I december 1917 blir Finland självständigt från Ryssland, världskriget går in i ett lugnare skede med fredsförhandlingar på östfronten och bolsjevikerna lider valnederlag i parlamentsvalet i Ryssland. I Sverige återkommer Hjalmar Branting till regeringen efter en tids sjukdom och kaffebrist uppstår till jul.
6 december 1917
I fiendeland – Dikter till första världskriget av Ture Nerman
Efter tsarens fall och statsomvälvningarna i Ryssland hösten 1917 ansåg man från finsk sida att personalunionen med Ryssland inte längre var bindande, och i november förklarade den finska riksdagen att de utgjorde den ”högsta statsmakten” i Finland.
Inom de ledande samhällsskikten i Finland fanns många förespråkare för ett republikanskt styrelseskick. Den 4 december lämnar den finska senaten (regeringen) in en proposition, ett förslag om en ny republikansk regeringsform, till riksdagen. Den antas av riksdagen som grundlag den 6 december och Finland blev därmed helt självständigt från Ryssland. Socialisterna röstade emot förslaget eftersom de menade att förhandlingar med den nya regeringen i Ryssland borde ha ägt rum innan. I samband med dessa händelser och inbördeskriget året efter upphörde till slut den gamla svenska grundlagen från 1772 slutligen att gälla i Finland.
Bild 1
8 december 1917
Den 8 december hålls val till parlamentet i Ryssland (riksduman). Av 36 miljoner röstberättigade ryssar röstade 9 miljoner på Lenin och bolsjevikerna och 22 miljoner på andra partier. Bosjevikerna svarar med att upplösa och avskaffa parlamentet med vapenmakt. Den lagstiftande makten och riksdumans övriga befogenheter togs så småningom över av andra organ som kontrollerades av bolsjevikerna, Sovjetunionens kommunistiska parti.
Bild 2
Arvid Lindman, Nils Edén, Ernst Trygger och Hjalmar Branting, promenerar från Stockholms slott efter regeringsskiftet i oktober 1917. Fotosamlingen ARAB, refkod: 3331/1/5/649
15 december 1917
Hjalmar Branting var finansminister i den ministär som tillträdde i oktober 1917 med liberalen Nils Edén som statsminister. Statsminister Edén var mån om att ha Branting och socialdemokraterna i regeringen. Branting själv förefaller ha varit tämligen ointresserad av all den förvaltning och administration som följde med statsrådsuppdraget, men desto mer road av ideologiska spörsmål och agitation. Under hösten var Branting under långa perioder frånvarande från regeringen, plågad av utmattning och ångest. Den 15 december återkommer han till regeringen, kanske lockad av att få vara en del av de historiska händelserna i samband med Finlands självständighetsförklaring och fredsförhandlingarna i världskriget.
15 december 1917
Den 15 december ingås vapenvila på östfronten. Striderna hade i praktiken avslutats redan i början av december. Läget i Ryssland var instabilt efter statsomvälvningen några månader tidigare och den nya regeringen ville ha slut på kriget för att i stället kunna fokusera på inrikespolitiken. Den 22 december påbörjas förhandlingar i Brest-Litovsk (Vitryssland) mellan centralmakterna (Tyskland, Österrike-Ungern och Bulgarien) och Ryssland. Förhandlingarna går trögt och centralmakterna vill bland annat koppla loss de baltiska staterna, Polen och Ukraina från det gamla ryska imperiet. Efter en ny tysk–österrikisk offensiv efter nyåret kunde fredsuppgörelsen till slut undertecknas i mars 1918 av folkkommissarien Lev Trotskij och prins Leopold, centralmakternas överbefälhavare i öster. Kriget var därmed slut för Rysslands del, men fortsatte för centralmakterna.
Tidningsklipp från Knut Sandstedts personarkiv, refkod 509/2, Det stora världskriget 1914-1918.
Juletid 1917
Som en följd av världskriget uppstår kaffebrist och i julnumret av tidskriften ”Smällkaramellen” finns lite pedagogiska räkneexempel att tänka på över julhelgen.
Bild 5
Refkod: 410/2/2/1/101