång på Skansen” och överambitiösa husdjursägare.
Svenskt i Finland – finskt i Sverige : mellan majoriteter och minoriteter, migration, makt och mening. Redaktörer: Marianne Junila och Charles Westin. Svenska litteratursällskapet i Finland och bokf. Atlantis, 2006. 528 s. : ill.
Sveriges och Finlands historia hängde länge ihop, och under 1900-talet har arbetskraftsinvandringen från Finland till Sverige varit betydande. I projektet Svenskt i Finland – finskt i Sverige, varav denna bok är del 682:2, behandlas de båda ländernas gemensamma historia, liksom likheter i samhällsinstitutioner, värderingar, kynne och mentalitet. Här behandlas den stora emigrationen från Finland till Sverige efter andra världskriget, med flyttningsmönster och språkgränser, finnar i Göteborg och Värmland, tornedalsfinnar och finlandssvenskar. Mycket av materialet bygger på intervjuer av finnar i Sverige, och svensktalande i Finland. En bibliografi på flera hundra titlar bifogas, projektets huvudsakliga publikationer mellan 2000-2005.
Georg Karlsson: Gunnar Hirdman : humanisten, demokraten, folkbildaren. Futurum, 2007. 254 s. : ill.
Gunnar Hirdman, 1888-1963, började tidigt arbeta som järnarbetare i Västerås, genomgick folkhögskolekurser vid Hampnäs och Askov i Danmark och studerade i Storbritannien och USA. Han var sedan verksam inom ABF på olika poster, bl.a. som dess riksstudieledare 1932-52. Han utvecklade studiehemmet Arosgården i Västerås, och var flitigt anlitad föreläsare. Georg Karlssons biografi kompletteras av Lars Arvidsons tidigare i år utgivna Insikter och åsikter, som behandlar Gunnar Hirdmans kunskapssyn och bildningsdiskussion.