I mitten av 1800-talet var området en sumpmark. Idag är Norra Latins skolgård och Norra Bantorget målet för den socialdemokratiska första maj-demonstrationen, men också för andra demonstrationer och massmöten.
Om bilderna nedan: Gatuvybilder från Google Maps. Du kan “röra dig” på den beskrivna platsen som den ser ut idag. Navigera med muspekaren, förstora till helskärm. Du måste ha Flash installerat. Gatuvybilderna blir tyvärr inte alltid så bra när du skriver ut sidan.
Historisk bakgrund
Vid mitten av 1800-talet var Norra Bantorget en dyig sumpmark som kallades Barnhusdyn eller Barnhusängen. Under 1860-talet började järnvägen att byggas i Stockholmsområdet och 1866 uppfördes ett trähus som tjänstgjorde som slutstation för Norra stambanans södra punkt. 1871 var sambindningsbanan klar och tågen fortsatte förbi Norra Bantorget som ändå fick sitt namn efter tågtrafiken 1876. Vid torgets södra del låg då också den stora gasklocka som tagits i bruk året innan (1875) och som fortfarande ger namn åt kvarteret Klockan.
Vid torgets norra del låg Stockholms läns cellfängelse och vid dess östra sida Barnhuset. Länsfängelset flyttade 1897 och revs påföljande år. Av Barnhuset återstod vid slutet av århundradet det som kallades spinnhusbebyggelsens slumkvarter vilka revs 1898.
Folkets Hus
1898 köptes tomten på Barnhusgatan av Stockholms Folketshusförening och grundgrävningen påbörjades omgående. Trots att byggnadsritningarna flera gånger underkändes av myndigheterna och fick ändras stod huset klart för invigning den 22 dec 1901. Invigningstalare var Hjalmar Branting som talade om att solidariteten hade rest huset och solidariteten skulle det tjäna.
Röda Bantorget – Arbetarrörelsens torg
Så snart Folkets Hus i Stockholm hade invigts 1901 kom den öppna platsen i närheten av Folkets hus – Norra Bantorget – att utgöra en samlingsplats för arbetarrörelsen. Här samlades folkmassorna när de angripits av polisens sablar vid de stora rösträttsdemonstrationerna 1902. Påföljande år samlades arbetarna på Norra Bantorget inför första maj-demonstrationen för att tåga ut till Gärdet. Under storkonflikten 1909 hängdes stora väggtidningar “Svaret” ut på Folkets hus fasad. Då hade LO, Landsorganisationen köpt sitt första hus vid Norra Bantorget i hörnet av Upplandsgatan, Barnhusgatan 16 (1908) där Tidens förlag höll till från starten 1912.
1914 utgick det stora arbetartåget med 50.000 människor från Norra Bantorget till kanslihuset vid Mynttorget som ett svar på bondetåget och i protest mot den militära upprustningen och kungens inblandning i politiken vilket ledde till borggårdskrisen och den liberala Staaffregeringens avgång.
1917 tog sig arbetarmassorna från riksdagshuset mot Folkets hus efter beskedet att Brantings interpelation om allmän rösträtt hade avslagits av regeringen.
Den 19 maj 1931 hölls ett stormöte på Norra Bantorget till minne av Ådalsoffren vilket ledde till kravaller mellan polis och kommunister.
Platsen kom i folkmun att kallas “Röda Bantorget”. Norra Bantorget fungerade som ett symboliskt rum där arbetarrörelsen tog plats på den offentliga arenan. Här var det tänkt att arbetarrörelsens fredsmonument skulle resas, en hög kolonn med Pegasus på en hög sockel omgiven av plattor med namn på arbetarrörelsens internationella förkämpar utförd av Ragnar Gellerstedt. Den kom dock aldrig att uppföras här.
Vid Norra Bantorgets norra del köpte så småningom (1924) typograferna det hus som under åren 1907-1910 inrymde August Strindbergs Intima Teater.
1910 revs gasklockan och en – som man trodde – tillfällig samlingslokal i jätteformat anlades på resterna av dess sockel. “Auditorium” var Stockholms största möteslokal med utrymme för 2 500 personer. Här hölls stora solidaritetsmöten för Spanien under spanska inbördeskrigets tid och här höll arbetarekommunen sina möten före representantskapets tid. Huset kom senare att kallas “Vinterpalatset” VP och blev mest känt som danslokal.
