I april månad 1917 förklarade USA krig mot Tyskland. Första världskriget rasade vid Sveriges tröskel och under denna månad kom startskottet för vad som ömsom kallats potatiskravaller och hungerdemonstrationerna, vilka sedan löpte över flera månader under resterande delen av året. De militära demonstrationerna tog fart likaså. Spänningarna ökade allt mer politiskt sett, med den nybildade Skyddskåren som kritiserades skarpt av socialdemokraterna.
7 april 1917 – krigsförklaringar och blodiga slag
President Woodrow Wilson tillfrågade amerikanska kongressen den 2 april om att skicka amerikanska trupper emot Tyskland, och efter några dagars betänketid gick kongressen honom till mötes. Krig förklarades mot Tyskland den 7 april. Wilson gjorde däremot klart att USA inte slogs som en allierad, utan som en associerad makt, där skälen uttrycktes som moraliska, och målet var att försvara demokratin och freden i världen.
”Bloody April” har kommit att bli eftermälet till april 1917, inte bara för USA krigsförklaring men även som hänvisning till dödsfallen under Slaget vid Arras (Battle of Arras). I detta slag led de brittiska luftburna armén Royal Flying Corps svåra nederlag gentemot de tyska Luftstreitkräfte. Förlusterna var så pass stora att stridmoralen hotades. RFC gick däremot vinnande ur striderna.
Lenin på genomresa i Stockholm 1917-04-13. Bl.a. Inessa Armand, Otto Grimlund, Ture Nerman, Carl Lindhagen, Olga Ravitj, N. Krupskaja, Grigorij Zinovjev hans son Stiopa, Alexander Helphand-Parvus, Jelena Usijevitj-Kon., Fotograf: Axel Malmström, 1917. Fotosamlingen, 3331:2 ARAB
13 april 1917 – V.I. Lenins besöker Stockholm
På väg från exilen i Schweiz till Petrograd gör Lenin uppehåll i Stockholm för att träffa svenska socialdemokrater. I Ryssland hade tsaren störtats och februarirevolutionen inletts och Lenin ville ta del av denna. Från Zürich färdades han i tåg genom plomberat tåg genom Tyskland via båt till neutrala Sverige. Den schweziska vänstersocialisten Fritz Platten hjälpte till med förhandlingarna.
Lenin ankom till Sverige den 12 april 1917 till Trelleborg, dagen därpå var han framme i Stockholm. I Sverige var däremot motsättningarna mellan kommunisterna och de demokratiska socialisterna djupa, även vid Lenins besök. Motsättningarna inom socialdemokratin var påtagliga då önskemål fanns om att fängsla Lenin vid besöket, något som Hjalmar Branting däremot inte biföll. Otto Grimlund från ungdomsklubben i Malmö höll Lenin sällskap hela vägen till huvudstaden. Vid ankomsten till Stockholm togs Lenin emot av borgmästare Carl Lindhagen, Ture Nerman och riksdagsmannen Fredrik Ström. Besöket var kort, endast en dag.
Ryktesspridningen inför och under Lenins besök var påtaglig, bland annat sades det att han var tysk spion. Den svenska vänstern anslöt sig till en internationell protest mot kampanjen som drevs mot honom. Uttalandet undertecknades 13 april av Carl Lindhagen, Fredrik Ström, C.N. Carleson, Karl Kilbom och Ture Nerman. Splittringen inom socialdemokratin var redan ett faktum, Branting hade redan i februari 1917 på partiets kongress slagit fast att en uppgörelse mellan de två falangerna var nödvändig. Lenins besök underströk än mer denna delning. Under maj månad kom den nya grupperingen att gå under namnet Socialdemokratiska vänsterpartiet, sedermera Sveriges kommunistiska parti och det som idag är känt som Vänsterpartiet. (läs mer om detta under maj 1917).
