Todorova, Maria, Dimou, Augusta, Troebst, Stefan (red.), Remembering communism : private and public recollections of lived experience in Southeast Europe / Budapest : CEU-Press, 2014, 626 s.
Östeuropas kommuniststyrda stater föll samman. Men minnet av dem dröjer sig kvar i den postkommunistiska verkligheten, de kulturella och sociala spår som då plöjdes är fortsatt märk- och kännbara. Detta tydliggörs i denna bok, som handlar om minne: hur och vad minns vi, hur förändras dessa minnen över tiden och hur påverkas våra minnen av nya händelser, av tillförseln av nya erfarenheter? I detta fall har vi att göra med minnet av kommunismen, framförallt i Rumänien och Bulgarien, men även i exempelvis Östtyskland och Polen. Bokens olika artiklar rör sig metodmässigt över ett gränsöverskridande fält som inkluderar historia, antropologi, kulturanalys och sociologi och undersöker de mekanismer och processer som påverkar och fastslår minnet av det kommunistiska styret uppifrån och ned, från staten och polisen till arbetet, vardagen och kulturen.
Maria Todorova, som är en av bokens redaktörer, står även som författare till Post-communist nostalgia (Berghahn 2010), en bok som även den kan sägas behandla efterdyningarna av Östeuropas fallna kommuniststater.
Cristina Flesher Fominaya, Social movements and globalization : how protests, occupations and uprisings are changing the world / Basingstoke : Palgrave Macmillan, 2014, 230 s.
Sociala rörelser förändrar världen; som författaren till denna bok skriver utgör de en av de mest användbara och oftast använda sätten på vilka människor samlar sig kollektivt för att ge röst åt sitt missnöje, sina problem och bekymmer eller möter upp för att förändra sina villkor genom protestaktioner och uppror. Boken analyserar vår samtids sociala rörelser mot bakgrund av den fortlöpande globaliseringen och utifrån aktuell teoribildning. Men den ser även på den moderna kommunikations- och informationsteknologins inverkan på och betydelse för dessa sociala rörelser. Dessutom tränger den in i rörelser som låtit tala om sig under senare tid: Occupy, Spaniens Indignados, Arabiska våren, den globala rättviserörelsen…
(Red.) Michael Boyden, Hans Krabbendam, and Liselotte Vandenbussche, Tales of transit : narrative migrant spaces in Atlantic perspective, 1850-1950 / Amsterdam : Amsterdam University Press, 2013, 242 s.
De legala ramverk för anställningar och arbetstillstånd för migranter som används ser olika ut i olika länder, men resulterar oftast alla i dåliga villkor för arbetstagarna. Det skapas runt om i världen parallella strukturer, där arbetare på de lokala arbetsplatserna inte har samma rättigheter. De arbetare med medborgarskap har medborgarens rättigheter till välfärd och eventuella trygghetssystem. Men deras kollegor, som arbetar med temporära arbetstillstånd och är medborgare i ett annat land, saknar många av dessa rättigheter. I Gulfstaterna är det inget undantag. Oljeekonomiernas snabba utveckling bygger till stor del på arbetsmigranter från främst Asien. Regionen är den del av världen som tar emot flest arbetsmigranter, men samtidigt lämnar minst utrymme för dessa att bli medborgare och därmed få medborgerliga rättigheter.
Antologin Transit States är resultatet av en workshop som hölls i Istanbul 2012 och bidragen diskuterar olika aspekter av migrantarbetarnas verklighet i Gulfstaterna. Författarna är statsvetare, ekonomer, sociologer, antropologer och arbetsmarknadsforskare. Förutom att boken ger en täckande genomgång av Gulfstaternas ekonomiska utveckling, och migrantarbetarnas rättigheter, är det genomgången av Kafala-systemet som är riktigt intressant. Kafala är det system av sponsorer som används när migrantarbetare anställs av företag verksamma inom Gulfstaterna. Andelen medborgare i gulfstaterna är låg jämfört med andelen gästarbetare. I Baharian var det 2012 ca 49% medborgare och 51% gästarbetare, medan siffrorna för Förenade Arabemiraten var 11% medborgare och 89% gästarbetare. Visum och uppehälle i landet garanteras av migrantens sponsor, som oftast är arbetsgivaren, men alla medborgare i gulfstaterna har rätt att ta ut hyra genom kafala-systemet av de migranter de sponsrar. De anställda har inte många rättigheter. De kan inte byta arbetsgivare själva, inte resa in eller ut ur landet utan sponsorns godkännande osv. Det är vanligt med små bemanningsföretag, som har uppemot 50-talet anställda, som sedan hyrs ut till kundföretag. Stor del av dessa arbetare jobbar inom hushållssektorn eller byggindustrin. Men systemet fungerar på samma sätt för arbetare från globala nord.