Osynliga kommittén, Till våra vänner ; Det stundande upproret / Hägersten : Tankekraft, 2015, 221, 129 s.
För att göra en lång och omständlig historia kort är Osynliga kommittén ett anonymt franskt anarkistkollektiv av som enligt utsago är en utbrytargrupp ur Tiqqun-gruppen. Det stundande upproret utkom första gången på svenska 2010, men presenteras här i en omarbetad översättning av den första upplagan. Verket vållade på många håll ett rabalder, då det bland annat står att det inte finns några fredliga uppror och att vapen är nödvändiga (däremot konstateras även att det handlar om att göra allt för att inte använda dem).
Till våra vänner kan bäst sammanfattas som en direkt uppföljare till Det stundande upproret, vilket bekräftas av att det första kapitlet heter ”Upproren har kommit, till slut”. Boken argumenterar för att uppror efter börskraschen 2008 ökat exponentiellt och numera blivit mer normalt än tidigare.
”Stabiliteten är död. Också inom politiken tänker man sig numera för innan man delar ut AAA som kreditbetyg. Ett uppror kan tändas när som helst, med vilket motiv som helst, i vilket land som helst. Ledarna går mellan avgrunder. Även deras skugga verkar hota dem.” (s. 13)
Susan Lindholm, Remembering Chile : an entangled history of Hip-hop in-between Sweden and Chile / Malmö : Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö Högskola, 2016, 168 s.
I denna sammanläggningsavhandling visar historikern Susan Lindholm på de ömsesidiga kopplingar som finns mellan svenska hiphopartister med chilenskt ursprung och chilenska musiker verksamma inom samma genre. Avhandlingen undersöker skärningspunkten mellan migration och hiphop och bygger dels på intervjuer, dels på analyser av låttexter. Inte minst det kollektiva minnet av militärkuppen 1973 bidrar till hur artisternas identiteter formas, utan att för den skull nödvändigtvis permanentas.
Efter militärkuppen mottog det solidariska Sverige ett stort antal politiska flyktingar från Chile. När hiphopen under 1980-talet nådde vårt land och svenska rappare omkring 1990 började ge ut skivor hade samhällsklimatet förändrats. Många artister var uppvuxna i framför allt de stockholmska förorterna och bar med sig erfarenheter av marginalisering och segregation, något som ofta tas upp i låttexterna.
Avhandlingen påvisar även hur vissa artister ger ut sin musik i såväl Sverige som Chile, samt verkar i båda länderna.
Laura Beers, Red Ellen : the life of Ellen Wilkinson socialist, feminist, internationalist / viii, 532 s.
Det sägs att kärt barn har många namn, men Ellen Wilkinson (1891-1947) hade under mellankrigstiden många öknamn, såväl som ledamot för Labour Party i det brittiska underhuset, som för sitt stöd för den republikanerna under det spanska inbördeskriget. ”The Mighty Atom”, ”Elfin Fury” och ”Pocket Pasionaria” hör till dessa. Men mest känd torde hon vara som ”Red Ellen”, vilket också är titeln på Laura Beers detaljrika levnadsteckning av en kvinna som under sin förhållandevis korta tid på jorden hann åstadkomma en hel del för att förbättra de utsattas liv i och utanför sitt hemland.
Listan på hennes insatser kan göras lång och för nyfikna läsare är boken ett hett tips! Även om hon gjorde mer än de flesta för kvinnosaken lägger Beers tonvikten på klasskampen, då Wilkinson alltid ansåg den vara av högsta prioritet.
Avner Offer & Gabriel Söderberg, The Nobel factor : the prize in economics, social democracy, and the market turn / Princeton : Princeton University Press, 2016, 323 s.
Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne instiftades 1968. Det är inte ett Nobelpris, inte något som Alfred Nobel själv initierade, men det delas ut tillsammans med de andra Nobelprisen. Boken skildrar hur priset tar form ur en konflikt mellan den svenska centralbanken och socialdemokratin. Priset är tänkt att öka centralbankens status och inflytande, bereda väg för en mer marknadsvänlig ekonomi i Sverige såväl som i den övriga världen. Författarna kan dra slutsatsen att strategin varit framgångsrik, många gånger med katastrofala följder för länders välfärdssystem och jämlikhet.
Boken skildrar Sveriges och världens ekonomiska utveckling sedan framförallt 1970-talet och den ses genom att sätta fokus på Riksbankens pristagare, deras teorier och appliceringen av dessa teorier. Fram träder ett klart samband mellan priset och en övergång från traditionell socialdemokratisk ekonomisk politik till marknadsliberalism. I en kommentar på skyddsomslagets baksida funderar Bo Rothstein över om det alls kan sägas att ”ekonomiämnet, så som det oftast läres ut, stödjer en sund ekonomi.”
Victor Estby (red.), Efter oss : en antologi av Föreningen Arbetarskrivare / Sundsvall : Föreningen Arbetarskrivare 2016, 271 s.
Föreningen Arbetarskrivare bildades 1990. Syftet var, och är, att ge en plattform åt skribenter som skriver utifrån ett arbetarklassperspektiv. Föreningen anordnar möten och skrivarcirklar och ger ut tidningen Klass. Dessutom publicerar föreningen antologier där dess medlemmar står för bidragen. Föreliggande volym är den tionde antologin. Många av de skrivandes namn känns igen: Crister Enander, David Ericsson, Torgny Karnstedt, Kalle Holmqvist, Jenny Wrangborg, Henrik Johansson… I sitt förord skriver antologins redaktör, Victor Estby:
”Här finns den tydligaste och intressantaste bilden av hur vid och komplex dagens arbetaklass är, där kallskänkor och byggnadsarbetare kan känna gemenskap och igenkänning med arbetslösa, lärare och journalister när villkoren försämras, arbetsdagen hårdnar och otryggheten ökar.”