Kuzniar, Roman [översättning: Marjorie Castle mfl.], Poland’s foreign policy after 1989, Warsawa : Wydawnictwo Naukowe Scholar, 2009, 375 s.
Detta verk behandlar Polens utrikespolitik efter 1989 och landets väg från planekonomi till marknadsekonomi. En utveckling som på flera sätt varit lyckad. Perioden mellan 1989 och 2009 har inte desto mindre bestått av en rad utmaningar, framförallt att bygga upp en självständig nationalstat och därigenom en suveränitet gentemot andra stater. Som Kuzniar slår fast redan i introduktionen: “The task of writing about Polish foreign policy from 1989 onwards is as rewarding as it is difficult” (s. 7). Framgången i den polska utrikespolitiken är omöjlig att att missta sig på, båda vad gäller anseende från NATO och partnerna i EU, samtidigt har omvärlden såväl som internationella klimatet förändrats i rekordtakt. På blott två decennier har Polen byggt upp en utrikespolitik som väl mäter sig med övriga Europas efter otaliga frånvaro på den europeiska kartan som suverän stat.
Berg Eriksen, Trond, Harket, Håkon & Lorenz, Einhart; [översättning: Lena Hjohlman], Judehatets svarta bok : antisemitismens historia från antiken till i dag, Falun : Bonnier, 2008, 695 s.
Mänsklighetens mörka historia: antisemitismens historia från antiken till idag beskrivs med otaliga exempel på hur hatet gentemot judar har omformulerats och tagit sig olika historiska uttryck. Det är en historia av våld, förtryck och hat som kulminerade med nazismens massutrotning av sex miljoner judar. Hatets ursprung tar sig, trots det specifika målet, allmänna former då det ytterst handlar om diskriminering och förtryck av minoriteter och oliktänkare. Är hatet evigt och ofrånkomligt då antisemitism och antisionism går hand i hand med människors rädsla för det annorlunda och behov av syndabock? Finns det en grundläggande vilja till maktlöshet som förklarar hatet gentemot judarna som folkgrupp?
Horgby, Björn, Kampen om facket : den socialdemokratiska hegemonins förändringar, Umeå : Borea Bokförlag, 2012, 542 s.
Den svenska välfärdspolitiken, utformad av det socialdemokratiska arbetarpartiet, stat och kapital, kom att modernisera och förändra Sverige under och efter efterkrigstiden. Denna process var fackföreningsrörelsen i allra högsta grad delaktig i. “Den svenska modellen”, framgångsrik och vida omtalad, kallar Björn Horgby för “välfärdsberättelsen” som rymmer både socialdemokratins och arbetarrörelsens historia, men även det svenska samhällets. Det socialdemokratiska partiet började alltmer tappa det hegemoniska greppet om svensk svensk inrikespolitik under 1970-talet, enligt Horgby och “en av bokens bärande teser är att konflikterna inom arbetarrörelsen bidrog till att försvaga den socialdemokratiska hegemonin inom arbetarrörelsen” (s. 434). Rosornas krig, den beteckning som kommit att använda på alla motsättningar inom SAP, var ursprungligen ett begrepp som uppstod under 1980-talet slut, och 1990-talets början. Begreppet syftade på en specifik konflikt mellan LO och dåvarande LO-ordförande Stig Malm och finansministern Kjell-Olof Feldt. Konflikten gällde utformningen av svenska finanspolitiken. När facket ställdes i oppositionsställning gentemot partiet, förändrades såväl inrikespolitiken som den partipolitiska kartan drastiskt.
Linton, Magnus De hatade : om radikalhögerns måltavlor, Stockholm : Atlas, 2012. – 157 s.
Med anledning av massakern på Utøya i Norge kommer denna bok om Europas högerradikala krafter, de specifikt främlingsfienliga högern med skrämmande precision. Linton har företagit sig en resa för att finna måltavlorna för de högerextrema: romerna i Ungern, muslimer i Nederländerna och de så kallade “kulturmarxisterna” i Norge. Radikalhögerns måltavlor är inte längre enbart fokuserade på judarna och de politisk oliktänkande, utan även muslimer. I ett särskilt kontroversiellt kapitel uppehåller sig Linton om de möjliga orsakerna till Anders Behring Breiviks dåd på Utøya år 2011. Detta är den första delen i Atlas-reportageserie Vems Europa?
Shepherd, John Davis, Jonathan & Wrigley, Chris (red.), Britain’s second Labour government, 1929-1931 : a reappraisal, Manchester : Manchester University Press, 2011, 232 s.
