Under juni månad 1917 inträder nya led i flera långvariga skeenden: första världskriget utvidgas, protesterna mot hungersnöd når en höjdpunkt, kraven på allmän och lika rösträtt förstärks.
Tisdag 5 juni 1917
Junikravallerna i Stockholm 1917 utgör en del av de så kallade Hungerkravallerna 1917. Det nybildade vänsterpartiet har uppmanat Stockholms arbetare att lämna sina arbetsplatser och möta upp utanför riksdagshuset, där livsmedelskrisen ska debatteras.
“När regeringen icke kan göra något, när riksdagen icke kan göra något […] då är tiden inne för gatans parlament att tala, då måste folket ta sin sak i egen hand. […] Leve massrörelsen, leve gatans parlament!”, säger Zeth “Zeta” Höglund i riksdagens andra kammare den femte juni 1917, samtidigt som tiotusentals arbetare samlas på Gustav Adolfs torg och demonstrerar mot det rådande nödläget i landet, mot livsmedelsbrist och växande klassklyftor samt för allmän och lika rösträtt.
Polis och militär har stängt av Norrbro, som leder till riksdagshuset på Helgeandsholmen, och posterat kulsprutor på flera offentliga byggnader. Demonstrationen är först lugn men urartar när militär och ridande polis anfaller arbetarna.
Hjalmar Branting på Gustaf Adolfs torg under kravallerna 1917. Fotograf: Axel Malmström, 1917. Gustav Gerhard Magnussons arkiv vol 393/1, löpnummer 32, ARAB
Många personer skadas och andra trampas ner när folkmassan flyr i panik, under vad som senare kallas “Blodbadet på Gustav Adolfs Torg”. På en bild syns den socialdemokratiske partiledaren Hjalmar Branting som på plats förgäves söker lugna demonstranterna. Det blir den sista stora manifestationen 1917. Demonstranterna beger sig sedan till Folkets hus på uppmaning av radikala socialdemokrater som Per Albin Hansson och företrädare för Sveriges socialdemokratiska vänsterparti (SSV).
Demonstration utanför Riksdagshuset 1917. Gustav Gerhard Magnussons arkiv vol 393/1, löpnummer 24, ARAB
Vid mötet skallar rop på storstrejk. Polisen attackerar även rösträttsdemonstranter utanför riksdagshuset, där 20 000 arbetare samlats med anledning av debatten om genomgripande demokratiska reformer. När polisen spärrar vägen utbryter tumult.
Onsdag 6 juni 1917
Dagen därpå hålls ett nytt möte under ledning av SSV med stort antal deltagare. Då socialdemokraterna sagt nej till samarbete med vänstern i sina arbetarkommittéer, beslutar mötet att bilda Arbetarnas landsråd som i sin tur ska bygga på lokala arbetarråd. Rådet för fram krav på löneförhöjningar, åtta timmars arbetsdag, amnesti för politiska flyktingar och förbättringar i livsmedelsförsörjningen.
Morgonbris juni 1917
I en ledare betitlad “Sann kärlek” skriver Julia Ström-Olsson bland annat om hungerkravaller och angriper den borgerliga regeringens hänsynslösa politik.
Julia Ström är 1916–1919 redaktör för Morgonbris; Tidens förlag ger 1918 ut hennes roman Hjärtan som kämpa. “Inför avgörandet” av Agda Östlund behandlar kampen för kvinnlig rösträtt. Agda Maria Östlund, född Lundgren 3 april 1870 i Köping, död 26 juni 1942 i Stockholm, är socialdemokratisk politiker och en av de fem första kvinnorna i Sverige som väljs in i riksdagens andra kammare efter den kvinnliga rösträttens införande. Lika och allmän rösträtt för kvinnor och män införs den 24 maj 1919 . Östlund sitter i riksdagens andra kammare mellan åren 1921 och 1940.
Stockholmskonferensen 1917. Delegationen från USA (Max Goldfarb, D. Davidovitch, Boris Reinstein) och delegerade från Tjeckoslovakien (Antonin Nemec, Gustav Haberman) med J W Albarda, H van Kol, Pieter J Troelstra med fru (Holland), Camille Huysmans (Belgien), Carl Moor (Schweiz) och Hjalmar Branting, Arthur Engberg, Gustav Möller, Ernst Söderberg. Omkring 20 juni. Holländsk-skandinaviska kommittén [samling] vol 1917/3, löpnummer 39, ARAB
Signaturen “A. I.” presenterar Martin Kochs roman Guds vackra värld från 1916 i en översvallande recension av den andra upplagan från 1917. Romanen utgör en bred släkt- och samhällskrönika som mot en kontrasterande bakgrund av traditionellt bonde- och bruksliv i Bergslagen skildrar storstadens fattigdom, brottslighet och prostitution. Huvudpersonen Frasse Gyllenhjelm är en inträngande psykologisk studie av en människa som genom att misshandlas av samhället drivs in i brottslighet.
