{"id":10924,"date":"2017-02-23T17:20:19","date_gmt":"2017-02-23T16:20:19","guid":{"rendered":"https:\/\/arbark.se\/?p=9924"},"modified":"2017-03-16T15:36:05","modified_gmt":"2017-03-16T14:36:05","slug":"februari-1917","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/arbark.se\/en\/februari-1917\/","title":{"rendered":"Februari 1917"},"content":{"rendered":"
\"stora-socialiststriden\"

Signerad L. Kumlien. M\u00f6jligen Ludvig Kumlien (1880-1958). Ur Naggen nr. 2 1917 Bildtext: Borgarsamh\u00e4llet: “Det \u00e4r r\u00e4tt! Klappa till varann bara, herrar socialister! De d\u00e4r sm\u00e4llarna skulle annars jag ha f\u00e5tt!”<\/p><\/div>\n

Februari \u00e4r den m\u00e5naden under vilken partisplittringen inom Sveriges socialdemokratiska arbetarparti fullbordas. Hungerkravaller drabbar USA och i Sverige p\u00e5b\u00f6rjas ransonering av br\u00f6d och kaffe.
\n<\/strong><\/p>\n

1 februari 1917<\/h3>\n

Tor Aspengren i f\u00f6ds Oslo. Tor arbetade p\u00e5 ett st\u00e5lverk fr\u00e5n fjorton \u00e5rs \u00e5lder och slutade f\u00f6rst efter knappt 30 \u00e5r. Tor var tidigt fackligt engagerad och gjorde senare karri\u00e4r inom fackf\u00f6rbundet Norsk Jern- og Metallarbeiderforbund, d\u00e4r han var f\u00f6rbundsordf\u00f6rande under perioden 1958-1966. Han blev till sist Landsorganisasjonens ledare mellan 1969-1977. Tor Aspengren dog 2004.<\/p>\n

2 februari 1917<\/h3>\n

En sjuksk\u00f6terska vid namn Hanna Norman avlider i Ronneby efter n\u00e5gra dagars sjukdom. I tidskriften R\u00f6str\u00e4tt f\u00f6r kvinnor <\/em>skrivs f\u00f6ljande till minne av henne:<\/p>\n

\u201dMed hennes bortg\u00e5ng f\u00f6rlora Ronneby r\u00f6str\u00e4ttsf\u00f6rening och dess styrelse, vars vice ordf\u00f6rande hon var, en av sina b\u00e4sta krafter. Med \u00f6vertygelsens hela styrka arbetade hon tr\u00e4get och allvarligt p\u00e5 att hos kvinnorna v\u00e4cka intresse f\u00f6r deras egen fr\u00e5ga och \u00f6vriga samh\u00e4llsfr\u00e5gor. […] Modig och fast som f\u00e5, grep hon in \u00f6verallt, varest hon fann tr\u00e5ngsynthet eller beg\u00e5ngna or\u00e4ttvisor. [\u2026] D\u00e4rf\u00f6r lever hon i v\u00e5rt minne som en god, fast och modig arbetskamrat. Och vi bringa henne v\u00e5rt tack f\u00f6r hennes g\u00e4rning och insats i kvinnornas frig\u00f6relse.\u201d (R\u00f6str\u00e4tt f\u00f6r kvinnor<\/em>, nr. 4 1917, s. 5)<\/p><\/blockquote>\n

3 februari 1917<\/h3>\n

En tysk ub\u00e5t s\u00e4nker det amerikanska fartyget \u201dHousatonic\u201d efter en varning. President Wilson avbryter de diplomatiska f\u00f6rbindelserna med Tyskland.<\/p>\n

5 februari 1917<\/h3>\n

Socialdemokraten Carl Lindhagen v\u00e4cker i Riksdagens andra kammare ett dussin motioner med f\u00f6rslag om en revidering av grundlagarna och till dessa knutna f\u00f6rfattningar. Till dessa f\u00f6rslag h\u00f6r beviljandet av kvinnors politiska r\u00f6str\u00e4tt.<\/p>\n

