Rysk spegel : svenska berättelser om Sovjetunionen – och om Sverige. Kristian Gerner och Klas-Göran Karlsson, red. Nordic Academic press. 216 s.
Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek är ett av de största biblioteken i Sverige när det gäller litteratur om Sovjetunionen 1917-1991. Beståndet omfattar litteratur, böcker och broschyrer (och arkivmaterial) på svenska, engelska, tyska, franska och ryska, men även andra språk som t.ex. spanska, holländska och italienska. I denna antologi av fyra historiker från Lund analyseras bl.a. svenska resenärer i Sovjetunionen, deras beundran, och förfäran. Till resenärerna hörde etnologen och journalisten Ernst Klein, som kunde rapportera från revolutionen redan 1917 i boken Revolutionsdagar. Andra resenärer var arkeologen Ture Arne, som 1929 skrev om Det moderna Ryssland, journalisten och författaren Gustaf Hellström, och makarna Moa och Harry Martinson. Här behandlas också ämnen som intresserade resenärerna som kvinnors möjlighet till emancipation och arbete i Sovjetunionen, kulturfrågor, liksom bostadsstandard och barnafödande.
I en annan uppsats behandlas synen och reaktionerna i Sverige på ryska revolutionen och inbördeskriget 1917-1920, och kontakterna med staden Sankt Petersburg, dess historia och betydelse för 1800-talets kulturliv, och senare dess plats i revolutionen, där bl.a. syndikalisten Albert Jensen spelar en betydelsefull roll som korrespondent till svenska tidningar.
Göran Färm, Margot Wallström: Elitprojekt nej. Folkets Europa. Bilda. 162 s. : ill.
Socialdemokraterna Göran Färm och Margot Wallström, EU-parlamentariker och EU-kommissionär, har tidigare debatterat EU-frågor i bokform. I den nya boken argumenterar de för större folkligt inflytande i den toppstyrda EU-organisationen. EU möter idag stora utmaningar som massarbetslöshet och miljöproblem. Lösningen är inte mer överstatlighet och privat marknad menar författarna, utan folkligt och regionalt inflytande, större nationellt ansvar, och mer rättigheter för löntagarna. Boken är illustrerad och faktarik, och kan användas i undervisningssyfte och för studiecirklar.
Simon Reid-Henry: Fidel och Che – revolutionsbröder. Övers.: Ulf Gyllenhak. Norstedt. 405 s.
Om de revolutionära bröderna Fidel Castro och Che Guevara har ett stort antal böcker skrivits. Den unge engelske universitetsläraren Simon Reid-Henry bidrar med ännu en, som fokuserar på Castros och Ches mångåriga vänskap och deras liv tillsammans, alltifrån mötet i Mexico 1955, och fram till Ches död i Bolivia 1967.
Författaren bygger på delvis helt nytt arkivmaterial, och undviker inte meningsmotsättningar om revolutionens framtid, som bl.a. bidrog till att Che för flera år lämnade Kuba för att arbeta för revolution i Afrika och Sydamerika. På en världskarta kan man följa de bådas olika resor, tillsammans kom de att täcka hela den bebodda världen. Boken är illustrerad.
José Esteban: Mateo Morral el anarquista : causa por un regicidio. Madrid : Vosa, 2001. 206 s.
Ur vårt stora bestånd med spanskspråkig litteratur väljer vi en nyinköpt bok om anarkistdådet 1906, då den unge katalanen Mateo Morral vid en kortege i Madrid kastade en bomb mot den spanske kungen Alfonso XIII och hans gemål Victoria Eugenia. Attentatet misslyckades och förövaren tog sin tillflykt till den antirojalistiska tidningsredaktionen El Motín. Författaren José Esteban sätter in dådet i sitt historiska sammanhang, och utreder vilka konsekvenser det fick för den historiska utvecklingen i Spanien fram till andra världskriget.
Tommy Pettersson: Med invasionen i sikte : flygvapnets krigsplanläggning och luftoperativa doktrin 1958-1966. Svenskt militärhistoriskt bibliotek. 206 s. : ill.
Överstelöjtnant Tommy Pettersson är själv stridspilot och detta är hans magisteruppsats i historia, där han använt sig av tidigare hemligstämplat material. Perioden karakteriserades av det kalla kriget, med Kubakrisen 1962 som den största konfrontationen mellan öst och väst. Inom flygvapnet var allt sökarljus inriktat på en invasion från Sovjetunionen, och Sverige hade ett tusental stridsflygplan med nya J35 Draken som det modernaste. En diskussion om svenska kärnvapen fördes också parallellt, militären förordade t.ex. flygplan med atomvapen. Här fanns dock ett motstånd från USA, som förordade ett konventionellt försvar. Tankarna skrinlades definitivt iom försvarsbeslutet 1968. Planer fanns också på att svenska armén skulle kunna använda stridsgas, framfört i en utredning från försvarsstaben 1965, men frågan fick snart lägre prioritet. Författaren pekar på täta förhandlingar med USA i t.ex. kärnvapenfrågan.
Författaren har bl.a. använt sig av arkivmaterial från Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.
Jens Ljunggren: Inget land för intellektuella : 68-rörelsen och svenska vänsterintellektuella. Nordic Academic press. 333 s.
Det fanns ett komplicerat förhållande mellan de studentradikala kring året 1968 och den europeiska arbetarklassen. Historikern Jens Ljunggren analyserar hur begreppet “intellektuell” kom att ändras och radikaliseras under åren kring 1968 och på 1970-talet. En stor grupp intellektuella övergick under denna period till marxistiska och socialistiska/kommunistiska ideal. Han menar att synen på de “intellektuella” i Sverige också ändrades på 1970-talet. Begreppet förlorade i status och fick en uttalad vänsterkoppling, som spreds i media och inom universitetsvärlden. Han jämför med Tyskland och Frankrike, där inte samma fenomen kan märkas, menar han.
Intellektuella debattörer som särskilt uppmärksammas är bl.a. Jean-Paul Sartre, Göran Palm, Jan Myrdal, Olof Lagercrantz, Sara Lidman, Lars Gustafsson, Hans Magnus Enzensberger, och Folke Isaksson.