Läs om några märkliga dokument i ett personarkiv förvarat hos oss. Dokumenten bär vittnesbörd om hur människor systematiskt förföljdes och kartlades under andra världskriget, för inte alls särskilt länge sen. Hade andra världskriget fått en annan vändning hade dessa dokument varit mer än bara obehagliga tidsdokument. Låt dessa dokument vara en erinran om vad som inte får ske igen.
I våra samlingar befinner sig många arkiv däribland personarkiv som vittnar om hur människor har utsatts för förföljelser under andra världskriget. Till dessa hör både flyktingars personarkiv och arbetarrörelsens flyktinghjälp.
I samlingarna finns även C.E Carlbergs personarkiv som innehåller ett märkligt tidsdokument från 1940-talet, ett underlag till den så kallade Svenska Judekalendern som vittnar om planer för att kartlägga judar i Sverige med ett tydligt antisemitiskt syfte.
I början av 1940-talet planerade det nationella förlaget Svea Rike att ge ut en kalender över »i vårt land verksamma judar och halvjudar».
För att göra detta sände man ut ett cirkulär och frågeformulär till: »ett antal personer, som av intresse för saken äro villiga att bli våra frivilliga medhjälpare. “Våga vi hoppas, att Ni vill hjälpa oss med insändande av uppgifter från Eder ort?»
»Svensk judekalender» var tänkt att ingå i en serie med biografiska förteckningar över de nationellas fiender i Sverige:
1. Bolsjevismen i Sverige : dokumentariska fakta om det kommunistiska mullvadsarbetet i vårt land, en kartläggning av svenska kommunister, utgiven 1942.
2. Vem är vem i Folkfronten? : den angloryska propagandans förgrundsfigurer i Sverige : en biografisk förteckning, en kartläggning av personer som försökte ”underblåsa hat mot den europeiska enhetens pionjärer” det vill säga personer som var motståndare till nazisternas nyordning av Europa, utgiven 1943.
Svenska Judekalendern skulle bestå av fyra huvudkapitel: Absolut säkra judenamn med släktträd, svenska män och kvinnor gifta med judar, personer vars namn tydde på ett judiskt ursprung samt släkten Wallenberg och de bolag de behärskade.
Del 1 skulle ges ut i november-december 1942. I cirkulärskrivelsen från Svea Rike tillkännagavs:
Att vi svenskar bör se till att judarna ej får tillfälle att blanda upp och förskämma vårt nordiska blod vi bör göra klart för oss vem som är jude och vem som är svensk vi bör veta vilka judesläkter vi har i landet och vilka tidigare svenska släkter som gått förlorade för den svenska nationen där igenom att de upptagit judeblod […]
de som ämnar ingå äktenskap kan åtra sig i god tid om de genom Svensk judekalender erfar att deras tilltänkta äkta hälft icke är svensk utan jude eller judebastard. Den som gör affärer kan se till att han i första hand gynnar sina egna folkkamrater och icke de invandrade främlingarna.
I den antinazistiska tidningen Trots Allt beskrevs arbetet med »judekalendern» i september 1942 som att en människojakt organiseras i Sverige.
Det var också denna höst, 1942 som den svenska pressen började uppmärksamma folkmordet på Europas judar. I oktober arresterades samtliga kvarvarande judar i Norge och de norska nazisterna började deportera dem till Tyskland.
Av de 770 förvisade överlevde 30 personer.
Det är inte svårt att förstå vad dessa biografiska inventeringar av kommunister, folkfrontare och judar skulle användas till när »den europeiska enhetens pionjärer » erövrat Sverige.
I slutet av 1942 vände krigslyckan för »den europeiska enhetens pionjärer» både i Stalingrad och el-Alamein och arbetet med den »Svenska judekalendern» skrinlades.
C.E Carlbergs personarkiv överlämnades som gåva till Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek 1977.