Boktips i maj 2006


John Fuegi: Brecht & Co. : sex, politics, and the making of the modern drama 2. uppl. Grove press, 2002

John Fuegi, professor vid University of Maryland, har ägnat en stor del av sitt liv åt forskning kring den tyske dramatikern Bertolt Brecht. Hans stora bok om företaget Brecht, “Brecht & Co.” kom 1994, detta är den uppdaterade andra upplagan.

Brecht räknas som en av de viktigaste förnyarna av 1900-talsdramat. Fuegi följer honom i hans karriär från Tyskland på 1920-talet, via Sverige, Danmark och Finland till USA, och tillbaka till DDR, där Brecht avled 1956. Han var en hyllad prominens i Östtyskland, chef för teatern Berliner ensemble (“Theater am Schiffbauerdamm”), och en av de få som vågade sätta sig upp mot den allsmäktige Walter Ulbricht.

I Brechts “kompani” ingick en rad begåvade kvinnor, som verkade som skådespelerskor, sammanställare av “research” inför nya pjäser, älskarinnor, och även textförfattare. Till dessa hörde bl.a. Helene Weigel, Ruth Berlau, Hella Wuolijoki, Elisabeth Hauptmann och Margarete Steffin. Brecht framstår i Fuegis bok som en politisk och privat opportunist, som hänsynslöst utnyttjade sina kvinnliga medarbetare, och inte drog sig för att ange sina partikamrater, både i USA och i DDR. Han älskade sitt gediget borgerliga liv i Östberlin med tjänstefolk i den stora våningen och i 14-rumsvillan på landet. Hans kvinnliga medförfattare, t.ex. Wuolijoki i “Herr Puntila” och Hauptmann i “Der Ja-sager”, ville han aldrig erkänna, och de fick aldrig del av de stora honorar som Brecht fick för sina pjäser.


Adam Hochschild: Spräng bojorna : kampen mot slavhandeln. Övers. av Stefan Lindgren. Ordfront, 2006

Hochschild är författare och undervisar i Creative writing i Berkeley, Kalifornien. Han har tidigare skrivit den uppmärksammade boken om slaveriet i Kung Leopolds av Belgien koloni Kongo, Kung Leopolds vålnad. I den föreliggande boken uppmärksammar han de många skribenter som på 1700- och 1800-talet reagerade på de omänskliga förhållandena i kolonierna på andra sidan Atlanten. Den tar sin utgångspunkt i den lilla föreningen i London The Committee on the abolition of slavery som grundades 1787, och som på några år samlade in en namnlista på 300.000 engelsmän som vägrade köpa slaveriprodukten socker. Man använde sig, liksom senare tiders aktivister, av rockmärken, flygblad, affischer, massförsändelser av brev osv. Kommitténs arbete var bidragande till att slaveriet., åtminstone till namnet, avskaffades i USA efter inbördeskriget 1865.


Mike Davis: Planet of slums. Verso, 2006

Ett av 2000-talets värsta gissel har blivit de enorma storstäder som växt upp runt hela världen. Journalisten Mike Davis från San Diego har skrivit flera böcker om kapitalismens och industrialiseringens följder, en av dessa är den urbanisering som idag håller på att gå samhällsplanerarna ur händerna. En gång sågs de stora städerna i Europa och Amerika som möjligheternas marknad, idag ser Davis hur hopplösheten breder ut sig i städer som Mexico city, Manilla, Kairo, Lima, Rio de Janeiro.

De som främst drabbas är invånare i tredje världen, men även i storstäder som Moskva, Los Angeles, Paris, Peking och Neapel breder slummen ut sig alltmer. Davis menar att dessa enorma superstäder med sin “megaslum” blir en av 2000-talets verkliga varbölder, där de enorma inkomstskillnader vi idag ser mellan rika och fattiga görs allt mer tydliga i städernas segregering.