Denna essäsamling fokuserar på Labours andra period vid makten, perioden 1929-1931 mitt under den stora globala finanskrisen. Essäerna är skrivna av en samling ledande historiker och akademiker tar upp frågorna som rörde Labours inre problemområden och ideologiska hållning, såväl som frågorna som rörde relationerna till Sovjetunionen. I Storbritannien stormade det inom det socialistiska och socialdemokratiska lägret. Den socialistiska partiorganisation Independent Labour Party var exempelvis ansluten till Labour Party men kom så småningom att bryta samarbetet med det socialdemokratiska Labour Party. Föranlett av alltfler avvikelser i program och regelverk mellan de två partierna. Sammanfattningsvis är detta en informativ historik över brittisk inrikespolitik.
Teune, Simon (red.), The transnational condition : protest dynamics in an entangled Europe, New York ; Oxford : Berghahn, 2010, 233 s.
Transnationalism är ett spirande och stort forskningsområde och de senaste 20 åren har Europas politik och medborgare alltmer antagit en transnationalistisk prägel. Människor rör sig över statsgränserna inte bara i arbetsrelaterade ärenden utan även i politiska. De sociala rörelserna har likaså gagnats av den nya transnationella rörligheten. Som fenomen är det inte nytt, men desto mer påtagligt i ett samhällsutveckling som mer och mer förespråkar internationell rörlighet. Företag, internationell politisk interaktion, billiga resor och ett kommunikationsnät möjliggör politisk transnationell aktivism som aldrig förr. Ingår som volym 4 i serien Protest, culture & society.
Schumann, Dirk (översättning: Dunlap, Thomas), Political violence in the Weimar Republic, 1918-1933 : fight for the streets and fear of civil war, New York : Berghahn Books, 2009, 346 s.
Weimarrepubliken är en specifik tidsperiod i Tyskland historia som omfattar åren 1919 till 1933, det år då Hitler tog makten. Författningen som rådde under Weimarrepubliken var demokratisk och parlamentarisk och hade föregåtts av oroligheter och kaos. Versaillesfreden hade skuldsatt landet och stridigheterna mellan de politiska lägrena föranledde en ny republik som valde att samlas i Weimar (en av då få lugna städer i Tyskland). De år som Dirk Schummans verk omfattar var en av de mest turbulenta tiderna i Tyskland historia. Börskrashen 1929 spädde ytterligare på oroligheterna och kastade tillbaka Weimarrepubliken till liknande omständigheter som i republikens början med orolighter, arbetslöshet och kravaller. I det här verket har den preussiska provinsen Sachsen studeras ingående, en provins som har en politiskt sett viktig roll i Tysklands historia. Sachsen hade under 1800-talet kommit att bli en grogrund för politisk radikalism och den tyska arbetarörrelsen var speciellt stark här. I tyska kriget anslöt sig Sachsen omväxlande till Österrrikes sida, sedan till Nordtyska förbundet. Under fransk-tyska kriget anslöt sig Sachsen till Tyska riket men motsättningarna inom regionen växte sig alltmer starka. Schumann har studerat det politiska våldet och upproret utifrån vilken kontext och politisk kultur den hade sitt ursprung i. Provinsen hade en varierande politisk karta där kommunister, såväl som högernationalistiska och socialdemokratiska krafter stred om utrymme. Ingår som del 10 i serien Studies in German history.
Larsson, Stieg ( Poohl, Daniel red. ) En annan sida av Stieg Larsson : artiklar och andra texter, Stockholm : Expo, 2011, 159 s.
Ett urval av Stieg Larssons egna artiklar, de allra flesta publicerade i tidskriften Expo. Författaren får en posthum korrigering av yrkesrollen, då hans journalistiska värv snarare än deckarförfattarrollen lyfts fram. Det slående är Stieg Larssons politiska patos och vilka frågor som låg honom känslomässigt närmast. Ämnesmässigt handlar texterna de om svensk högerextremism åren kring 2000, samt våldet gentemot män och kvinnor. Speciellt våldet mot kvinnor var ett ämne som verkade beröra honom. Tonen är omisskänneligt journalistisk och fram träder en bild av den grundliga och engagerade journalisten. Stieg Larsson var mer än deckarförfattare. Det journalistiska värvet må vara tidsmässigt daterat, men än så aktuellt ämnesmässigt.
Rancière, Jacques, Den okunnige läraren : fem lektioner om intellektuell frigörelse ,[översättning och efterord: Kim West], Göteborg : Glänta, 2011, 191 s.