Tiden juni 1917
Gustav Möller berättar detaljerat om den stundande “Stockholmskonferensens problem.” Möller tror framför allt att det blir svårt att förena kravet på enighet mellan de deltagande socialistpartierna med de olika folkens självbestämmanderätt, och tvivlar på att partierna ska kunna vinna sina länders regeringar för ett eventuellt gemensamt program.
Holländsk-skandinaviska kommittén konstitueras den 3 maj 1917 i syfte att samla den splittrade Andra internationalens socialistiska partier i en gemensam konferens och åstadkomma en fredsaktion samt ett fredsprogram. Konferensen kommer aldrig till stånd, men olika länders delegationer håller separatmöten om fredsfrågor. Dessa överläggningar utmynnar den 25 september i ett fredsmanifest och den 10 oktober i ett fredsutkast.
I artikeln “En kulturhistorisk institution inom den svenska arbetarerörelsen.” ger P. A. Löfgren “En kortfattad redogörelse för Arbetarerörelsens Arkiv, nu 15 år, dess tillkomst och utveckling.” Han beskriver institutionens samlingar, utländska förbindelser, lånerutiner och lokaler, som då låg fyra trappor upp i Folkets hus. Slutligen skildrar han utförligt dess ägandeförhållanden och sammanfattar med några ord om “denna den svenska arbetarerörelsens kulturhistoriska institution, vartill kommande tider komma att stå i stor tacksamhetsskuld.”
Stockholmskonferensen 1917. MSPD-delegationen från Tyskland ankommer till Stockholm, 3 juni, Friedrich Ebert, Eduard David och Richard Fischer, tillsammans med Thorvald Stauning (Danmark). Holländsk-skandinaviska kommittén [samling] vol 1917/3, löpnummer 34, ARAB
Lördag 9 juni 1917 – Eric Hobsbawm
Eric John Ernest Obstbaum, senare Hobsbawm, föds i Alexandria i Egypten. Eric Hobsbawm växer upp i Wien och Berlin; familjen flyttar 1933 till London. Hobsbawm blir marxistisk historiker och författare och anses vara en av 1900-talets ledande historiker med stort inflytande på framför allt Labours politik. Hans medlemskap i brittiska kommunistpartiet med dess band till Sovjetunionen gör honom länge omstridd. Eric Hobsbawm dör i London den 1 oktober 2012.
Onsdag 13 juni 1917
Hilda Nilsson, född 1876, död 1917, från Helsingborg, känd som “änglamakerskan på Bruksgatan” döms år 1917 för att ha mördat åtta barn. Rättegången inleds den 2 juni 1917, med uppehåll för sinnesundersökning, och slutar den 14 juni 1917 med att hon döms till döden. Under rättsligt förvar på Landskrona citadell hänger hon sig med en snara av en linneduk fastbunden vid cellfönstret. Hilda Nilsson är Sveriges värsta kvinnliga seriemördare. Genom att förbuden mot abort och preventivmedel upphävs 1937-1938 undanröjs marknaden för änglamakerskor, kvinnor som mot betalning tar emot barn och vanvårdar dem till döds.
Ankomst av Peter Krapotkin till Stockholm 9 juni 1917. Gustav Gerhard Magnussons arkiv vol 393/1, löpnummer 28, ARAB
Torsdag 14 juni 1917
Brattsystemet med motbok på Systembolaget införs i hela Sverige i ett större försök att minska svenskarnas alkoholförbrukning. Motboken är ett häfte med plats för stämplar, där inköp av alkoholdrycker skrivs upp för bevakning av den köpta ransonen. Från början gäller motboken endast spritdrycker för att senare registrera både öl, vin och sprit. Motboken införs av läkaren och politikern Ivan Bratt och används i hela Sverige från 1917 (i vissa områden från 1914) fram till 1955. Efter rusdrycksförbudslinjens knappa förlust i folkomröstningen 1922 stadfästs motbokssystemet som en politisk kompromiss mellan de båda sidorna.
Tisdag 19 juni 1917
Brittiska underhuset röstar för rösträtt åt kvinnor efter långvarig och delvis våldsam kamp av rörelsen för kvinnors rösträtt, de så kallade suffragetterna. Begränsad kvinnlig rösträtt införs i Storbritannien 1918, fullständig först 1928.
Joshua Nkomo, sedermera ledare för den 1961 bildade självständighetsrörelsen ZAPU (Zimbabwe African People’s Union), föds i Rhodesia, senare Zimbabwe. Robert Mugabes ZANU-PF besegrar 1980 tillsammans med ZAPU Ian Smiths rasistregim, men angriper därefter ZAPU med våld och tar ensamt makten. Inbördeskriget förs främst i Matabeleland, Nkomos hemtrakt, och skildras i romanen Jungfrur av sten av den zimbabwiska författaren Yvonne Vera, 1964-2005, själv uppvuxen i Bulawayo i samma område.
Fredag 29 juni 1917
Grekland går in i första världskriget på ententens sida.
Lördag 30 juni 1917
Civilminister Oscar von Sydow, senare statsminister februari – oktober 1921, avgår ur Carl Swartz’ högerregering, troligen på grund av missnöje med Swartz’ vägran att införa allmän rösträtt, och ersätts av Walter Murray.