Ingvar Persson: Konflikten i Vaxholm : svensk arbetsmarknad i förändring. Premiss, 2006

Andreas Bieler, Ingemar Lindberg: Blågult fack och gränslöst kapital : vägval för svensk fackföreningsrörelse. Premiss, 2006

Förlaget Premiss tillhör den s.k. “Arenagruppen”, som också innehåller Atlas förlag, tidskriften Arena, tankesmedjan Agora, och seminarieverksamheten Arena program. I två små skrifter behandlar man den nya “gränslösa” arbetsmarknaden, och de hot denna innebär för svensk fackföreningsrörelse och välfärd. Journalisten Ingvar Persson analyserar byggnadskonflikten i Vaxholm i december 2004, när ett lettiskt byggnadsföretag anlitades vid ett skolbygge i Vaxholms kommun utanför Stockholm. Byggnadsarbetarförbundet drev då frågan om svenskt kollektivavtal för de lettiska arbetarna, något som dess arbetsgivare vägrade godta. I Dagens Nyheter gick journalisten Maciej Zaremba till ideologisk offensiv mot de svenska fackförbunden, i en artikelserie under rubriken “den polske rörmokaren”.

Författarna i de två böckerna ser konflikten i Vaxholm som en “vattendelare”. De menar att globaliseringen håller på att förändra arbetsvillkoren för svensk fackföreningsrörelse, och därmed också grunderna för välfärdssamhället. Andreas Bieler och Ingemar Lindberg talar i sin bok om fyra utmaningar för framtiden för facket: produktionens transnationella karaktär, en växande marginaliserad sektor av löntagare, fria kapitalflöden, och den nyliberala ideologin som t.ex. Dagens Nyheters ledarskribenter står för.

Författarna menar att LO och fackförbunden bör anta en offensiv strategi som går ut på att återställa den fulla sysselsättningen och upprätthålla godtagbara lönenivåer, försvara välfärdssystemen och motverka en ökad marginalisering.


Håkan Blomqvist: Nation, ras och civilisation i svensk arbetarrörelsen före nazismen. Carlsson, 2006

Håkan Blomqvist, historiker vid Södertörns högskola, har i flera böcker tagit upp rasistiska och främlingsfientliga drag i den tidiga arbetarrörelsen. Mycket av detta material har han samlat i sin doktorsavhandling, en diger lunta på 550 sidor. Han finner begreppen nation, ras och civilisation tydligt uttryckt hos Arthur Engberg i flera av dennes skrifter efter första världskriget. Han följer sedan detta tema fram till andra världskrigets slut, i samband med Nils Flygs död 1943. Flyg var kommunist, utsparkad från Skp och kommunistinternationalen, grundade istället Socialistiska partiet som fick stöd av nazisterna i Tyskland. Hos Flyg förenade sig två ideologiska ytterligheter: kommunism och nazism. Blomqvist frågar sig hur detta var möjligt. Han finner att inställning till ras och nation är ett sätt att förklara den synbara paradoxen.


Perry Anderson: Spectrum : from right to left in the world of ideas. Verso, 2005

Perry Andersson, född 1938, är en känd marxistisk historiker och skribent, länge knuten till brittiska New left review. Hans mest kända arbeten kom 1974, “Övergången från antiken till feodalismen”, och “Den absoluta statens utveckling”. I den nya boken har han samlat idéhistoriska artiklar, den första publicerad 1992 i London review of books.

Här behandlar han, invävt med personliga hågkomster, ideologer och teoretiker från höger (Leo Strauss, Carl Schmitt, Friedrich von Hayek), till vänster (Timothy Garton Ash, John Rawls, Jürgen Habermas, Norberto Bobbio, EP Thompson, Gabriel García Márquez, Göran Therborn och EJ Hobsbawm). I den sista uppsatsen behandlar han sin och brodern Benedicts far, tullkommisionären J.C. Anderson, född på Irland men verksam i Kina mellan 1914-1941.