Ann-Marie Ljungberg: Mörker, stanna hos mig. Alfabeta. 207 s.
Romanen handlar om attentatet mot kommunistiska dagstidningen Norrskensflamman i Luleå, i mars 1940, när fem personer avled, ett av de värsta politiska attentaten i Sverige i modern tid. Den skildras ur en av attentatsmännens synvinkel, Paul Wilhelmsson, journalist på konservativa Norrbottens-Kuriren, som utförde det tillsammans med tre militärer. Bakom stod en kommitté av finlandsaktivister ur gruppen Frivilligkåren: stadsfiskalen Gunnar Dahlström, journalisten Wilhelm Lundin, en militär adjutant, och en journalist vid tidningen Norrländska socialdemokraten.
Författarinnan Ann-Marie Ljungberg har släkt i Luleå, och blev uppmärksammad för sin förra roman Simone de Beauvoirs hjärta. Hon vill beskriva i boken hur en helt vanlig människa i Sverige formades till en politisk terrorist i andra världskrigets skugga.
Gerda Pehrson: Floden tog. LT:s förlag, 1965. 174 s. : ill.
Många av våra nyförvärv till biblioteket är av äldre datum. Denna bok, som utkom 1965, skildrar ett bortglömt stycke utvandrarhistoria: emigrationen till Brasilien. Författarinnans familj utvandrade dit från Norrbotten sedan pappan svartlistats efter storstrejken 1909. De kom att bosätta sig i södra Brasilien vid Uruguayfloden. Här levde de ett hårt, men också dramatiskt och spännande liv, och med en långsamt ökande levnadsstandard. Boken är kompletterad med unika fotografier av Gerda Pehrsons föräldrar, och av den kände upptäcktsresande Rolf Blomberg, som också rest i hennes fotspår på förlagets uppdrag.
Jan Jörnmark: Övergivna platser två. Historiska media. 192 s. : ill.
Jan Jörnmark är ekonomhistoriker från Göteborg som har en särskild passion för det gamla folkhemmets “leftovers”, dvs övergivna hotell, sjukhusbyggnader, idrottsplatser, folkparker och industrilokaler. Begreppet “industrihistoria” får en ny dimension i Jörnmarks stämningsfulla fotografier, detta är den andra boken i serien “Övergivna platser”; här konfronteras vi obönhörligt med 1950- och 1960-talets landsbygd, den som “blev över” när samhället omstrukturerades och flyttlassen rullade iväg till Stockholm och Göteborg.
De övergivna platserna har en historia att berätta som Jörnmark levandegör. Här tar han oss med till räkne- och skrivmaskintillverkaren Facits övergivna lokaler i Karlstad, övergivna racingbanor, där 60-talsidolen Ronnie Peterson tävlade; till det som en gång var Tanums sommarland, och till det övergivna fjällhotellet i Tänninge i Härjedalen, förbluffande intakt med sina heltäckningsmattor och röda skinnsoffor i 60-talsdesign. Det är också en bild av folkhemmets baksida, ett inlägg i debatten om att “hela Sverige ska leva”.
Aapo Roselius: I bödlarnas fotspår : massavrättningar och terror i finska inbördeskriget 1918. Leopard. 251 s. : ill.
Efter första världskriget utkämpades bittra inbördeskrig i flera europeiska länder, mest känt är Spartakistupproret i Tyskland, men även Polen, Ungern och Finland drabbades av yttre och inre stridigheter mellan röda och vita. Efter det finska inbördeskriget 1918 tog den vita regeringssidan en grym hämnd på civila kommunistsympatisörer. Närmare tiotusen personer avrättades efter summariska rättegångare, ytterligare tolv tusen dog i fångläger av undernäring och misshandel. Kriget lämnade djupa sår i Finland och var länge ett icke-ämne; inga skyldiga ställdes någonsin inför rätta.
