Rowbotham, Sheila, Segal, Lynne & Wainwright, Hilary, Beyond the fragments : feminism and the making of socialism / Pontypool : Merlin Press, 2013, 324 s.
Denna bok gavs ursprungligen ut 1979, då som omarbetning av en tidigare broschyr. Mot bakgrund av erfarenheter från olika former av aktivism under 1970-talet och vid åsynen av allt starkare högerkrafter (Thatcher blir ny premiärminister 1979), skrevs boken utifrån en stark upplevelse av att vänstern behövde organisera sig på ett annat sätt, bortom leninism, mer från grunden, mer frihetligt, mer feministiskt. När den nu ges ut på nytt 24 år senare är den försedd med tre nyskrivna förord av Rowbotham, Segal och Wainwright, tre välbekanta vänsterintellektuella och –aktivister. I sitt förord skriver Rowbotham att hon en dag hörde sägas att boken givits till unga kvinnor som deltog i ockupationen av Wall Street (2011), men att dessa kvinnor fann den svår att förstå, baserad på ett språkbruk, en kultur och en historieskrivning som då ansågs självklar men som nu befanns vara svår att greppa. Därmed blir boken, förutom allt annat, ett dokument över en delvis förändrad kalibrering som inte nödvändigtvis innebär förändrade positioner eller målangivelser.
Tomba, Massimiliano, Marx’s temporalities / Leiden : Brill, 2013, xv, 206 s.
Historisk materialism? Karl Marx använde aldrig det begreppet. Istället talade han om ”praktisk materialist” och ”kommunistisk materialist”. Den ”praktiska materialisten” räknar inte med någon specifik historieuppfattning, vare sig idealistisk eller materialistisk; istället ingriper hon i en historisk situation och gör en bedömning av dess maktförhållanden för att öppna upp nya möjligheter. Historien är inte en och densamma och den är heller inte något avslutat, den pågår; därmed hamnar sprickorna i väven, avbrotten och kollisionerna i fokus då det är de som säger oss något annat, som säger oss något om andra möjliga vägar och möjligheter, ”bitar av framtiden som inkapslats i det förflutna” (s. viii). Boken ingår i serien Historical materialism och är en översättning från italienskan.
Koenker, Diane P., Club Red : vacation travel and the Soviet Dream / Ithaca : Cornell University Press, 2013, 307 s.
Koenkers nya bok skildrar semesterfirandets historia i Sovjetunionen, från 1917 fram till unionens upphörande. Sovjets ledare insåg tidigt att arbetarna behövde semester för att kunna återhämta sig efter långa och hårda arbetsdagar. Semestern sågs samtidigt som en del av utvecklingen av Sovjetunionen och den socialistiska människan vilket innebar en inriktning på kollektiva resor och aktiviteter och lärande, vilket även kan förklaras med att en stor del av befolkning fått knapphändig utbildning tidigare; ävenså fanns en ambition att göra semestern till något annat än i väst. Med tiden kom denna nyttodominerade syn att luckras upp för att ersättas av en kultur mer inriktad på ren avkoppling och mindre kollektivism.
Giustino, Cathleen M., Plum, Catherine J. & Vari, Alexander (red.), Socialist escapes : breaking away from ideology and everyday routine in Eastern Europe, 1945-1989 / New York : Berghahn Books, 2013, 284 s.
Det är sommar i Sverige nu, en årstid som inte sällan förknippas med utlandsresor, musikfestivaler, husvagnssemestrar eller dagar på stranden (om vädret och ekonomin tillåter). Människor har alltid haft ett behov av fritid, men fritidens förutsättningar och innehåll påverkas inte sällan av sociala, historiska eller politiska faktorer. I denna antologi har ett antal unga forskare vänt sig till arkiven för att på olika sätt belysa det fritidsliv som var möjligt i det kalla krigets Östeuropa. Att samhällsordningen i länder som dåtida Polen, Tjeckoslovakien och Östtyskland gav begränsat utrymme till individuell handlings- och rörelsefrihet är välbekant, men statsmakternas kontroll var inte heller total. Medborgarna fann bland annat strategier för att frigöra sig från det vardagliga och skapade därigenom sociala kontaktytor som inte nödvändigtvis var förbjudna, eller påbjudna, av staten. De tio essäer som ingår i boken är inte bara genomgående intressant läsning – de bidrar även till att ge en mer nyanserad bild av hur livet faktiskt artade sig i samhällen som ofta beskrivs som helt igenom gråa, människofientliga och tråkiga.
Lundberg, Kristian & Enander, Crister, Hat & bläck : en dialog om klasshat, litteratur och människans värde / Umeå : H:ström – Text & kultur , 2013, 183 s.
Ett års brevkorrespondens mellan två litteratörer har resulterat i en ilsken liten bok som går till häftigt angrepp mot vår tids kulturella och politiska klimat. De båda vännerna Kristian Lundberg och Crister Enander, bosatta i Malmö respektive Lund, för här ett böljande samtal om skrivande, om klasshat och om det sociala tillståndet i det så kallade nya Sverige.
Jag ser mig runt i ett land som fyller mig med vrede. Jag ser det varje dag. Det äter sig in i mig med samma obeveklighet som en stekel borrar sig in i ett rådjurs öga. Detta land har blivit som en parasit i mig. Den skam jag känner växer för varje dag. En skam över att tvingas vara en del av ett samhälle som så systematiskt förnedrar, förödmjukar och förtrycker sina medborgare, trycker dem rakt ner i skiten, in i svält och fattigdom och utanförskap. (s. 58)
“Hat & bläck” är på samma gång poetisk, politisk och polemisk. Samhällskritiken och samtidsäcklet löper som en röd tråd genom de knappt 200 sidorna, men även om texten stundom sjuder av avsändarnas frustration pekar den ändå framåt, mot en möjlig, rättvisare värld – oavsett hur avlägsen en sådan i dagsläget kan förefalla vara.
Ehrlich, Howard J. (red.), The best of Social anarchism / Tucson : See Sharp Press, 2013, 417 s.
Sedan 1980 har Social anarchism : a journal of theory and practice varit ett levande forum för anarkistisk filosofi, forskning, poesi och skönlitteratur. Till skillnad från flertalet tidskrifter med politisk tendens har tillämpningen av peer review-systemet medfört att Social anarchism åtnjutit en viss respekt även inom akademiska kretsar. I denna nyligen publicerade bok samlas, som titeln avslöjar, de bästa artiklarna ur tidskriftens historia (poesin och skönlitteraturen undantagen). De 35 texter som ingår i urvalet har inordnats under fem kapitel som behandlar de övergripande temana teori, praktik, utbildning, historiska personligheter och samtida röster.