![\"facebook-bild\"](\"https:\/\/arbark.se\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/facebook-bild.jpg\" "\\"facebook-bild\\"")
<\/h4>\n<\/h4>\n <\/strong><\/p>\n Under Arkivens dag den 12 november, kommer vi att bjuda p\u00e5 en forskarstafett med fyra deltagare samt en liten utst\u00e4llning med material fr\u00e5n v\u00e5ra samlingar p\u00e5 temat “V\u00e4lkommen hem!”. Under dagen kommer vegetarisk soppa och vegetarisk sm\u00f6rg\u00e5s att s\u00e4ljas till sj\u00e4lvkostnadspris. <\/strong><\/p>\n V\u00e4lkomna till oss! <\/strong><\/p>\n Under 1900-talet har den svenska v\u00e4lf\u00e4rdsstaten minskat p\u00e5 arbetstiderna och ut\u00f6kat fritiden. Men arbetstidsf\u00f6rkortning har varit en problematisk reform. F\u00f6r vem ska arbetstiderna bli kortare? Vem kan betala? \u00c4r fritiden bortsl\u00f6sad om arbetarungdomen spelar fotboll och kommer tr\u00f6tta till sitt arbete? Kan mer fritid g\u00f6ra hemmet till en mer j\u00e4mst\u00e4lld plats? Dessa fr\u00e5gor har st\u00e4llt g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng, men f\u00e5tt olika svar. Relationen mellan arbetstidsf\u00f6rkortning och v\u00e4lf\u00e4rdsstat \u00e4r komplicerad, eftersom kortare arbetstider hotar n\u00e5gonting som betraktas som v\u00e4lf\u00e4rdsstatens motor och hj\u00e4rta: l\u00f6nearbetet.<\/p>\n Linn Spross disputerade i april 2016 och arbetar f\u00f6r n\u00e4rvarande med ett forskningsprojekt om 1800-talets arbetsmarknad p\u00e5 Uppsala universitet.<\/p>\n I b\u00f6rjan av 1900-talet minskade f\u00f6delsetalen i Sverige markant. P\u00e5 1920-talet fick kvinnor bara h\u00e4lften s\u00e5 m\u00e5nga barn som femtio \u00e5r tidigare. Johannes Daun har unders\u00f6kt v\u00e4gen som ledde fram till detta moderna familjem\u00f6nster, med utg\u00e5ngspunkt i den v\u00e4xande industristaden Bor\u00e5s, och n\u00e5gra tusen av dess inv\u00e5nare. V\u00e4gen dit var ett komplicerat f\u00f6rlopp, d\u00e4r \u00f6verg\u00e5ngen till mindre familjer f\u00f6regicks av den motsatta utvecklingen. I f\u00f6redraget tas \u00e4mnen som barnantal, familjeplanering och levnadsf\u00f6rh\u00e5llanden i st\u00e4derna upp.<\/p>\n Johannes Daun \u00e4r historiker verksam vid G\u00f6teborgs universitet. Han disputerade v\u00e5ren 2016.<\/p>\n Att forskning utvecklas \u00f6ver tid och f\u00f6r\u00e4ndras av kontextuella faktorer \u00e4r vanliga teman i historiografisk litteratur. Den uppeh\u00e5ller sig g\u00e4rna vid vad som \u00e4r nytt och utm\u00e4rkande med olika vetenskapliga fenomen. Fr\u00e5gan \u00e4r vilka friheter denna litteratur tar sig gentemot det f\u00f6rflutna: Har den uppm\u00e4rksammade utvecklingen och f\u00f6r\u00e4ndringen alltid varit s\u00e5 framtr\u00e4dande som det h\u00e4vdas?<\/p>\n Innan forskningen blev radikal unders\u00f6ker id\u00e9historikern Daniel Nystr\u00f6m arbetarhistoria och kvinnohistoria med fokus p\u00e5 hur de verksamma akt\u00f6rerna sj\u00e4lva beskrivit sina forskningsomr\u00e5den. En \u00e5terkommande f\u00f6rklaring till uppkomsten av dessa omr\u00e5den har utg\u00e5tt fr\u00e5n 1970-talets sociala och politiska r\u00f6relser. Det har sagts att arbetarhistoria och kvinnohistoria uppstod under denna tid med de radikala str\u00f6mningarna som fr\u00e4msta impulsgivare.<\/p>\n Genom att unders\u00f6ka arbetarhistoriska och kvinnohistoriska publikationer fr\u00e5n 1950- och 1960-talen utmanar Nystr\u00f6m kopplingen mellan forskning och radikalitet. Hans studie visar att skillnader mellan \u00e4ldre och nyare forskning inte \u00e4r s\u00e5 framtr\u00e4dande som tidigare gjorts g\u00e4llande. Tv\u00e4rtom har arbetarhistoriker och kvinnohistoriker vid skilda tidpunkter m\u00e5nga g\u00e5nger delat motiv, intressen och skrivarm\u00f6dor.