Lijia Zhang: Socialism is great! : a worker’s memoir of the new China. New York : Atlas. 357 s.
Den kinesiska kvinnliga journalisten Lijia Zhang (1964-) började arbeta som sextonåring på en vapenfabrik i Nanjing. Tidigt ville hon vidareutbilda sig och lära sig engelska, något som vid denna tid sågs som suspekt och misstänkt av regimen. 1989 gick hon i spetsen för studentdemonstrationerna vid Tianmen square i Peking. Hon beskriver hur hon som kvinna och oppositionell till slut vann kampen för självständighet. Idag tillverkar hennes fabrik i Nanjing små Buddhastatyer i brons för export till utlandet och försäljning till turister.
Dirk Kruijt: Guerillas : war and peace in Central America. Zed Books. 248 s.
Latin American social movements in the 21st century : resistance, power, and democracy. Ed. by Richard Stahler-Sholk, Harry Vander, Glen Kucker. Rowman & Littlefield. 394 s.
Den holländske professorn Dirk Kruijt har varit verksam som diplomat och rådgivare i Centralamerika i många år, bland annat till sandinistregeringen i Nicaragua. I boken beskriver han tre länder: Nicaragua, El Salvador, och Guatemala, som i många år sönderslets av diktatoriska USA-stödda regimer, i kamp med olika gerillagrupper från både vänster och höger, och som på senare år övergått till, om än bräckliga, demokratier med allmänna och fria val. Han beskriver närgånget hur gerillagrupperna arbetade, och diskuterar hur framtiden för de små centralamerikanska länderna ter sig.
I antologin “Latin american social movements” speglas en bred pastell av sociala rörelser inom miljö, etnicitet, klass och kön över hela Latinamerika, med exempel från Mexiko, Ecuador, Colombia, Brasilien, Chile, och Argentina.
Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek har genom förre chefen Åke Wedin erhållit en stor samling med tryck, både broschyrer, tidskrifter och organisationsmaterial, från de latinamerikanska länderna, framförallt från 1970- och 1980-talet, som speglar vänstergruppernas aktiviteter, befrielsekrigen, och samhällsomvandlingen. Här finns också internationellt material i form av trycksaker från Nepal, Sri Lanka, och Indien.
Ulf Andréasson: Arbetslösa i rörelse : organisationsträvanden och politisk kamp inom arbetslöshetsrörelsen i Sverige, 1920-1934. Gidlunds. 288 s.
De arbetslösa i Sverige engagerade och organiserade sig på 1920-talet, under depressionen efter första världskriget. Ofta kom initiativet från kommunistiskt håll. Man ställde krav på SAP och LO och bidrog till en mer aktiv socialdemokratisk arbetslöshetspolitik. På 1930-talet gjorde arbetarrörelsen gemensam sak med regeringen, bondeförbundet och folkpartiet, i en hård och medveten kamp för att inte den gryende nazismen i Sverige skulle kunna utnyttja arbetslösheten för sina syften.
History and revolution : refuting revisionism. Edited by Mike Haynes and Jim Wolfreys. Verso. 266 s.
I boken vill man gå till motangrepp mot historiker som Francis Fukuyama, som med sin bok “The end of history” menade att i och med kommunismens (egentligen Sovjetunionens) fall i början på 1990-talet världen bara hade en segrande “ideologi”, kapitalismen, som skulle härska för evigt. Här vill istället historiker som Lars Lih, Enzo Traverso, Marc Ferro och Daniel Bensaïd peka på betydelsen av revolutioner och socialism i historiens utveckling, både förr och nu. I essäer behandlas till exempel betydelsen av den franska och ryska revolutionen, och Cromwells engelska revolution 1642, och revisionisthistoriker som Orlando Figes och Simon Schama kritiseras. Ett närliggande exempel på revolutionernas betydelse är Nepal, där monarkin, främst genom den maoistiska rebellrörelsen, i år störtades och demokrati infördes. Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek har erhållit intressanta dokument från Nepals kommunistiska parti, som kan sökas via vår bibliotekskatalog.
Margareta Ståhl: Vår röda fana. Bildredigering: Förf. och Kjersti Bosdotter. Industrifacket Metall. 183 s. : ill.
