Författaren Sven Lindqvist avled nyligen, 87 år gammal. Han var kanske allra främst känd som författare till boken Utrota varenda jävel, i vilken han argumenterar för att Förintelsen inte var en unik händelse i historien, utan en logisk fortsättning på kolonialismens rasistiska strävanden och storskaliga brott. Givetvis finns boken hos oss på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, men i den här artikeln är det hans skrift ”Gräv där du står. Hur man utforskar ett jobb” från 1978 och den rörelse boken inspirerade som står i fokus.
Hos oss finns även Sven Lindqvists personarkiv, som uppgår till 168 volymer, varav 75 rör ”Gräv där du står”. I ”Gräv där du står” gav Lindqvist trettio exempel på hur arbetarklassen kunde utforska sin egen verklighet och sin egen historia. Han beskrev den dominerande historieskrivningen som att den osynliggjorde arbetarklassens roll i historien och uppmanade folk att ta utforskandet och skrivandet av historien i sina egna händer:
Var inte rädda för experterna. Det är i arbetet din styrka ligger. Du kan ditt jobb. Din yrkeserfarenhet är en grund att stå på när du bedömer vad andra gör – och inte gör. De må vara experter var och en på sitt område, men när de yttrar sig om ditt jobb så är det du som är experten. Därför är jobbet en bra utgångspunkt för din forskning. Gräv där du står! (s. 6)
När Sven Lindqvist ska förklara detta osynliggörande är det från en uppenbart marxistisk utgångspunkt: han beskriver arbetet som ”flyktigt som en gas”, eftersom det så snart det är utfört förvandlas till kapital:
Den som lever i ett kapitalistiskt samhälle vänjer sig så småningom vid att allt arbete som inte går till förbrukning förvandlas till någon annans kapital. Vi vänjer oss vid att arbetet försvinner och kapitalet består. Våra ögon vänjer sig vid att se världen som andras egendom, inte som resultatet av vårt eget och andra kamraters arbete. (s. 189-190)
Det är uppenbart att ”Gräv där du står” som koncept för Lindqvist inte bara syftade till så att säga ”historia för historiens egen skull”, utan att han såg det som ett led i en kamp om makten över samhället. Som han uttrycker det på ett ställe: “Historien är viktig därför att resultatet av den finns kvar. […] Det förflutna ger fortfarande avkastning. Det förflutna ger fortfarande makt”. (s. 22)
“Ingen trodde på ‘Gräv’ – men tanken sprider sig”, artikel av Sven Lindqvists i Arbetarhistoria.
Skriften kom att bli en avgörande inspirationskälla för en folklig rörelse som blev känd som grävrörelsen eller Gräv där du står-rörelsen. I boken Kulturarv i rörelse, med undertiteln ”En studie av Gräv där du står-rörelsen” (2011), gör Annika Alzén en grundlig genomgång av rörelsens rötter, uttryckssätt och förlopp. Det uttalade syftet med grävrörelsen var dels att rädda minnena av arbetarklassens historia från att falla i glömska – rörelsen var ofta särskilt stark i områden som hotades av avindustrialiseringens följder. Ett annat syfte sades vara att avslöja sanningar om samhället som antogs finnas i de historiska källorna, redo att grävas fram för att klä av det bestående samhället.
Alzén beskriver hur rörelsens praktiska arbete bedrevs ”genom en omfattande studiecirkel- och teaterverksamhet med inriktning på industriarbete och industriarbetarnas historia”, och att fokus låg på arbetarklassens historia på det lokala planet. Viktiga skeden i den lokala historien iscensattes i form av så kallade ”arbetarspel”, teateruppsättningar präglade av engagemang från lokalbefolkningen med ett nära samband till studiecirkelverksamheten, som hon beskriver som grävrörelsens fundament:
”Det var i det fria och frivilliga arbetet inom cirkeln som rörelsen växte fram. Självbildningsidealet motsvarade grävandets idé. Den grundläggande tanken var självaktivitet, den egna vardagen blev basen för studierna som bedrevs utan förmedlande händer av auktoritära lärare och utan färdigskrivna läroböcker. Deltagarna skulle söka sin egen kunskap.” (Annika Alzén, Kulturarv i rörelse. En studie av Gräv där du står-rörelsen, 2011, s. 163-164)
Hon spårar rörelsens rötter till 1970-talets första år, då hon menar att det växte fram ”ett nytt och omfattande historiskt intresse för industrisamhället – ett intresse som blir så betydande att man kan tala om en folklig rörelse”. (s. 14)
Alzén beskriver dock de allra första åren av 1970-talet som ett slags förberedande fas, och menar att rörelsen tog fart på allvar fr.o.m. mitten av 1970-talet, med publiceringarna av Gunnar Silléns bok Stiga vi mot ljuset. Om dokumentation av industri- och arbetarminnen (1977) och Lindqvists Gräv där du står (1978) som två viktiga milstolpar.
