Clark, Katerina, Moscow, the fourth Rome : Stalinism, cosmopolitanism, and the evolution of Soviet culture, 1931-1941/ Cambridge, Mass. : Harvard UP, 2011, 420 s.
Tid: 1931-1941. Ambitionen: Att bygga upp en ny kultur med Moskva som centrum. En ambition som under denna tid även fanns på andra håll, för andra städer. Som exempelvis för Berlin. I Clarks bok framhålles dock att det fanns en del skillnader mellan det stalinistiska och det nazistiska projektet, bl a att medan nazisterna satte måleri, skulptur och arkitektur i centrum, valde Sovjet det skrivna ordet (faktiskt till den grad att boken blev ”a cult object in a secular faith” (s. 13). Även för Moskva fanns dock tankar rörande stadens plan och arkitektur. Le Corbusier bjudes in och han planerar att jämna hela staden med marken och bygga något helt nytt, raka linjer, räta vinklar, inga dekorationer. Vissa byggnader lämnar han dock kvar i sina ritningar, som minnesmärken – Kreml, Leninmausoleet … Fyra intellektuella, Sergej Tretjakov, Michail Koltsov, Ilja Ehrenburg, Sergej Eisenstein kan sägas utgöra bokens nav. Fyra intellektuella och kulturpersonligheter vilka i allt högre utsträckning blir representanter för staten. Alla deltar de i arbetet på att framställa Moskva som ett kosmopolitiskt centrum. Två av dem, Koltsov och Tretjakov, drabbas av Stalins utrensningar. Om den sistnämnde skriver Brecht dikten Är folket ofelbart?:
Min lärare Tretjakov [i dikten är namnet överstruket]
den långe, vänlige
har blivit skjuten, dömd av en folkdomstol.
Som spion. Hans namn är bannlyst.
Hans böcker har förstörts. Allt tal om honom
är farligt och har tystnat.
Säg att han är oskyldig?
Fraser, Ian & Wilde, Lawrence, The Marx dictionary / London : Continuum, 2011, 223 s.
Ett lexikon brukar oftast rada upp diverse begrepp i alfabetisk ordning och ge en längre eller kortare förklaring till vart och ett. Detta lexikon försöker istället följa Marx egen metod och skapa ett lexikon som visar på de olika begreppens samband och relation. Det blir som att följa med på en resa där varje begrepp utgör en ny station från vilken nästa resa påbörjas, en resa som inte enbart är ny utan som även leder resenären tillbaks till var han eller hon varit tidigare, fast denna gång anländ från ett annat håll. Ett kort exempel med utgångspunkt från begreppet dialectic: “The basis of Marx’s materialist method that exposes contradictions in society to reveal its inner essence as distinct from its mystical form of appearance.” Varje fetmarkerat ord utgör ett begreppsuppslag i egen kraft vilket leder vidare. På det sättet leder det också in i Marx egna skrifter.
Holmqvist, Kalle, Frans och Lars : kärlek och klasskamp på 1890-talet / Lund : Sekel, 2012, 153 s.
I slutet av 1800-talets Stockholm grips och åtalas två grovarbetare vid namn Frans Albert Pettersson och Lars Konrad Johansson. Brottet rubriceras som “otukt som emot naturen är” och skulle med dagens språkbruk snarare benämnas som en homosexuell akt i det fria. För det är just utomhus som de två arbetarna påträffas. Inte desto mindre har paret sedan en längre tid tillbaka både bott tillsammans och delat säng.
Historien om dessa två har lyfts fram tidigare, men aldrig med ett sånt genomgående fokus på parets liv. Genom arkivhandlingar spåras de båda arbetarna i såväl vardag som arbetsliv. Redogörelsen över de olika klassernas inte alldeles tydliga förhållningssätt till homosexualitet är intressant. Likaså det så kallade “Stockholmsäktenskapet”, sambolivet där kärlek, sex och gemensamt boende var en allians som inte kyrkan nödvändigtvis behövde sanktionera. Det är smått märkvärdigt att Frans och Lars “bodde ihop och låg med varandra i vad som i princip kan ses som ett samkönat Stockholmsäktenskap” (s. 61). Huruvida de själva såg sig som “homosexuella” är däremot oklart.