16 april – 28 april – Hungerdemonstrationer över hela Sverige
Startskottet för hungerdemonstrationerna kom officiellt i Västervik i mitten av april 1917 där arbetarkontroll införs över samhället. Efter detta kom demonstrationerna sedan att rasa från 19 april till ca 29 april. Hungerrörelsens sprids över hela Sverige och hungermarscher genomförs i 23 städer. Den 27 april demonstrerar cirka 5000 kvinnor mot bristen på mjölk. Efter den 21 april utkristalliserades två aktionslinjer för demonstrationerna, en syndikalistisk och en socialdemokratisk.
Den 28 april har en privat skyddskår bildats i Stockholm för att upprätthålla ordningen vid förstamaj-demonstrationerna. Efter socialdemokratiskt angrepp i riksdagen upplöses kåren. Fram till 1 maj följde demonstrationerna oftare syndikalisternas linje än den reformistiska socialdemokratiska linjen. Detta innebar att protesterna ersattes med radikala tongångar där exempelvis monarkin skulle avsättas. Exempel till detta återfinns i Ivar Vennerströms tal i riksdagen, då han uppmanar sin valkrets Ådalen till besinning. Den 28 april publiceras likaså en ledare i Nya Norrland som manar till lugn. Natten till 29 april reser Vennerström till Ådalen från Stockholm och håller tal i Ådalen, med ett tydligt ställningstagande emot ungsocialismen (och deras hot att befria Amaltheamännen).
Den dåliga livsmedelsförsörjningen bidrog till protester och strejker över hela landet, den 22:a april demonstrerade exempelvis 10.000 utanför riksdagshuset. Den 27:e april demonstrerade 5000 kvinnliga fabriksarbetare mot mjölkbristen och höga livsmedelspriserna.
Hungerkravallerna 1917. En anhållen demonstrant förs bort. Fotosamlingen ARAB, 3331/1/2/110.
April 2017 – Militärdemonstrationer
Vid sidan av hungerdemonstrationerna ägde militärdemonstrationerna rum. Den socialistiska agitationen bidrog till att intensifiera de antimilitaristiska stämningarna i landet. Ett inslag i vänstersocialisternas taktik var att sätta upp Arbetare- och Soldatråd. Förberedelserna för revolt inom krigsmakten får betraktas som tämligen harmlösa. Men både civila och militära myndigheter var naturligtvis på sin vakt. Hela krigsmakten befann sig i alarmtillstånd när april månad nådde sitt slut år 1917.
För att kväsa oroligheterna drogs permissioner in och värnpliktiga förbjöds att delta i vissa möten. De pamfletter som delades ut av vänsterungdomar försökte stoppa, genom att infiltrera möten och sätta ut manskap vid statliga ämbetsverk. I Boden utbröt matstrejk 20 april, och i Stockholm kallades Stockholms frivilliga skyddskår samman bestående av män från landsorten, högskolestudenter frivilliga högermän för att bistå polismakten. Skyddskåren kritiserades starkt av socialdemokraterna och Socialdemokratiska vänsterpartiet, likaså instämde liberale Nils Edén. Tidningen Politiken svarade med ett upprop för att bilda röda arbetaregarden.
Tips på litteratur:
Eliasson, Ulf (2006). I försvarets intresse : säkerhetspolisens övervakning och registrering av ytterlighetspartier 1917-1945 / Lund : Nordic Academic Press (Lettland)
Klockare, Sigurd (1967). Svenska revolutionen 1917-1918. Prismaserien, Stockholm: Prisma
Dahlberg, Hans (1999). Hundra år i Sverige – 1917, Stockholm, Albert Bonniers
“Lenin och den nordiska arbetarrörelsen” i En samnordisk antologi / med bidrag av Trond Hegna, Alfred Jensen, Gustav Johansson, Kåre Selnes, Atos Wortanen (1970)
Zubko, Marat Vasilevic [1985]. Lenin i Sverige året 1917. Göteborg ; Moskva : Fram : Progress
Lenin, Vladimir Il’ic (1979). Interviews 1917-1922. Institut für Marxismus-Leninismus beim ZK der SED . – Berlin : Dietz
Lenin, Vladimir Il’ic, (1974). Bolsjevikernas taktik under 1917. Stockholm : Socinform