Historikern Aapo Roselius har i arkiv tagit fram fakta och personporträtt av både röda och vita involverade i kriget. Han porträtterar några av den vita sidans värsta bödlar: löjtnanten Hans Kalm, byggmästaren Veikko Sippola, men också den tyskvänlige presidenten Pehr Edvin Svinhufvud, som personligen ordnade amnesti åt den vita sidans officerare. Författaren kallar inbördeskrigets efterföljd “en straffkampanj som i hänsynslöshet söker sin like i Europas moderna historia”. Fortfarande idag är kriget ett känsligt ämne i Finland, ett ömt sår, som nu börjat utforskas och öppet debatteras.
“Snart går vi utan er” : brev till socialdemokraterna. Redaktörer: Jens Lundberg och Daniel Suhonen. Leopard. 277 s. : ill.
Redaktörerna, verksamma vid SSU:s tidskrift Tvärdrag, har samlat 21 unga skribenter som uppfordrande ställer det socialdemokratiska partiet mot väggen. Titeln är ödesmättad: om ni inte förändrar politiken, så fortsätter vi utan er! Bakgrunden är att partiet tappat hälften av sina medlemmar de senaste 20 åren. Man lockar inte heller lika många väljare längre, från toppresultatet 1968 med femtio procent av valmanskåren, har man tappat femton procent till partier till höger och vänster, och till “sofflocket”. Hur har partiets politik förändrats under de 120 år det har existerat? Var är ideerna, visionerna?
Författare är bl.a. Kajsa Borgnäs, Daniel Boyacioglu, Jytte Guteland och serietecknaren Fabian Göransson.
Andreas Malm: Hatet mot muslimer. Atlas. 747 s.
Författaren uppmärksammades förra året för boken Det är vår bestämda uppfattning att om ingenting görs nu kommer det att vara för sent, som handlade om hotet från miljön och var en uppmaning till världens politiker att handla omedelbart. I den nya tjocka boken skriver Malm om islamofobin som brett ut sig över Europa, allt sedan 11 september 2001. Vårt behov av en ny yttre fiende analyseras, sedan kommunismens fall på 1990-talet, och vilka effekter det får på en värld som ser saker i svart och vitt. Han skriver om ockupationen av Gazaremsan, makten över oljan, slöjförbud i Frankrike och Turkiet, Muhammedkarikatyrerna och rondell- hundarna, om provokationer i pressen mot muslimer i yttrandefrihetens namn och kollisionen mellan kulturer från väst och öst.
Paul Krugman: Krisen : orsaker, verkan, åtgärder. Leopard. 191 s.
Loretta Napoleoni: Skurkkapitalismen : hur bedragare, hallickar och maffiakungar påverkar världsekonomin. Leopard. 267 s.
Vi står idag inför en ekonomisk kris som påminner om börskraschen 1929, menar nobelpristagaren i ekonomi professor Paul Krugman. Då infördes starka regleringar för bankväsendet, som är en av världsekonomins viktigaste motorer. Krugman menar att vi måste lära av tidigare misstag, och lyfter fram John Maynard Keynes ekonomiska teorier.
En viktig del av dagens ekonomi, som Manuel Castells också pekat på, är de väldiga kriminella nätverk som lever på ekonomisk brottslighet. Den amerikanska ekonomjournalisten Loretta Napoleoni försöker förklara hur kapitalismens skurkar agerar, inte bara de tydligt kriminella som sysslar med droger och prostitution och svarta tjänster, utan de som bygger sina finansimperier på slavarbete, miljöförstöring, och dubbelmoral. Även Napoleoni anklagar bankvärlden för inkompetens och fartblindhet, i sin lust att spekulera i högre och högre vinster, i det som på ekonomspråk kallas hedgefonder, optioner och derivat. Den brist på etik och moral som dagens kapitalister visar upp ger istället näring åt strängt politiskt eller religiöst kontrollerade ekonomier som i Kina eller den muslimska världen, varnar Napoleoni. Hon menar att det bara är en tidsfråga innan Kina går om USA som världens ledande ekonomi.