<\/p>\n Daniel Nystr\u00f6m \u00e4r id\u00e9historiker vid Ume\u00e5 universitet. Hans forskningsintressen r\u00f6r de humanistiska vetenskapernas historia \u2013 deras grundvalar, uttrycksformer och kamper. Han disputerade 2015 p\u00e5 avhandlingen Innan forskningen blev radikal: En historiografisk studie av arbetarhistoria och kvinnohistoria.<\/p>\n I detta projekt studeras den v\u00e4xande privata barnpassningsmarknaden \u2013 barnvakter och au pairer \u2013 i Sverige. I barnvakts-\/au pairyrket m\u00f6ts och sammanblandas den privata och den offentliga sf\u00e4ren, omsorgslogiken och marknadslogiken, liksom \u00e4ven strukturella oj\u00e4mlikheter. Den v\u00e4xande marknaden kan f\u00f6rmodas ha betydelse f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l familj-, omsorgs- och f\u00f6r\u00e4ldraskapsdiskurser och ideal som f\u00f6r familjepraktiker.<\/p>\n Syftet med den h\u00e4r studien \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r att studera konsekvenserna f\u00f6r “g\u00f6randet” av familj n\u00e4r delar av omsorg om barn kan k\u00f6pas som en service p\u00e5 den privata marknaden. Genom intervjuer med samtliga tre inblandade parter \u2013 au pairerna\/barnflickorna, f\u00f6r\u00e4ldrarna och barnen \u2013 f\u00e5ngar studien de nya dimensioner och sp\u00e4nningar som den k\u00f6pta barnpassningsmarknaden skapar i vardagens interaktioner och i familje- och omsorgsg\u00f6randet i Sverige idag.<\/p>\n Terese Anving jobbar som forskare p\u00e5 Lunds universitet och forskar om den privata barnpassningsmarknaden i Sverige. Hon disputerade 2012 p\u00e5 avhandlingen “M\u00e5ltidens paradoxer” d\u00e4r hon studerade m\u00e5ltiden i sm\u00e5barnsfamiljen i relation till klass och k\u00f6n. Efter det har hon ocks\u00e5 forskat om ensamst\u00e5ende m\u00f6drar i det flexibla arbetslivet. Hennes forskningsintressen r\u00f6r fr\u00e4mst familjesociologi, feministisk teori, v\u00e4lf\u00e4rdsstatliga f\u00f6r\u00e4ndringar och oj\u00e4mlikhet.<\/p>\n <\/p>\n Arkivens dag hos oss <\/strong>\u00e4r en del av internationell dag d\u00e5 arkiven \u00f6ppnar upp sina d\u00f6rrar f\u00f6r bes\u00f6kare.<\/p>\n Den 12 november 2016 h\u00e4lsas du \u201dV\u00e4lkommen hem\u201d till de svenska arkiven. Temat handlar bland annat om bostadsplanering, inredning, migration och hembygd. Vad \u2013 eller vilka \u2013 \u00e4r hemma f\u00f6r dig? Hur byggdes det svenska folkhemmet? Hur har v\u00e5ra f\u00f6rf\u00e4der levt? Vad var h\u00f6gsta mode i 1700-talets hem?<\/p>\n Under 2016 har vi ocks\u00e5 anledning att fira lite extra. Tryckfrihetsf\u00f6rordningen tr\u00e4dde i kraft 1766 och fyller allts\u00e5 250 \u00e5r i demokratins tj\u00e4nst. R\u00e4tten att fritt uttrycka sina \u00e5sikter och den insyn i v\u00e5ra offentliga arkiv som r\u00e4tten att ta del av allm\u00e4nna handlingar inneb\u00e4r \u00e4r fortfarande, 250 \u00e5r senare, unik p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt. Sj\u00e4lvklart uppm\u00e4rksammar vi Tryckfrihetsf\u00f6rordningen p\u00e5 Arkivens dag.<\/p>\nF\u00f6redrag 1: 10.15-11.00 Ett v\u00e4lf\u00e4rdsstatligt dilemma -staten och arbetstidsf\u00f6rkortning [detta f\u00f6redrag inst\u00e4llt p\u00e5 grund av sjukdom]
\n<\/strong><\/h4>\nF\u00f6redrag 2: 11.05-11.50 – V\u00e4gen till den moderna familjen<\/strong><\/h4>\n
F\u00f6redrag 3: 12.30-13.15 Historiografiska ber\u00e4ttelser om arbetarhistoria och kvinnohistoria<\/h4>\n
F\u00f6redrag 4: 13.30-14.15\u00a0 Omsorg om barn i de k\u00f6pta barnpassningstj\u00e4nsternas tidevarv: Nannys och au pairer i dagens Sverige<\/h4>\n