Med anledning av att Sollentuna arbetarekommun nu har ordnats och förtecknats under våren 2016 ger vi en kort sammanfattning vad en arbetarkommun egentligen är.
Av praktikanterna Christa Hansen-Jensen och Sanna Osterman, våren 2016
Sveriges första arbetarekommun bildades i Göteborg redan 1890 medan Stockholms Arbetarekommun bildades tio år senare. Redan tidigare hade det funnits olika lokala socialdemokratiska fackföreningar som skulle arbeta för arbetarklassens intressen, men de dåliga möjligheterna att behandla politiska frågor genom dessa föreningar skapade ett behov av att omorganisera fackföreningarna och att bilda bredare organisationer som inte bara hade fackliga frågor på dagordningen.
Partiet var från grundandet 1889 organiserat genom en distriktsindelning där Sverige indelades i tre distrikt: södra, västra samt norra/mellersta. Centralorterna i dessa distrikt var Malmö, Göteborg och Stockholm, men i och med partikongressen 1900 upphävdes distriktsindelningen och partiet delades därefter upp i arbetarekommuner. Inkomna förslag från Gävle och Eskilstuna Arbetarekommuner utgjorde grunden för ett förslag som antogs av partikongressen med 184 röster för och 23 emot. Häri bestämdes en framtida partiorganisation av arbetarekommuner och utan någon distriktsindelning. Syftet med arbetarekommunerna var att skapa en handlingskraftig förbindelse mellan partiföreningarna och partiet.
Ursprunget till namnet “arbetarekommun”
Namnet ”Arbetarekommun” sägs ha använts första gången av Axel Danielsson när han skapade en organisation i Helsingborg med namnet ”arbetarekommun” någon gång innan 1888. Denna sammanslutning var dock kortlivad och ersatte inte fackföreningarnas centralkommitté som senare skulle vara fallet med den första arbetarekommunen i Göteborg. Namnet sägs vara inspirerat av Pariskommunen från 1871, där framförallt arbetare i den franska huvudstaden kortvarigt skapade en socialistisk republik. I en artikel från 1930 nämns det att en av bildarna av Göteborgs Arbetarekommun, Pehr Eriksson, tilltalades av namnets franska ursprung.
Stockholms arbetarekommun 1917, Fotograf: Axel Malmström, från Fotosamlingen, ARAB
Arbetarkommunerna idag
Arbetarekommunerna finns idag till för att få ut socialdemokratins politik till framförallt kommuninvånarna samt för att bedriva partiets politik på lokal nivå. Arbetarekommunen sköter planeringen inför ett val samt själva valarbetet i kommunen, vilket bland annat innebär att ta fram nomineringslistor till olika val och ansöka om tillstånd för att få sätta upp valaffischer och hålla möten och demonstrationer.
En arbetarekommun lyder alltså under socialdemokraterna och är ett slags paraplyorganisation för de olika socialdemokratiska klubbarna och föreningarna som finns i kommunen. Dessa undersektioner, även kallade grundorganisationer, kan till exempel bestå av socialdemokratiska kvinnoklubbar, SSU-föreningar, fackföreningar och studentföreningar, som tillsammans bildar en huvudorganisation på lokal nivå. Denna lokala huvudorganisation utgörs alltså av arbetarekommunen. Tar man Sollentuna Arbetarekommun som exempel så består grundorganisationerna av bland andra Turebergs, Edsbergs, Rotebros, Norrvikens, Häggviks, Helenelunds och Sjöbergs socialdemokratiska föreningar, olika kvinnoklubbar samt den kristna föreningen Broderskap, eller som den numera heter: Tro och solidaritet.
På kommunens årsmöte väljs de medlemmar som ska sitta med i arbetarekommunens styrelse och så tar arbetarekommunens ledamöter upp motioner från medlemmar och andra aktuella frågor. Sedan är det arbetarekommunen som bestämmer vilka som ska företräda organisationen i kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige och riksdagen.
Antalet arbetarekommuner påverkas i regel av hur många kommuner Sverige har, vilket ju kan variera med tiden. 1955 fanns det exempelvis omkring 2800 arbetarekommuner i landet medan det år 2013 bara fanns 290 stycken.
Källor:
Boman, Maria, Debatter och beslut – En studie av Stockholms arbetarekommuns förhållande till socialdemokraternas officiella partilinje 1914-1917 / C-uppsats, historiska institutionen, Stockholms universitet, 2006.
Eriksson, Pehr, Svenska socialdemokratins första dagar och dess första genomsbrottsår, eller sociala minnen och anteckningar om viktigare episoder under 1870-1900-talets sociala strider / Stockholm förlag, 1918.
Eriksson, Pehr, Arbetarkommunernas tillkomst”, i Social-demokraten, 20 juli 1915 [även återgiven i Svenska socialdemokratins första dagar…]
Gröning, Lotta, Vägen till makten : SAP:s organisation och dess betydelse för den politiska verksamheten 1900-1933 / 1988.
Haste, Hans, Ett värn vi oss danna : Människor och händelser ur socialdemokratins historia i Stockholm / Stockholms Arbetarekommun, 1985.
Haste, Hans, Arbetarrörelsens historia: Människor – Idéer – Händelser – Dokument / Tidens förlag, 1987.
Nationalencyklopedin : ne.se (Sökord ”Arbetarekommun”, besökt mars 2016).
Ström, Tua, “Kring ett jubileum”, i Ny Tid : Lördagskvällen, 13 december 1930 [dotter till Pehr Eriksson]
Protokoll samt verksamhetsberättelser från Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti i perioden 1889-1900.