För att få en uppfattning om omfattningen kan sägas att det mellan 1978-1982 hölls 1675 studiecirklar i ABF:s regi utifrån dessa två böcker. (Sven Lindqvist, Ingen trodde på ”Gräv”, men tanken sprider sig, Meddelande från Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek nr 21 1982)
I maj 1982 hölls det också ett seminarium på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek på temat ”Gräv där du står”, med deltagande av ett fyrtiotal personer, däribland Sven Lindqvist och Gunnar Sillén själva. För vidare efterforskningar om detta, se nr 21 och nr 23 1982 av Meddelande från Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, föregångaren till vår tidskrift Arbetarhistoria. Där återfinns bl.a. en kortare artikel av Sven Lindqvist med titeln “Ingen trodde på ”Gräv”, men tanken sprider sig” (i nr 21), liksom Gunnar Silléns presentation från nämnda seminarium (i nr 23) och flera andra artiklar om olika aspekter av grävrörelsen.
I sin kortfattade artikel ger Lindqvist en inblick i den skepsis som mötte honom när han försökte få sin bok publicerad – förläggaren sa till honom att den arbetare han pratade om som kunde tänkas ha ett brinnande intresse för att utforska sin egen historia helt enkelt inte fanns. Lindqvist hävdar att han mötte en liknande attityd bland förtroendevalda i fackföreningsrörelsen, och skriver triumferande:
”Min förläggare vågade först inte trycka mer än 2000 exemplar och stod efter ett par veckor utan upplaga. Nu är boken ute i en upplaga på 25000 ex.” (Sven Lindqvist, Ingen trodde på ”Gräv”, men tanken sprider sig, Meddelande från Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek nr 21 1982)
Annika Alzén betecknar perioden 1975-1985 som rörelsens huvudfas, och skriver:
“Perioden utmärktes av ett intensivt, lokalt förankrat cirkelarbete, ofta sammankopplat med utställningsproduktion eller teaterverksamhet. Det är också under denna fas som arbetarspelen etablerar sig som en ny form av amatörteater, en teaterform som satte arbetarna i centrum såväl på som bakom scenen”(s. 16).
Mot slutet av 80-talet var det dock inte längre ”på modet” att ägna sig åt industriarbetets historia, studiecirkelverksamheten mattades av och Alzén menar att dokumentationen och bevarandet av industriarvet ”införlivades alltmer i det professionella antikvariska arbetet inom kulturmiljövården och på muséerna” (s. 16).
Idag är det nog få i de yngre generationerna som känner till grävrörelsen, men den har lämnat en hel del spår efter sig. Kanske kan erfarenheterna från rörelsen grävas fram och ge inspiration till nya initiativ? Ett bra ställe att börja kan vara hos oss på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Varför inte i arbetsmaterialet i Sven Lindqvists personarkiv, eller i vår bibliotekskatalog, där söktermen ”Gräv där du står” ger 89 träffar, däribland en mängd lokalhistoriska skrifter producerade av den brokiga grävrörelsen. 
Brevskolans studiehandledning för ”Gräv där du står” utgiven 1979 kan ge en ingång till hur man rent konkret kunde gå tillväga, och nr 21 och 23 1982 av Meddelande från Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek är andra bra startpunkter för den som vill sätta sig in i Gräv där du står-rörelsen.
”Gräv där du står”-rörelsen har fått en internationell spridning i form av Dig Where You Stand Movement, väl värt att undersöka som ämnesområde i sig.
Källor:
Sven Lindqvist – Gräv där du står. Hur man utforskar ett jobb (1978)
Annika Alzén – Kulturarv i rörelse. En studie av ”Gräv där du står”-rörelsen (2011)
Artiklar:
Meddelande från Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, nr 21 1982, artikel: ”Ingen trodde på `Gräv´, men tanken sprider sig”, Sven Lindqvist
Meddelande från Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, nr 23 1982, artikel: ”Problematisera inte historien – gör den levande istället!”, Gunnar Sillén
Vidare tips:
Sven Lindqvists personarkiv. Refkod: 365
Meddelande från Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, nr 21 1982
Meddelande från Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, nr 23 1982
Gräv där du står. Studiehandledning, utgiven av Brevskolan 1979, manuskript: Jan Ahltorp och Jan Norman
Dig Where You Stand, (engelska versionen) opublicerat manuskript 254 s., Sven Lindqvists personarkiv, refkod: 365/168 [tillgång till manuskriptet kräver tillstånd].