Gunilla Boëthius, Ofri : en passion från 70-talet / Wahlström & Widstrand, 2015, 286 s.
Det är inte var dag man får läsa en roman om fackligt arbete och erotik! Författaren och journalisten Gunilla Boëthius arbetade i slutet av 1960-talet på ABF:s tidskrift Fönstret och på Aftonbladet. I romanen träffar den 26-åriga idealistiska journalisten Anna den facklige ombudsmannen Bengt, när hon arbetar på fackförbundstidningen Stenarbetaren. Bengt är gammal stenhuggare och började direkt efter skolan att arbeta i det berömda Kolmårdens marmorbrott. I boken skildras hans fackliga karriär till LO-borgen men också konflikterna inom honom, hans mindervärdeskomplex för bristande bildning och proletärt ursprung, alkoholkulturen, men också den tvetydiga inställningen till kvinnor inom den fackliga arbetarrörelsen. Konflikterna med, men också kärleken till Anna, som kommer från överklassens Saltsjöbaden tydliggörs. Vi får följa med på konferenser, kongresser och fackliga studiedagar, allt i ljuset av den passionerade kärlekssagan mellan Anna och Bengt. Många läsare kommer nog att le igenkännande, boken är inte minst ett feministiskt manifest, och ett debattinlägg om fackets inflytande i politiken. Strejken i Malmberget och almstriden i Stockholm flimrar förbi. Någon, inte minst äldre ombudsmän inom LO-facket, kan nog också känna sig lite förnärmad. Precis som man kan bli när skönlitteraturen, med Georg Brandes ord, sätter ”problem under debatt”.
(edited by Sigrid Wadauer, Thomas Buchner, and Alexander Mejstrik), The history of labour intermediation: institutions and finding employment in the nineteenth and early twentieth centuries / New York: Berghahn Books, 2015, 434 s.
Hur hittar man ett arbete? Den frågan har varit aktuell för människor i alla tider, särskilt sedan lönearbetet tog över i och med den industriella revolutionens genombrott. Och att hitta arbetskraft har ofta varit en huvudvärk för arbetsköpare. Fackföreningsrörelsen stred tidigt med arbetsgivarna om vem som får inleda och avsluta en anställning. I detta landskap har ett skikt av mellanhänder etablerats, personer och institutioner som hjälper arbetssökande att hitta arbete och arbetsköpare att hitta arbetskraft. Om dessa mellanhänder har Sigrid Wadauer, Thomas Buchner och Alexander Mejstrik redigerat en volym. Artiklarna de samlat koncentrerar sig kring hur arbetsmarknaden organiserades runt föra sekelskiftet, och hur systemet med offentliga arbetsförmedlingar skapades. En introduktion av redaktörerna leder läsaren till en rad fallstudier från huvudsakligen europeiska sammanhang. England, Holland, Frankrike, Österrike och stockholmshistorikern Nils Edlings genomgång av tillkomsten av den offentliga arbetsförmedlingen i Sverige. Men det finns även två exempel från det brittiska imperiets kolonier Australien och Indien. Boken är ett bra bidrag till en underutforskad del av arbetsmarknadshistorien. Arbetarhistoria 147-148 (2013:3-4) har ett tema kring mellanhanden på arbetsmarknaden.
Nick Dyer-Witheford, Cyber-proletariat : global labour in the digital vortex / London: Pluto Press, 2015, 248 s.
Nick Dyer-Whiteford är en syntesforskare. Han samlar in forskningsresultat från ett otal olika håll och discipliner, ser de gemensamma dragen och ritar upp större trender med breda penseldrag. Hans bok Cyber-proletariat är en marxistisk analys av arbetsdelningen i den digitaliserade världen. Boken tar sin utgångspunkt i den autonoma marxismen, som formulerades i Italien på 1960-talet och blev ett akademiskt verktyg när Michael Hardt och Antonio Negri gav ut sin bok Imperiet i slutet på 1990-talet. Han försöker definiera de produktionsförhållanden som föreligger i en digitaliserad värld, vilka kamper som förs och vilka kamper som borde vara möjliga att föra. Boken är en bra introduktion till autonom marxism, utan att bli för träig eller källaranarkistisk. Dessutom är det en ögonöppnare för hur världen ser ut, där under din dators metallskal. Vilka intressekonflikter ligger och lurar, och hur ska en arbetarrörelse kunna navigera i detta landskap?
Kalle Holmqvist, Fred med Norge : arbetarrörelsen och unionsupplösningen 1905 / Stockholm: Murbruk Förlag,201, 183 s.
Författaren och arbetarrörelsehistorikern Kalle Holmqvist har skrivit historien om 1905. Året då unionen mellan Sverige och Norge upplöstes, kriget stod vid dörren och den unga arbetarrörelsen gjorde allt vad den kunde för att förhindra att våldet skulle bryta ut. Genom att idogt tröska rörelsens tidningar från den tiden, och arkiv från såväl framstående socialister som kriminalpolisens spanare, har han lyckats vaska fram en bild av hur arbetarrörelsens gräsrötter tvingade sin ledning framåt i en väldigt farlig tid, men att de också lyckades genomföra ett fredsprojekt grundat i en ideologisk övertygelse. Och, som Holmqvist skriver i sin avslutning: det är inte de stora namnen som tvingade igenom freden med Norge. Även om Zäta Höglund och Albert Jensen hamnade i fängelse, så var det de anonyma massornas arbete som bildade opinionen. De som delade flygblad, sålde tidningar, deltog i möten. De som var rörelsen.