8 februari 1917<\/h3>\n

Wilson v\u00e4djar till de neutrala l\u00e4nderna att f\u00f6lja USA:s exempel. Den svenska regeringen avvisar f\u00f6rslaget och framh\u00e5ller neutralitetspolitiken. Svaret f\u00e5r h\u00f6gerpressens st\u00f6d men kritiseras fr\u00e5n v\u00e4nsterpressen som anser att Sveriges svar har en s\u00e5rande och utmanande ton.<\/p>\n

I den svenskamerikanska tidningen Svenska socialisten uppmanar Socialistpartiets styrelse samma dag F\u00f6renta staternas arbetarklass att g\u00f6ra sitt yttersta f\u00f6r att motverka ett fredsbrott. Rubriken och ingressen lyder:<\/p>\n

\u201dSkrid till omedelbar handling, kamrater!
\nEn v\u00e4djan till v\u00e5rt f\u00f6rbunds avdelningar att bidraga till avv\u00e4rjandet av historiens or\u00e4ttvisaste krig.\u201d (Svenska socialisten<\/em>, 8 februari 1917, s. 1)<\/p><\/blockquote>\n

11 februari 1917<\/h3>\n

T. Nagi Reddy f\u00f6ds i den indiska delstaten Andhra Pradesh. Efter att ha varit medlem och verksam inom s\u00e5v\u00e4l Communist Party of India (CPI) som dess marxistiska utbrytarparti CPI(M) br\u00f6t Reddy drygt 50 \u00e5r gammal med sina tidigare partikamrater, och kom d\u00e4refter att skapa tv\u00e5 nya partier. Det andra av dessa \u2013 Unity Centre of Communist Revolutionaries of India (Marxist-Leninist) \u2013 grundades \u00e5r 1975 och leddes av Reddy fram till dennes d\u00f6d \u00e5ret d\u00e4rp\u00e5. Idag ser m\u00e5nga grupper inom den indiska v\u00e4nstern T. Nagi Reddy som en inspirationsk\u00e4lla.<\/p>\n

12 till 28 februari 1917<\/h3>\n

P\u00e5 m\u00e5ndagen den 12 februari \u00e4r det sju grader kallt och p\u00e5 Stockholms gator \u00e4r sn\u00f6n p\u00e5 sina h\u00e5ll 30 centimeter djup. Detta \u00e4r f\u00f6rsta dagen p\u00e5 Sveriges socialdemokratiska arbetarepartis (SAP) 10:e kongress, men redan i dagens nummer av Social-demokraten<\/em> publiceras en av Hjalmar Branting skriven text ang\u00e5ende kongressen. I texten g\u00e5r han f\u00f6rst till angrepp mot det Socialdemokratiska ungdomsf\u00f6rbundet (SDUF), som l\u00e4nge varit i \u00f6msesidig konflikt med riksdagsgruppens majoritet. Branting avslutar emellertid sin text i ett mer hoppfullt tonl\u00e4ge:<\/p>\n

\u201dVi \u00e4ldre i partiet ha till de m\u00e5nga nackdelarne av den egenskapen dock den f\u00f6rdelen, att vi minnas en smula partihistoria. Klyvningens sp\u00f6ke har alltid f\u00f6rts fram, oftast p\u00e5 god tro, n\u00e4r of\u00f6renlighetens konsekvenser skulle tagas.
\nDet blev aldrig s\u00e5 farligt som det fruktades. Om blott partiet f\u00f6rblir sig sj\u00e4lvt, det arbetande folkets parti, som utan fruktan f\u00f6r nya uppgifters nya krav st\u00e4dse s\u00f6ker vinna med \u00e4rligt arbete allt starkare st\u00e4llning att f\u00f6ra fram den stora, fortg\u00e5ende samh\u00e4llsomdaningen \u2015 s\u00e5 skall f\u00f6rvisso dess verksamhet alltj\u00e4mt som f\u00f6rr samla v\u00e4xande massor, vilka med tillf\u00f6rsikt och tillit ropa sitt: leve socialdemokratin!” (Social-demokraten<\/em>, 12 feb, s. 1)<\/p><\/blockquote>\n