Margareta Ståhl, som skrivit flera böcker om arbetarrörelsens fanor, och IF Metalls kulturansvariga, Kjersti Bosdotter, har valt ett stort antal fanor från förbundets 120-åriga historia, en kavalkad som avslutas med den allra senaste, IF Metalls nya fana från i år, illustrerad av dekorationsmålaren Magnus Bratt. Boken är en rikt illustrerad fanhistorik där både fanans tillverkning, konstnärer, seder och bruk (möten, demonstrationer, begravningsceremonier, utflykter), material och symboler beskrivs. Det är också en förbundshistorik över de många förbund, avdelningar och fackklubbar som gått upp i Metall respektive Industrifacket genom åren, och som avslutas med samgåendet mellan de två stora förbunden 2006.
Alexis de Tocqueville: Den gamla regimen och revolutionen. Inledning av Stig Strömholm. Övers. Ervin Rosenberg. Atlantis. 383 s.
Tocqueville (1805-1859) var fransk diplomat, politiker, jurist och författare. Under en resa i USA övertygades han om att historien gick mot allt större “jämlikhet” mellan klasserna. I sina skrifter diskuterade han demokratins möjligheter och problem, till exempel i De la démocratie en Amérique. Det franska samhället skakades samtidigt av stora klassmotsättningar, mellan adeln, kyrkan, den liberala medelklassen, och proletariatet. Det kom till uttryck i revolutionen mot det kungliga enväldet 1830, och i revolutionsoroligheterna kring 1848. Tocqueville är övertygad om att ett mer jämlikt samhälle måste skapas, det är “vår läxa från den franska revolutionen”. Men han förebådar också ett nytt problem: individualismen, egoismen, det kalla egensinnet, kommer att avlösa det gamla samhällets moral och dygder.
1848 utnämndes Tocqueville till utrikesminister i den kortvariga liberala republiken som föregick Napoleon III:s restauration och statskupp. Den nye kejsar Napoleon lät kasta Tocqueville i fängelse, och denne slutade sitt liv i exil i Italien, där han skrev den nu till svenska översatta boken, om “den gamla regimen och revolutionen”.
Kaa Eneberg: Knuts ask och Kejsaren av Karelen. Hjalmarson & Högberg. 178 s. : ill.
Journalisten Kaa Eneberg har i många år forskat i det öde som drabbade de många svenskar, de flesta kommunister från Norrbotten, som emigrerade till Sovjetunionen, främst Karelen, under 1920- och 30-talet. I böcker som Tvingade till tystnad, och Förnekelsens barn, skriver hon om hur familjer från Norrbotten, men även från Finland, lockades till Sovjetunionen med löfte om arbete, mat, husrum, och goda löneförhållanden. Det var ofta genom annonser i den kommunistiska pressen, t.ex. tidningen Norrskensflamman. Många av dessa immigranter dog av umbäranden, deporterades eller avrättades i utrensningarna på 1930-talet. Andra flyttade tillbaka till Sverige, fullständigt utblottade. Frågan har sedan, främst inom den kommunistiska rörelsen i Sverige, tystats ner, och även den svenska staten har tigit, och någon hjälp har aldrig betalats ut. I den nya boken berättar Eneberg om ett av dessa öden, den kommunistiske pappersbruksarbetaren Knut Andersson från Hallstavik, som 1922 emigrerade till Petrozavodsk vid Ladoga, via Tallin. Behjälplig vid resan var finska kommunister som flytt till Sovjetunionen efter finska inbördeskriget, och som den ryska revolutionen hade lovat ett nytt “arbetarnas paradis”. Verkligheten blev en helt annan.
Det jordbrukskollektiv, “Broderskap”, Knut Andersson hjälpte till att bygga upp i Karelen saknade kapital och fick till slut läggas ner. Han fick jobb på en pappersindustri i Leningrad, och avled där i en arbetsplatsolycka 1928. Hans kvarlåtenskap och många brev, som ger en öppenhjärtig skildring av missförhållandena i Sovjetstaten, innehåller också ett foto från begravningen, förmodligen manipulerat. Det publicerades i Norrskensflamman där den avlidne beskrevs som “den internationella soldaten i den proletära revolutionära armén, en verklig Kominterns soldat.” Allt förvarades i den ask som författaren nu kan lyfta locket av.
Se även i “Ur våra samlingar” presentationen “Det sista brevet från Stalins Sovjet”.