1926 köpte LO det så kallade Carlbergska huset eller Nobelhuset vid Norra Bantorget på Barnhusgatan 18, det som idag allmänt kallas LO-borgen. Huset är ritat av Ferdinand Boberg. Runt Norra Bantorget skaffade en rad fackliga organisationer egna hus. Arbetarrörelsens tidningar hade lokaler runt torget: Aftontidningen på Barnhusgatan 20, den till Morgon-Tidningen omdöpta Social-Demokraten på Torsgatan 2 och Afton-Tidningen.
Brantingmonumentet
Under 1930-talet fick Carl Eldh i uppdrag att skapa ett monument över Hjalmar Branting på Norra Bantorget men andra världskriget kom emellan och monumentet kom inte att uppföras förrän 1952.
Monumentet är tänkt som en första maj-demonstration runt sekelskiftet och en symbolisk skildring av arbetarrörelsens historia i Sverige. Hövdingen själv framträder i karaktäristisk agitatorpose med knuten näve i halvrelief i övernaturligt format framför demonstranterna. Längst till höger på monumentet syns August Palm – den man som först formulerade socialdemokratin i Sverige, vilket skedde i Malmö 1881 – fundersamt klia sig i skägget. Till vänster om honom står Axel Danielsson som grundade tidningen Arbetet i Malmö. Till vänster om Branting syns demonstranter och den legendariske fanbäraren smeden Bruzell. Den andre fanbäraren till höger om Branting är skärsliparen Johan Christiansson Ahlin som höjer den socialdemokratiska röda fanan som invigdes 1886 i det som senare kom att bli Folkets Hus på Liljeholmen. Och över hela demonstrationen vajar de “röda” fanorna, arbetarrörelsens främsta symbol. Formspråket avslöjar att monumentet är utformat på 30-talet.
Ytterligare några arbetarrörelsemonument har uppförts på torget: Anna Sterky av Christina Rundqvist-Andersson (1988) vill påminna oss om kvinnorna i arbetarrörelsen, August Palm framför LO-huset av Ture Johansson (1978) erinrar om arbetarrörelsens pionjärtid.
Norra Latin
Idag är Norra Latins skolgård och Norra Bantorget målet för den socialdemokratiska Första maj-demonstrationen. Också för andra demonstrationer och massmöten utgör Norra Bantorget en allmän samlingsplats, till exempel under våren 2003 samlades tiotusentals människor i demonstration mot USA:s krig mot Irak. Norra Bantorget — arbetarrörelsens torg under 100 år — har övergått från att vara enbart arbetarrörelsens samlingsplats till att bli en samlingsplats för alla.
Nya Folkets Hus
1960 invigdes det Nya Folkets Hus i Stockholm som ritats av Sven Markelius med en utformning som utgjorde en del av en tänkt helhet med Norra Latins skolgård som mötesplats. Under 1980-talet inköptes skolan av arbetarrörelsen.
Olof Palmes minne
Efter mordet på Olof Palme 1986 döptes Tunnelgatan om till Olof Palmes gata och en allé planerades längs gatan ned mot den öppna platsen vid Norra Bantorget där ett minnesmonument i form av en roterande jordglob utförd av skulptören Olle Adrin skulle resas mitt emot LO-borgen. I stället kom Nils Dahlbergs minnesmärke över Olof Palme Mitt hjärta i världen att utföras, en symbol för öppenhet, internationalism, fred och frihet och placeringen ändrades till en relativt undanskymd plats på torget.
Se även
- Mer om vårt kvarter och fastigheterna där vi huserar.
- Stockholmskällan: Folkets hus, LO-borgen, Norra Bantorget, virtuella stadsvandringar.
- Wikipedia: Folkets hus, LO-borgen, Norra Bantorget, Norra Latin, Vinterpalatset.
Litteraturtips
Alldeles i början av sin bok Socialisten : självbiografisk berättelse (1958 års utgåva, 1976 års utgåva) beskriver Ivar Lo-Johansson ett besök på Lantarbetarförbundet vid Norra Bantorget. Avsnittet inleds så här:
Stadsdelen själv, de klassiska fackförbundskvarteren kring Norra Bantorget, smakade socialism. Dess väggar, murbruk och oljefärg var patinerade av samhällsdebatter och utopier, av kampsångernas troskyldiga klanger, av arbetslöshetsblickar som aldrig nått högre än till de första våningarnas gehimser, av fruktan för hunger, och av hat. Portgångarna var skavda av arbetare som gått in genom dem för att betala sina fackföreningskontingenter eller stämpla sina arbetslöshetskort.