Albert Camus [translated by Arthur Goldhammer with an introduction by Alice Kaplan], Algerian chronicles / Cambridge, Mass. : Harvard University Press, 2013, 224 s.
Albert Camus (1913-1960), algerisk fransk essäist, pjäsförfattare och romanförfattare, tillika Nobelpristagare i litteratur 1957, publicerade denna bok för första gången 1958. Publiceringen sammanföll med Algeriets självständighetsförklaring gentemot Frankrike. Verket består av en rad texter om Algeriet, skrivna från 1930-talet fram till publiceringen i slutet av 1950-talet. I stort består de av skrifter från Camus verksamhet som politiskt aktivist och från hans år som verksam journalist för Alger républicain. När Algerian chronicles kom ut lär den ha fått ljumna recensioner – inte så konstigt, då den är av Camus allra mest politiska verk! Alice Kaplan, som har författat förordet, lyfter fram det specifika dilemma som Camus förkroppsligade; dels att vara emot en suverän algerisk stat skild från Frankrike, dels att till fullo stödja och försvara de som led av förtrycket och koloniseringens baksidor. Camus skriver i texten “The true surrender”, om hur situationen i Algeriet inte handlade om ett val mellan underkastelse (surrender) eller om återövring, utan om att det franska Algeriet skulle erkänna det arabiska Algeriet:
But if they [the french settlers] wish to preserve the essential, to build and Algerian community in a peaceful and just Algeria, a community that will allow both French setttlers and Arabs to embark on the road to a shared future, then they should join us […] And they should also know – I want to stress this point – that it is not France that holds their destiny in hand but French Algeria that is today deciding not only its own fate but also the fate of France. (s. 130)
Verket är i denna utgåva för första gången utgiven på engelska.
Fraser, Rebecca … (red.), At work / New York : The Harry van Arsdale Jr. Center for Labor Studies, 2013, 99 s.
”Arbetarens identitet och kultur håller på att raderas ut och samhället har hemfallit åt hopplös individualism”; så skriver Jaime Lopez i ett förord till denna bok (vår egen översättning.) Boken utgör ett svar på och en rektion mot detta. Dess innehåll utgöres av kortare uppsatser skrivna av män och kvinnor från USA:s arbetarklass, samlade under delrubriker såsom Histories at work, Mind at work, Hard truths at work. Samtliga uppsatsskrivare är studerande vid The Harry van Arsdale Jr. Center for Labor Studies i New York, som är kopplat till SUNY Empire State College. Institutet erbjuder en möjlighet att bedriva studier som fokuserar på arbete, arbetare och arbetarklassen ur ett socialt, kulturellt och institutionellt perspektiv. Boken ingår i serien Labor writes, en årligen utkommande skriftserie.
Lindgren Åsbrink, Marika (red.), På toppen av tidens våg : Anne-Marie Lindgren 70 år / Stockholm : Tiden Magasin, 2013, 123 s.
Redaktör för Tiden, utredningschef för Arbetarrörelsens tankesmedja, talskrivare åt Olof Palme, politiskt sakkunnig i Näringsdepartementet, medlem av Statsrådsberedningen, författare, tillsammans med Ingvar Carlson, till skriften Vad är socialdemokrati? och många andra skrifter – Anne-Marie Lindgren har varit och gjort allt detta och mer därtill. Nu fyller hon 70 år och Tiden hyllar henne med denna skrift. Den samlade utgångspunkten är svensk socialdemokrati och dagens verklighet. Bidragen har skrivits av Jenny Wrangborg, Örjan Nyström, Anders Nilsson, Klas Gustavsson, Kajsa Borgnäs, Katrine Kielos, Erik Nilsson, Kjell Rautio, Ingvar Carlsson och Anne-Marie Lindgrens dotter, Marika Lindgren Åsbrink, som även står som redaktör. (Tiden debatt ; 4)
Strömbäck, Jan-Ewert, Folke Fridell och arbetets ofrihet / Umeå : H:ström – Text & kultur, 2013, 160 s.
I det senaste tillskottet till serien Litterära profiler uppmärksammas en av den svenska arbetarlitteraturens mest obekväma röster. Efter nästan 30 års erfarenhet av yllefabriksarbete romandebuterade syndikalisten Folke Fridell (1904-1985) i mitten på 40-talet och skapade genast rabalder, inte minst inom delar av arbetarrörelsen. Genom sina pessimistiska skildringar av arbete och arbetare bröt Fridell med 1930-talets proletärdiktare och drev sin samhällskritik längre än de flesta av sina generationskamrater. Med utgångspunkt i Fridells liv, författarskap och sociala engagemang presenterar den tidigare arbetslivsjournalisten Jan-Ewert Strömbäck här en text som visserligen uppbär drag av biografi, men som samtidigt är något mer än ett enkelt författarporträtt. Läsaren bjuds snarast på ett slags reportageessä som lika mycket berör vår egen tids förhållanden som det 1900-tal under vilket Fridell gick till angrepp mot det framväxande ”maskinsamhället” och pläderade för ett demokratiskt arbetsliv. Läsning och vidareläsning rekommenderas!
Kutschke, Beate & Norton, Barley, Music and protest in 1968 / New York : Cambridge University Press , 2013, xiv, 327 s.
“This machine kills fascists” stod det som bekant på den amerikanske protestsångaren Woody Guthries gitarr, men när författarna i denna antologi undersöker musik som motståndsmedel är det fråga om protestsånger i en betydligt vidare bemärkelse. Här är det nämligen musiken som en del av de sociokulturella och politiska omvälvningar som föranledde och underblåste 1968 års student- och proteströrelser som är det centrala. Den då rådande tidsandans inverkan på musikyttringar av olika slag beskrivs inledningsvis som en transnationell företeelse, och följaktligen är ambitionen att undersöka detta stycke musikhistoria ur ett globalt perspektiv. De femton essäer som ingår i boken behandlar, utöver de mer namnkunniga artisterna och banden, bland annat även avantgardemusik, den japanska undergroundfolkmusikscenen, samt den skandinaviska proggen. Ingår i serien Music since 1900.