Jacques Rancière berättar i detta verk om den franske läraren Joseph Jacotot (1770-1840) som formade en hel pedagogik kring insikten att en lärare inte nödvändigtvis behöver besitta de kunskaper som denne lär ut. Den “universella undervisning” som Jacotot kom att kalla sin alldeles egen pedagogik, kunde tillämpas i alla möjliga områden och spreds snabbt över världen. Den kom däremot snabbt att förpassas i glömska. Verket tar sig både biografiska och filosofiska uttryck och förmedlar väl den kanske mest grundläggande draget hos Ranciéres egen produktion; jämlikheten mellan människor som något grundläggande för undervisning, inte det mål som ska uppnås.
Hosseini, Hamed S.A., Alternative globalizations : an integrative approach to studying dissident knowledge in the global justice movement, New York : Routledge, 2010, 270 s.
Frågan som ställs i detta verk är om de alternativa globala rörelserna – alternativa till de neoliberala marknadsglobaliseringen – kan utveckla egna meningsfulla ideologier. Anti-globaliseringsrörelsen och den globala rättviserörelsen (Global Justice Movement – GJM) studeras utifrån ideologi och idéer i både teori och praktiskt utförande (aktivism). Antiglobaliseringsrörelsen berör dels globala studier, politiskt vetenskap, sociologi såväl som studier av sociala rörelser. De växande oppositionella grupperingarna är globala både geografiskt sett och på det sätt som de väver samman teori och praktik, över gränser och ideologiska strukturer. Verket ingår som del 24 i serien Rethinking globalization.
Hochschild, Adam [översättning: Stefan Lindgren], Aldrig mera krig : lojalitet och uppror 1914-1918, Falun : Ordfront, 2012, 437 s.
Under första världskriget förföljdes krigsmotståndarna systematiskt, de som allt som oftast var aktiva inom fackföreningarna: författare, journalister och arbetare. Tusentals sattes i fängelse. Hochschild har gett ut flertalet verk och ofta skildrat historien från ett arbetarklass eller minoritetsperspektiv, ofta från de som fått offerrollen genom historien. I detta verk skiftar han däremot mellan de olika samhällsklasserna och visar det samlade motståndet mot kriget som fanns i specifikt England. Både arbetarklassen och aristokratin drabbades av stora förluster i kriget, soldater och mannar från alla samhällsklasser och delar av Storbritannien. Verket är ett ambitiöst sätt att samtidigt som fokus är satt på England och västfronten, även bringa reda i det europeiska skeendet och vad som skedde politiskt i både Ryssland och USA.
Eberan, Barbro, Var Hitler en demon? : tysk-europeisk historia i nazismens skugga, Estland : Carlsson, 2011, 393 s.
Varför spelar Hitler fortfarande en sådan stor roll i vårt kollektiva minne? På många sätt har han övertagit djävuls- och demonrollen i dagens idévärld. Barbro Eberan, välbevandrad skribent i tysk debatt och aktuell historisk forskning, behandlar i detta verk europeisk historia från 1914 till 1945. Historien, skuldfrågan och Efterkrigstysklands utveckling behandlas i varsin del. Den sista delen i verket behandlar Hitlers biografi och vad han efterlämnade. En framställan som i det närmaste liknar en mytisk figur: än Messias, än den demoniske gestalt som efterkrigstiden kom att förknippa honom med. Fokus är på Tyskland och nazismens framväxt i en historisk kontext. Stilen är lätt och illustrationerna många. Hur kommer det sig att Hitler fortfarande är en sådan stark gestalt och hur har efterkrigstidens européer valt att hantera frågan kring vems skulden egentligen var? Hurpass sanningsenligt är det egentligen att enbart utpeka en man som skyldig till nazismens dåd?
Choi, Hae-Lin, Die Organisierung der Unorganisierbaren : USA, Südkorea, Italien: Gewerkschaftliche Strategien für prekär Beschäftigte, Hamburg : VSA, 2011, 277 s.
De otrygga anställningarna är ständigt ökande i Europa; med andra ord är det prekära arbetet och prekära arbetssituationen ökande likaså. Arbetare utnyttjas och löner dumpas. Hae-Lin Choi har gjort en jämförelse mellan arbetare i Sydkorea, låglönearbetare i USA samt Italien och vill påvisa att fackföreningar kan dra praktisk nytta av sina medlemmars erfarenheter. En facklig vitalisering är möjlig.
