Bo R Holmberg, Bortom saknaden, 182 s.
Året är 1907 och 15-åriga Sixten tvingas ut i arbetslivet och en tillvaro som för många ter sig ljusår från Sverige år 2011. År 1907 befinner sig Sverige mitt i industrialismen, sågverken kantar älvstränderna och arbetarna organiserar sig och har högljutt börjat att kräva sin rättigheter (industrialismen nådde Sverige under första hälften av 1800-talet och startade på många sätt med just sågverken). Strejkbrytare och strejkande arbetare drabbar samman och arbetsgivarna avskedar fackanslutna. Holmbergs skönlitterära stil är ren och okomplicerad och lyckas väl sammanföra berättelsen om tonårs-Sixten och de stora samhälliga omvandlingar som Sverige stod inför i början av seklet. Arbetartillvaron skildras likaså med inkännande blick.
Revolt and crisis in Greece : Between a present yet to pass and a future still to come , red. Antonis Vradis & Dimitris Dalakoglou, 350 s.
Den grekiska revolten i december år 2008 kom att bli startskottet för Greklands senare ekonomiska kollaps. I tjugo delkapitel med författare från hela världen, undersöks vilka faktorer som möjliggjorde revolten. De stora frågorna är om man kan utröna något specifikt från Greklands revolten 2008 som skulle gälla även globalt? Samt hur och varför startar en revolt och hur påverkar den sin omgivning och de som deltar i den? Antologin är ett samarbete mellan det anarkistiska kollektivet Occupied London och förlaget AK Press. Se även Occupied Londons djupgående blogg From the Greek Streets.
Domenico Losurdo, Liberalism : a counter history, 375 s.
Domenico Losurdo, professor i filosofi vid universitetet i Urbino, Italien, argumenterar i detta verk för att liberalism som filosofi och ideologi, historiskt sett sammankopplats med idéströmningar såsom rasism, snobberi, slaveri, kolonialism och folkmord. En liberalism som inte lever upp till de egna idealen. Genom att studera liberalismens historia och dess framstående filosofer och tänkare från 1700-talet till 1900-talet påvisar Losurdo hur de dominanta idéströmningarna motsäger sig själva samt hur de mer radikala strömningarna undertryckts. Namn som Locke, Burke, Tocqueville, Constant, Bentham, och Sieyès avhandlas, tillika deras koppling till liberalismen som idéströmning. Losurdo exemplifierar med en rad exempel hur liberalismen kommit att brukas i direkt motsatsförhållande till de ursprungliga tankegångarna. Bland annat med hur liberalismen som en krigsideologi genomströmmar Västvärldens många gånger selektiva ingripanden i (krigs-)områden runt om i världen. Frågan om “lika rättigheter” kan enligt Losurdo inte översättas direkt till den “fria världens” rätt att ingripa i andra delar av världen. Först under senare tid, visar Losurdo, har liberalismen anammat de demokratiska och mänskliga rättigheter, idéer som ansetts varit förenat med liberalismen från början men exkluderats och därigenom förvanskat liberalismens grundprinciper.
Johan Svedjedal, Spektrum 1931-1935 : den svenska drömmen : tidskrift och förlag i 1930-talets kultur 478 s.
Den svenska motsvarigheten till Bloomsburygruppen, Sverige, Stockholm 1930-tal, Spektrum, tidskrift och förlag. Spektrum är allmänt känt i folkmun som den litterära förnyaren och startskottet för den svenska modernismen. Med en tidskriftsutgivning mellan 1931 och 1935, ett nystartat förlag 1932 med Gunnar Ekelöfs debut som första bok är Spektrum omisstagligen en milstople i svensk litteratur och kulturhistoria. Gruppen bestod av Alva och Gunnar Myrdal, Karin Boye, Josef och Ester Riwkin, Erik Mesterton och redan nämnde Gunnar Ekelöf. Gruppen drevs av stora ideal och kopplingen till Clartérörelsen och internationella strömningar fanns där likaså. Verket är rikt illustrerad och en riktig bladvändare trots de närapå 500 sidorna.
Peter Harris, Terrorns tid : rättegången som skakade apartheid 349 s.
I detta verk är ett av Syafrikas mest kända rättsfall skildrat genom advokat Peter Harris ögon. Densamme försvarsadvokat och juridisk rådgivare åt ANC som under apartheidregimen kom att försvara de 4 män stod inför rätta anklagade för högförräderi. Året var 1987 och apartheidregimen höll på att kollapsa. Verklighetens Sydafrika under sena 80-talet innebar massgripanden, angiveri och tortyr av politiska fångar och mord av ANC-aktivister. Sammanfattningsvis var det en politik som fördes som en officiell politik, en politik som aktivisterna visste hände men inte kunde bevisa.
“På ytan finns en juridisk och rättslig ordning som inom säkerhetslagarnas trånga ramar tillhandahåller advokathjälp för politiska organisationer och politiska fångar. Regeringen, som sitter i en rävsax mellan sin drift att med våld ta itu med all opposition och sin egendomliga, förtvivlade strävan efter internationell trovärdighet och legitimitet, har lämnat den juridiska dörren på glänt. Det är en dörr som leder till ett trångt utrymme. Men folk utnyttjar den möjligheten. Som man gör när man inte har något annat att ta till.” (s . 13)
Peter Harris agerade advokat för de 4 män; Jabu Masina, Ting Ting Masango, Neo Potsane och Joseph Makhura som greps för mord, bombningar och annan kontraverksamhet gentemot apartheidregimen. Detta sägs vara den första rättegång där aktivister hävdat att de var soldater och därigenom skulle ställas inför rätta i enlighet med Genéve-konventionen snarare än i englighet med en brottsrättegång.