“Pasaremos” – Organ der XI. Brigade : Reprint der Zeitschrift der XI. Brigade/ Werner Abel (Hrsg.) unter Mitarbeit von Karla Popp und Hans-Jürgen Schwebke. Berlin : Karl Dietz Verlag, 2017, 430 s. : ill.
Spanska inbördeskriget inleddes i juli 1936 när reaktionära generaler genomförde en kupp för att störta den legitima republikanska regeringen. Många utländska män och kvinnor kom att delta I försvaret av republiken.
I augusti 1936 gav Sovjetunionens politbyrå i uppdrag åt Komintern att inrätta en internationell frivilligkår. Tre dagar senare uppmanade Tysklands kommunistiska parti alla emigrerade antifascister som hade erfarenhet av att bruka vapen att delta i försvaret av den spanska republiken. De internationella brigaderna kom att få sitt högkvarter i Albacete, de första frivilliga nådde staden i mitten av oktober och innan månadens slut hade fyra brigader organiserats. Ungefär samtidigt uppstod ett behov av informationskällor och ett antal tidningar startades. En sådan tidning var Pasaremos, den elfte brigadens officiella organ. Denna tidning, som kom ut regelbundet fram till och med oktober 1938, föreligger nu i nytryck i ett band. Förutom själva tidningen innehåller den även en läsvärd inledning på tyska, engelska, spanska och franska.
Nämnas kan att tidningen Pasaremos sedan gammalt finns i original på olika språk, bland annat svenska, i våra samlingar.
Sven Lindqvist & Stefan Jonsson, Sanningskonst : samtal om ett författarskap / Stockholm : Bonniers, 2018, 315 s.
Stefan Jonsson möter Sven Lindqvist för att tala om den senares författarskap, som sträcker sig från mitten av 1950-talet till vår samtid. Bland Lindqvists verk finner vi böcker som Reklamen är livsfarlig, Kina inifrån, Myten om Wu Tao-tzu, Gräv där du står, En älskares dagbok, Ökendykarna, Utrota varenda jävel, Terra Nullius för att bara nämna några, verk som går att läsa om och läsa om – av visst intresse är att han själv utnämner Myten om Wu Tao-tzu och Utrota varenda jävel till sina två bästa böcker. I samtalet med Jonsson säger han bl a: ”Men argumentet handlar också om hur vi – liksom människorna i varje tid – är instängda i samtiden och därför inte ser vad som pågår utanför trädgårdsmuren. Det historiska nuet begränsar vårt synfält.” (s. 208)
Ishay Landa, Fascism and the masses : the revolt against the last humans, 1848-1945/ London : Routledge, 2018, 431 s.
Inte så sällan sägs den fascism som växte fram under mellankrigstiden ha varit en effekt av ”massherravälde”, av ”massamhället” självt, och att fascismen uttryckte och vilade på åsikter och önskemål som fanns i och hos denna massa. Landa finner den tanken hos många teoretiker, men den finner liten eller ingen anklang hos honom själv. Istället visar han hur fascismen uppstod i opposition mot alla former av flertalsstyre som en följd av en lång historia av kamp mot ”massan” från de priviligierades sida, från ”the élites and middle classes”.
Den fruktade massan skulle kontrolleras och tvingas till underkastelse och ersättas av påstått överlägsna kollektiva begrepp som nation, ras, ”folk”. Det som kan sägas utgöra själva grundideologin för fascismen finner Landa hos Nietzsche och Landa har mycket lite till övers för de som försöker se en slags vänster-Nietzsche. Marx bar på en vision om en frigjord, självständig och jämlik mänsklighet, skriver Landa; ett ideal som Nietzsche hånfullt avfärdade som varande en samhällelig mardröm där ynkliga flockdjur härskade oinskränkt och omöjliggjorde mänsklig storhet och individualism (s. 403).
Paul M. Heideman (red.), Class struggle and the color line : American socialism and the race question 1900-1930/ Chicago : Haymarket, 2018, 458 s.
Kampen mot rasism har alltid varit av stor vikt för den amerikanska arbetarrörelsen, W. E. B. Du Bois (1868-1963), en av de mest framträdande afro-amerikanska aktivisterna under 1900-talets första halva, pekade på att rasfrågan utgjorde det stora testet för en amerikansk socialist.
Denna bok består av en lång rad antirasistiska dokument författade av amerikanska socialister som bland andra Eugene V. Debs, W. E. B. du Bois, Kate Richards O’Hare, Cyril V. Briggs och John Reed. Som titeln antyder kan inte rasfrågan separeras från frågan om klass, från klasskamp. Bokens olika block inleds med en belysande artikel av Paul Heideman, bokens redaktör.