Hembiträde var från sekelskifte fram till 1930-talet det allra vanligaste förstagångsarbetet för unga kvinnor. Arbetsplatsen var andras hem, arbetet var oreglerat och lönen betydligt lägre än för exempelvis en kontorist.”Hembiträden” använder vi som övergripande term för hushållsarbete och -tjänster. Här presenterar vi tips på relevant och fördjupande litteratur.
Lästips
Facklitteratur om hembiträden
av Hans Larsson och Mats Myrstener
Tips på böcker och artiklar i ämnet, vissa kommenterade mer utförligt.
Upplysningsskrifter om hembiträden
av Jenny Edlund och Mats Myrstener
Tips på skrifter i ämnet, utgivna främst av fackliga och politiska organisationer.
Skönlitteratur om hembiträden
av Kalle Laajala och Mats Myrstener
Tips på böcker, korta kommentarer och exemplifierande citat.
Om Tjänarinnebladet
av Martin Hedlund (praktikant)
Utgavs 1905-1908 av Stockholms Tjänarinneförening. Digitaliserad och tillgänglig i pdf-form. Läs mer om tidskriften och tjänarinnorna.
Sök på egen hand i vår bibliotekskatalog
Ämnesområdet erbjuder en stor mängd sökingångar till vår bibliotekskatalog. Här listas de viktigaste ämnesorden: Hembiträden; Hushållsarbete; Hemarbete; Hemarbetare; Kvinnliga gästarbetare; Kvinnor, arbete och arbetsmarknad; Gästarbetare; Invandrarkvinnor, arbete och arbetsmarknad; Kvinnlig arbetskraft, i utlandet; Migration, genusaspekter; Internationalisering, genusaspekter; Transnationalism.
En liten etymologisk genomgång av några begrepp
Utifrån Svenska Akademiens ordbok (SAOB).
Piga
Belagt sedan 1500-talet. Från början betecknande flickor i allmänhet. Från 1600-talet främst tjänsteflickor, se även hembiträde, mamsell, jungfru, tjänarinna. Beteckningen levde fram till 1900-talet, andra världskriget, inte minst på landet.
Se till exempel Byns sista piga : en skånsk byskildring från 1920-talet / Alice Hulting (1979); En liten piga minns / Elsa Johansson (2007); En piga i USA : ett pennskafts äventyr / av Inge Lund (1917); Olle Hedberg: Iris och löjtnanshjärta (roman, 1934); Ester Blenda Nordström: En piga bland pigor (reportage, 1914); Moa Martinson: Pigmamma (1928)
Jfr nedsättande benämningar som pigarbete, pigadonis (tjejtjusare), pigbod, pigbröllop, pigbänk, pigdagsverke, pigfasoner, pigförnäm, piggöra, pigkammare, pigkista, piglitteratur, pigsjuk, pigspegel, pigspråk, pigstol, pigstuga, pigsyssla mm.
Hembiträde
Belagt första gången 1919 (då synonymt med tjänarinna).
Jungfru
Belagt sedan medeltiden (från början betecknande flickor av adlig börd). “Jungfru är snart en föraktelig titel som inga andra än tjenstefolk kunna tåla” (historikern Sven Lagerbring, 1764). Termen degenererar därefter, en “jungfru” skulle ju vara oskuld, och på 1700-talet benämns som tjänstefolk både pigor (med lägre rang), och jungfrur (i städerna). Jungfrun serverade té, städade och passade opp, och kunde till och med bistå vid förlossningar.
Se till exempel Per Hallström: Erotikon (lustspel, 1908).
“Har på senare tid börjat ersättas av hembiträde” (1935).
Tjänarinna
Belagt sedan 1500-talet, som “kvinnlig tjänare”, “trotjänarinna”, som då ofta då betjänade husets fru i finare familjer. På 1700-talet ofta som obetalt arbete i hemmet (mot mat och husrum). Belagt som yrkestitel i pressen så långt fram som till 1903.
“Att många hem nu saknar tjänarinnor beror på allt det hån som författare till böcker och pjäser hopat över dem genom tiderna”.
Moa Martinson: Bakom svenskvallen, 1944
Lästipsen togs fram för Hembiträdesveckan i november 2011.
Mer läsning
Om vår utställning “Kvinnorna och arbetarrörelsen” (2004), bland annat med ett klipp från från SKP:s film “Känn dig som hemma” (1948).