Kuhn, Gabriel (red.), Sober living for the revolution : hardcore punk, straight edge, and radical politics / Oakland, CA : PM Press, 2010, 299 s.
Straight edge är ofta förknippad med en manligt dominerad avhållsamhetskultur nära sammankopplad med punk- och hardcorescenen, samt djurrättsrörelsen. Sen tidiga 80-talet har däremot straight edge kommit att sprida sig globalt och utvecklats i olika förgreningar som inkluderat bland annat antikonsumtion, socialt och politiskt medvetande, feministiska riot grrrl grupperingar och queer-teori. Även om denna drogfria subkultur har sitt ursprung i USA är bokens fokus inte låst geografiskt utan talar om straight edge-kulturens utbredning internationellt sett, inte minst i Sverige.
Umeåscenen och de band som är knutna dit spelar i sammanhanget en viktig roll för förståelsen av dels det skede som straight edge-kulturen då befann sig i, dels förståelsen av straight edge spridning i Sverige. Den språkliga stilen är lättsam, intervjuer i ren samtalston blandas med ett mer akademiskt tonläge. I förstone kan boken tyckas rikta sig till straight edge-rörelsens egna, de som har varit eller är aktiva, eller de som lyssnat och tagit del av den musikaliska delen av subkulturen. Verket är däremot bredare än så och ger en insiktsfull bild av en många gånger komplex och ung alternativrörerelse.
Straight edge-kulturens avhållsamhet när det kommer till berusningsmedel knyter dessutom an till en välbekant tankegång för arbetarrörelsen. Speciellt under den så kallade pionjärtiden var nykterhet en viktig fråga då alkoholen sågs undergräva både familjeband, samhörighet med kollegor, moral och kultur. Det fackliga engagemanget blev dessutom lidande då arbetarklassens alkoholkonsumtion ansågs passivisera och utarma, inte minst familjerna. Sannolikheten att engagera sig fackligt, politiskt eller kulturellt minskar avsevärt om sinnet är fördunklat. Det är svårt att göra revolution i onyktert skick. Inledningens citat av Minor Threats sång “Straight Edge” kan därför inte sammanfatta det bättre:
“I’m a person just like you / But I’ve got better things to do / Than sit around and fuck my brain /Hang out with the living dead /… /I’ve got the straight edge” (s.12).
Linke, Uli & Smith, Danielle Taana (red.), Cultures of fear : a critical reader / London : Pluto, 2009, 345 s.
I detta verk målas en skrämmande bild upp av hur regeringar använder rädsla som ett redskap att kontrollera sina medborgare. Det är med detta verk, alldeles för lätt att erinra sig alla de kriser, hot och våldsvågor som medierna och politikerna varnat för bara under 2000-talet. Politisk terror, nationell säkerhet och internationella konflikter sätts här i en transnationell belysning. Rädsla är något som aktivt formas och normaliseras för att tjäna ett syfte. Rädslans logik (Logic of fear) och hur den tar sig nationellt uttryck, etniska och inte minst politiskt uttryck i allt fler nyliberala säkerhetsstater är några av kärnfrågorna till verket. Vilka krafter är det egentligen som är i rörelse och vad sker när människor drivna av rädsla accepterar lagar och inskränkta rättigheter genomdrivna av de nationella lagstiftarna? Studierna som presenteras i essäform rör sig över hela världen, Latinamerika, Afrika, Asien, Australien, Europa och Nordamerika. Verket ingår i serien Anthropology, culture and society.
Yaghmaian, Behzad, The accidental capitalist : a people’s story of the new China / London : Pluto Press, 2012, 173 s.
2007 anländer författaren till Beijing för att närmare studera Kinas väg till ekonomisk stormakt. Han koncentrerar sig på de människor som möjliggjort detta stora språng, landets interna migranter. Det beräknas att fler än 200 miljoner kineser lämnat sina hem för att flytta till landets stora industriella centra. Som exempelvis Shenzhen, som år 1980 utropades till Kinas första ekonomiska frizon. Då en oansenlig liten fiskeby, 2007 en jättestad med ett officiellt befolkningsantal på mer än 10 miljoner och ett inofficiellt på ett antal miljoner ytterligare. Boken består av längre intervjuer med en del av dessa människor och dessa intervjuer kastar ljus över såväl Kinas nutid som dess historia.