Hollander, Samuel, Friedrich Engels and Marxian political economy, New York : Cambridge University Press, 2011, 408 s.
Samuel Hollander, en av de mest namnkunnige och kontroversiella skribenterna i genren ekonomisk historia, har här presenterat Friedrich Engels bidrag till ekonomisk marxism. Engels har många gånger ansetts bidragit med föga eget material och blott varit en arvtagare och bundsförvant till Karl Marx. Som Marx närmsta förtrogne fick Engels förtroendet att agera exekutör av Marx litterära och andliga arv. Rollen som uttolkare och ibland också förvrängare av Marx verk, har därigenom följt honom genom historien. Hollander har däremot med sitt verk velat visa upp Engels egna tankegångar och vidareutvecklingar av historisk materialismen som ideologi. I delkapitlet Engels’s Self-Evaluation tar Hollander upp Engels många gånger blygsamma beskrivningar av sina egna bidrag. Engels beskrivning av sig själv som den som skördar det Marx redan sått, låter Hollander däremot inte stå oemotsagt. “In fact, there were mere limits even to his modesty. As I shall now show, positive claims were made by Engels for various contributions”. (s. 295) Se även Samuel Hollander verk The Economics of Karl Marx (Cambridge University Press, 2008). Båda verken ingår i serien Historical perspectives on modern economics.
Badiou, Alain [översättning och introduktion: Bruno Bosteels], Wittgenstein’s antiphilosophy, London ; New York : Verso, 2011.
Verso förlag har i det här verket gjort en ypperlig insats i att såväl förklara Ludwig Wittgensteins antifilosofiska hållning som ge en god bakgrund till Alain Badiou, uttolkaren av den förre. Inledningen är författad av Bruno Bosteels och ger en 66 sidor lång översikt och helhetsbild av Badious litterära och filosofiska bana. Badiou undersöker själv under de följande sidorna Wittgensteins anifilosofiska hållning från verket Tractatus Logico-Philosophicus. Enligt Badiou är de mest intressanta filosofierna de som han kallar antifilosoferna, dvs. Wittgenstein, Nietszche och Lacan och Saint-Paul. Den språkliga vändningen, the linguistic turn: markerar den förändring som tillstod inom filosofin under 1900-talet och den har många gånger spårats till just Wittgenstein. Språket i sig blev studieobjektet. Wittgensteins menar att vissa saker inte går att förklara eller att sätta i ord, men att detta enbart är ett tecken på att tankens kraft har sina begränsningar. Att tankens möjligheter bör kartläggas, är enligt Badiou själva grundessensen i Wittgensteins tänkande.
Stenius, Henrik, Österberg, Mirja & Östling, Johan (red.), Nordic narratives of the Second World War : national historiographies revisited, Falun : Nordic Academic Press, 2011, 173 s.
Hur har det andra världskriget kommit att uppfattas i Norden, och på vilket sätt skiljer sig den allmänna uppfattningen från den akademiska? Frågan initierades på seminariet “Nordiska en-doktrinstater: nya och gamla analyser av de nordiska staterna under andra världskriget” i Helsingfors 2007. de De åtta medverkande i denna antologi tog sig an frågan från olika håll. De olika tolkningarna och synsätten på andra världskriget, visade hur tydligt de nordiska länderna tacklade efterkrigstiden. De nationella identiteterna och delaktigheten i kriget kom i allra högsta grad att påverka grundförutsättningarna för denna antologi. Efterkrigtiden har genererat olika kollektiva minnen och så också påverkat historieskrivningen i sig.
Persson, Thomas & Wiberg, Matti (red.), Parliamentary government in the Nordic countries at a crossroads : coping with challenges from Europeanisation and presidentialisation, Estland : Santérus Academic Press, 2011, 327 s.
Norden har historiskt sett en stark tradition av parlamentarism, författarna till denna bok vill däremot gärna sätta denna tradition i ljuset av de senaste förändringarna ute i Europa. Kan parlamentarismen gå oförändrad genom dessa skeenden eller sker ofrånkomligen en förändring? De verkställande-lagstiftande relationerna påstås vara i förändring, den utförande makten förflyttas till politiska utförare och i mindre grad till parlamentariska instanser. Vad kommer detta innebära för den nordiska parlamentarismen på lång sikt? Den nordiska parlamentariska modellen har bestått i en jämn maktfördelning mellan utförande och lagstiftande instanser, de pågående förändringarna i Europa har likaså påverkat Norden till den grad att författarna pekar på att utvecklingen har kommit så långt att det kan gå åt än det ena, än det andra hållet.