Richard Wilkinson och Kate Pickett, Den inre ojämlikheten : hur mer jämlika samhällen minskar stress, förbättrar hälsan och ökar allas välbefinnande / Stockholm : Karneval förlag, [2018], 328 s.
Det är sedan länge känt att fattigdom och socialt utanförskap kan leda till kriminalitet, ökat våld och kortare livslängd, för de människor som tillhör den kategorin.
I epidemiologerna Richard Wilkinson och Kate Pickett föregående bok Jämlikhetsanden, har de däremot visat på att befolkningen i samhällen med stor ekonomisk ojämlikhet också i högre grad lider av problem som psykisk och fysisk ohälsa, kortare livslängd, fetma, fler tonårsfödslar, fler människor i drogmissbruk, fler mord, fler fängelsestraff, sämre skolresultat och så vidare.
Det vill säga – de problem som vi tror enbart hör ihop med låg social och ekonomisk status – i själva verket förvärras när ett samhälle får större inkomstskillnader.
Wilkinson och Picketts forskning visar således på att i mer jämställda länder mår hela befolkningen – både rika och fattiga bättre både fysiskt och psykiskt. I deras nya bok Den inre ojämlikheten fortsätter de med detta tema och undersöker hur ojämlikhet tränger in i våra huvuden och påverkar hur vi tänker och känner. Vilket i sin tur påverkar hela folkhälsan.
En av de största orsakerna till att ekonomisk ojämlikhet påverkar våra liv och vårt välmående så mycket, är enligt Wilkinson och Pickett att människor är flockdjur. Överlevnaden hänger då på mer än bara förmågan att undkomma rovdjur eller andra fysiska faror. Den sociala miljön och hanteringen av det sociala livets komplexitet har också varit en stark selektiv kraft.
Det sociala och hierarkiska samspelet mellan människor är så mentalt krävande att det har spelat en nyckelroll i den mänskliga hjärnans tillväxt och är den huvudsakliga orsaken till att våra hjärnor är så mycket större än andra primaters.
För att öka chanserna för gruppens överlevnad var det således viktigt att inte för mycket energi behövde läggas på psykisk ohälsa och social oro orsakad av underordning och konflikter. Att det förhöll sig på detta sätt har bevisats i många antropologiska studier där det framkommit att de tidiga jägarsamhällena var otvetydigt egalitära.
Wilkinson och Picketts forskning pekar på att psykologiska problem som innefattar reaktioner på dominans och underordning är och var vanligare inom samhällen och grupper med större ojämlikhet. Detta har exempelvis påvisats i olika undersökningar. Forskning har även visat på att kvinnor i länder mer större ojämlikhet, föredrar män med mer stereotypt maskulint utseende. Andra studier visar att mobbning bland barn är mycket vanligare i länder med större ekonomisk och social ojämlikhet.
Dessutom får barn från fattigare familjer mindre intellektuell stimulans samt upplever mer stress vilket innebär att deras hjärnor utvecklas sämre än hos barn där familjer har en högre medelinkomst. Dessa belägg påverkar följaktligen lärarna, som i sin tur ger barn från fattiga familjer sämre betyg trots att forskning visar att allas intellektuella förmåga kan förbättras.
Skolan blir därför ofta ett instrument för social sortering – vilket sedan blir en utgångspunkt för större klasskillnader i vuxen ålder. Ekonomisk ojämlikhet påverkar hela samhällens folkhälsa och välmående. Det spelar däremot inte lika stor roll hur den materiella standarden ser ut för människor inom olika samhällen. Det är den upplevda fattigdomen och ojämlikheten som påverkar relationen mellan människor, och i sin tur deras och samhällets mående.
Anders Burman, Cecilia Sjöholm (red.), Žižek som samtidsanalytiker / Hägersten: Tankraft, 2018, 238 s.
Slavoj Žižek producerar inte bara mycket på alldeles egen hand, hans verk genererar dessutom en lång rad verk skrivna av andra.
En av de allra senaste skrifterna på svenska om hans tankevärld är antologin Žižek som samtidsanalytiker. Tio essäer som var och en ser på Žižek från olika vinklar och anstränger sig för att förtydliga med exempel. Vad gäller Žižeks influenser lyfts i denna bok särskilt Jacques Lacan och Hegel fram, kanske placeras Karl Marx lite väl mycket i skymundan. Några tankestråk ur denna intressanta antologi:
Vi värjer oss från att hamna i ”verklighetens öken”, att se saker och ting som de är, och väljer istället fantasierna och det imaginära. Vi snärjer oss allt hårdare med (ideologiska) slöjor producerade av Hollywood och populärkulturen i allmänhet för att undvika att se och svara på en verklighet som förefaller oss alltmer bekymmersam.
Den hegelska dialektiken handlar inte om ett gradvis övervinnande av antagonism, utan är en systematisk framställning av hur alla sådana försök misslyckas. ”Absolut vetande” avser en position där subjektet slutligen accepterat ”motsättningen” som en intern förutsättning för varje form av identitet. (Žižek, citat s. 108)
Politik är det omöjligas konst, detta då politik ”förändrar själva parametrarna för vad som anses ”möjligt” i den existerande samhällsordningen” (Žižek, citat s. 148).
Denna antologi är redigerad av Anders Burman och Cecilia Sjöholm, båda verksamma vid Södertörns högskola.
Bakom boken finns även Tankekraft förlag, som gett ut liknande böcker om Jacques Lacan (Vem är rädd för Lacan? från 2017) och Gilles Deleuze (Deleuze och litteraturen från 2018), samtliga i samarbete med Södertörns högskola.