Proletärförfattaren Rudolf Värnlund låter sig inte enkelt fångas i något ideologiskt fack. Han är en tvivlare och en grubblare. Författaren Ture Blom ger honom epitetet arbetardiktens Hamlet i en levnadsskildring från 1946. Senare har Värnlund även kallats för Söders Dostojevskij.
Rudolf Värnlund: Det druckna kvarteret, Bonnier (1929), 245 s
Recensenterna hade länge svårt att förstå sig på Rudolf Värnlunds böcker. Renläriga socialister, som Ture Nerman, anklagade honom för pessimism och ”busromantik”. Det fanns, hette det, för få riktiga arbetare i hans romaner och alldeles för många avsigkomna individer. Borgerliga kritiker kunde å andra sidan inte förstå varför Värnlund placerat psykologiskt komplicerade personer i proletära miljöer. Därtill var det svårt att utläsa något entydigt budskap ut romanerna. Som ett slags svar på dessa kritikerreaktioner kom 1929 Det druckna kvarteret, en frodig fabel från Söders höjder, berättad i en snabb och filmisk stil.
Det druckna kvarteret är en uppsluppen skildring av en orgiastisk fest i en skogsbacke, efter att en vagn med spritkaggar havererat på Södermalm i Stockholm. I centrum för handlingen står den ökände “hamnbusen” John Johnson, en närmast övernaturlig jätteman, livsnjutare och kvinnokarl. Berättelsen utstrålar i motsats till Värnlunds tidigare verk ohämmad livsbejakelse, men sablades även den obarmhärtigt ned av den samtida kritiken.
Romanen presenterar en rad särpräglade figurer: Den sure och högdragne Bo Backman; hans ombytliga fästmö Aina, hans syster Vanja, samt dennas man den sjuklige ädlingen Eduard van Huff; den ständigt moraliserande finskomakaren Jesus Andersson; poeten och munspelaren Tok-Edvin; den dystre skräddaren Ahlin; gummorna Grönsiskan och Den gamla; akrobaterna Plåtis och Långa Nisse med flera. Skomakaren och Backman är John Johnsons motpoler i berättelsen, den ene högljutt moraliserande, den andre bortvänt avståndstagande.
Så småningom urartar festen och flera av deltagarna omkommer. Skomakaren håller en lång straffpredikan, som John Johnson besvarar med ett hyllningstal till livet och glädjen. Här har berättelsen övergått i en symbolisk skildring av mänskligt liv och leverne.
Rudolf Värnlund: Allt börjar på nytt, Tiden (1934), 322 s
Rudolf Värnlund återvänder i sina verk ständigt till frågan om individens ansvar i förhållande till kollektivet, vanligen sett ur arbetarklassperspektiv. I romanen Allt börjar på nytt väljer han en annan synvinkel och gör den unge rikemanssonen Johannes Dubb till huvudperson. Handlingen rör sig huvudsakligen kring en textilarbetarstrejk och utspelar sig i samvetsgrant redovisade arbetarmiljöer.
Johannes Dubb återvänder till hemstad från en längre utlandsresa. Han söker upp butiksbiträdet Elsa Neuman, som han har en hemlig förbindelse med. Lagerarbetaren Herbert Groot, som stämt träff med Elsa, blir obehagligt överraskad av Johannes närvaro. Han beger sig till ett fackföreningsmöte, där man debatterar ett förslag om sänkta löner vid Dubbs textilfabrik. När han senare får syn på Johannes i stadens centrum angriper han honom, och i tumultet som uppstår faller den tioårige Olle Persson och blir allvarligt skadad. Händelserna ger Johannes dåligt samvete, och han börjar diskutera samhällsfrågor med en av arbetarna.
Strejk utbryter vid Dubbs företag, vilket leder till nöd hos många anställda. Den unga Maria Hägg begår självmord och två av hennes tre bröder beger sig till Stockholm, medan den politiskt engagerade Emil stannar kvar. Vid en koloniträdgårdsfest står maskinisten Persson, Olles far, länge demonstrativt och gräver, vilket leder till att han senare dör i lunginflammation. Johannes flyttar in hos Elsa och studerar ekonomiska frågor, men umgås även sporadiskt med sin far och sin syster. Ett strejkmöte övergår i ett försök att tränga in i fabriken, där strejkbrytare arbetar. Johannes, som har fått stor förståelse för arbetarnas synpunkter, får ärva det Dubbska imperiet när direktör Dubb får hjärnblödning och dör. Han känner vånda över omöjligheten att frigöra sig från arv och miljö, och känner sig styrd av omständigheter han inte kan råda över.
Bara genom breven till dig, vän!, Albert Bonnier (2018), 1468 s
För dig som vill läsa mer om livet som arbetarförfattare i början av 1900-talet rekommenderas den här boken som innehåller brevväxlingen mellan Eyvind Johnson och Rudolf Värnlund 1920–1944.
Boken omfattar mer än 500 brev och har sin tyngdpunkt på 1920-talet. Johnson bor då i Berlin och Paris, innan han 1930 återvänder till hemlandet. Han rapporterar om livet i Europa till Värnlund som är bosatt i Stockholm, där han har kontakt med tidningar och förlag.
Korrespondensen börjar innan 20-åringarna ännu har blivit författare. Breven handlar om framtidsplaner, författardrömmar, kärlekar, fienders försåt, litterära upptäckter och så småningom om deras framväxande verk i en brytningstid mellan det traditionella och det moderna. Den svenska arbetarlitteraturen beskrivs här inifrån samtidigt som den formas.
Redigering och kommentarer av Magnus Bergh och Birgit Munkhammar.
Läs en tidigare artikel om Rudolf Värnlund och hans författarskap.
Rudolf Värnlunds verk finns som e-publikationer på Litteraturbanken.
Lyssna på en bokpod om biografin Rudolf Värnlund — Söders Dostojevskij.