Lars-Olof Lundberg: En aktiv vänsterinner : LO:s ordförande Gunnar Nilsson (1922-1997). Utgiven av Arbetarnas kulturhistoriska sällskap och Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. 336 s. : ill. (Årsbok för Arbetarnas kulturhistoriska sällskap, 2010)
Författaren var en gång handsekreterare åt Gunnar Nilsson, LO:s ordförande 1973-1983, och har sedan varit bl.a. press- och kulturråd, en tid knuten till Utrikesdepartementet. Denna första större biografi om Gunnar Nilsson börjar följaktligen med uppväxtåren som statarbarn i Småland, och tiden som ung glasbruksarbetare i Ruda och spegelslipare i Fröseke.
Den fackliga karriären började i Träindustriarbetareförbundet i Småland, där han snabbt blev ombudsman med bostad i Stockholm. 1966 valdes han till Andre förbundsordförande. Tidigt fick han vikariera för förbundsordförande Yngve Persson, och 1971 efterträdde han denne på den högsta posten. Två år senare blev han LO:s ordförande, ett överraskande val som föregåtts av mycket spekulation i press och på förbundet. Valet framstod som en kompromiss mellan stridiga viljor, och han fick till en början stå i skuggan av den mäktige Arne Geijer.
Nilsson kallas av författaren för en diplomatisk begåvning och ”totalt i avsaknad av maktbegär”. Hans tid som ordförande, mitt under vänstervågens höjdpunkt, krävde också ett stort mått av diplomati och följsamhet, som Nilsson klarade med bravur.
Gertrud Sigurdsen talade vid begravningen 1997 om Nilsson som ”blyg, lågmäld, mjuk” och samtidigt omtänksam och vänsäll. Både statsminister Thorbjörn Fälldin och SAF-chefen Curt Nicolin uttalade sig uppskattande om den samarbetsvillige LO-ordföranden. Inte minst omnämns hans intresse för skönlitteratur och stora kunskaper på många områden.
Och vänsterinner? Jo Nilsson var även, bland mycket annat, en gång omtyckt fotbollsspelare i småländska Ruda IF.
David De Vries: Diamonds and war : state, capital and labor in British-ruled Palestine. Berghahn. 351 s. : ill.
Författaren, historieprofessor i Tel Aviv, har tidigare skrivit en bok om det ”röda Haifa” på 1920-talet. Här beskriver han den diamantindustri som växte upp i brittiska Palestina under andra världskriget, och sätter in denna i sitt historiska sammanhang. Slipade diamanter hade före kriget främst producerats i Antwerpen, men efter den tyska ockupationen kom den brittiska diamantindustrin istället att bygga upp en ny verksamhet i Palestina (Israel). Det blev en sorts triangelhandel mellan Sydafrika (företaget De Beers) där gruvbrytningen skedde, brittiska Palestina där judiska arbetare slipade diamanterna, och London, där dessa såldes.
Det är också en triangel, menar författaren, mellan den brittiska staten, den kapitalistiska diamantindustrin, och arbetarrörelsen i Israel, och han beskriver hur lönekonflikter och strejker löstes genom invecklade förhandlingar. Under kriget spelade diamanterna också en storpolitisk roll, då Storbritannien sålde dessa mot finansiell och humanitär hjälp från USA.
Images of Gramsci : connections and contentions in political theory and international relations. Ed. by Andreas Bieler and Adam David Morton. Routledge/Ripe. 186 s.
Den italienske filosofen och tänkare Antonio Gramsci (1891-1937) är en av 1900-talets mest inflytelserika marxistiska filosofer. I denna antologi, även utgiven som ett nr av tidskriften Critical review of international, social and political philosophy, skärskådar Gramsci teorier om politik och ekonomi, historiefilosofi, globalisering, etnisk tillhörighet och regionens betydelse i Europas geografi.
Rita Rhodes: The international co-operative alliance during war and peace, 1900-1950. ICA (International co-operative alliance). 423 s. : ill.
Vårt bibliotek innehåller sedan några år också en stor del av tidigare Kooperativa förbundets bibliotek. Rita Rhodes är fil.doktor och brittisk kooperatör, med många höga poster inom dess internationella sektion. Hon har också varit aktiv i kooperationens framgångsrika arbete i tredje världen.
Boken utkom till hundraårsjubileet av brittisk kooperation, 1995. Den skildrar en hundraårig historia med sitt centrum i Storbritannien. Att den kooperativa rörelsen fortfarande är aktiv menar hon beror på att den inte är toppstyrd utan gräsrotsdemokratisk. Ideologin går fortfarande, hundra år senare, tillbaka på de s.k. Rochdalepionjärerna, bl.a. Robert Owens demokratiska socialism, men också på franska filosofer som Fourier och Louis Blanc. Den internationella kooperationen fick också stor spridning i USA.
Zeki Yalcin: Facklig gränspolitik : Landsorganisationens invandrings- och invandrarpolitik, 1946-2009. Örebro (university) studies in history ; 10. 452 s.
Författaren, historiker vid Örebro universitet, skildrar och analyserar LO:s syn på invandring och invandrare under efterkrigstiden till dags dato. Han beskriver tre nivåer (”gränser”): en analys på den nationella nivån, en på arbetsmarknadsnivå, och en på facklig. Han utgår från en maktordning, som utgår från Gramscis hegemonibegrepp.
Lena Kallenberg: Södermorsor : dagboksroman. Leopard. 288 s.
Lena Kallenberg är en väl etablerad författare med rötter i arbetarklass. Hon har skrivit ett fyrtiotal böcker för ungdom och vuxna, bl.a. Apelsinflickan, Stockholmskärlek, arbetsplatsskildringen Coola krogen, och den senaste romanen Elena och Europa. I den nya boken återvänder till sitt Södermalm på Stockholm, tiden är 1970-tal. Det är en hyllning till kvinnorna och de ensamma mödrarna på Söder, under en tid av progg och ständig materiell tillväxt, dock ej för bokens Södermorsor.
Howard Zinn: Man kan inte vara neutral på ett tåg i rörelse. Övers.: Caj Lundgren. Karneval. 247 s.
Den amerikanske historieprofessorn som dog i våras var en legendar inom amerikansk arbetarklassforskning. I sin sista bok berättar han i memoarform om vad som betytt något för honom, inte minst de radikala Kennedyåren på 1960- och 1970-talet. Bokens titel anspelar på ett råd Zinn brukade ge sina studenter: den som inte engagerar sig ger sitt stöd åt den färdriktning samhället har.
Vibeke Olsson: Bricken på Svartvik : roman. Libris. 341 s.
Författaren debuterade som 17-åring 1975. Den senaste romanen Sågverksungen inledde en svit böcker om sågverksflickan Bricken som utspelas i Sundsvall vid tiden för den stora strejken 1879. För Sågverksungen fick hon det s.k. Wallinpriset 2010.