\"socdem-redaktion-1917\"

Social-demokratens redaktion 1917. Nils Horney, Ivar Ljungqvist, Bengt Sj\u00f6berg, Sven Backlund, Otto Johansson, Johan Danielsson, Gottfrid Bj\u00f6rklund, Per Albin Hansson, Kaj Andersson. Fotograf: Victor Malmstr\u00f6m, 1917. Fotosamlingen vol. 3331:2, l\u00f6pnummer 192, ARAB<\/p><\/div>\n

N\u00e5gra timmar senare samlas 176 m\u00e4n och 4 kvinnor f\u00f6r den 10:e kongressen. Halvv\u00e4gs in i Brantings h\u00e4lsningsanf\u00f6rande s\u00e4ger han:<\/p>\n

\u201dVad v\u00e5ra inre partif\u00f6rh\u00e5llanden vidkomma m\u00e5ste denna kongress bli en uppg\u00f6relsens dag, det \u00e4r oundvikligt att s\u00e5 sker.\u201d (Protokoll SAP, 1917 s. 2)<\/p><\/blockquote>\n

Vad Branting knappast anar under sitt tal \u00e4r att ovanst\u00e5ende citat skulle visa sig vara v\u00e4ldigt tr\u00e4ffs\u00e4kert, en\u00e4r denna kongress ska visa sig bli den sista f\u00f6r ett antal n\u00e4rvarande. Det har som bekant uppst\u00e5tt en spricka i partiet, som str\u00e4cker sig \u00e5tminstone nio \u00e5r bak\u00e5t i tiden och som nedan kr\u00e4ver en l\u00e4ngre resum\u00e9:<\/p>\n

Upprinnelsen till sprickan i partiet<\/h3>\n

Den 9 december 1908 b\u00f6rjade SDUF edera tidskriften Stormklockan<\/em>, som blev ett effektivt politiskt organ. Zeth (Z\u00e4ta) H\u00f6glund och Hjalmar Gustavsson var redakt\u00f6rer och veckotidningen pr\u00e4glades av en betydligt radikalare socialism \u00e4n f\u00f6rbundets officiella organ Fram<\/em>, som vid det h\u00e4r laget var inne p\u00e5 sin femte \u00e5rg\u00e5ng. Frams <\/em>redakt\u00f6r var den redan d\u00e5 namnkunnige Per Albin Hansson. Stormklockan<\/em> gjorde redan i f\u00f6rsta numret tydligt att den riktade sig mot socialdemokraternas v\u00e4nsterfalang och att den skulle strida mot f\u00f6rnedrande kompromisser. Till skillnad fr\u00e5n Fram<\/em>, som publicerades i Malm\u00f6, utgavs Stormklockan<\/em> i Stockholm.<\/p>\n

Den 28 mars 1912 bildades Stockholms socialdemokratiska v\u00e4nsterf\u00f6rening, d\u00e4r bland andra Fredrik Str\u00f6m, Carl Lindhagen och Richard Sandler ingick i interimsstyrelsen. Tanken var att skapa en organisation som l\u00e5g mellan ungdomsf\u00f6rbundet och partiet, i syfte att f\u00f6rhindra att ungdomsf\u00f6rbundet blev en fraktion. Det dr\u00f6jde dock inte l\u00e4nge f\u00f6rr\u00e4n partistyrelsen kritiserade bildandet av \u201dspeciella tendensf\u00f6reningar\u201d, d\u00e5 de ans\u00e5g att s\u00e5dana kunde splittra partiet. Str\u00f6m menade \u00e4nd\u00e5 att den h\u00e5rda linje som h\u00f6gerfalangen drev skulle spr\u00e4nga partiet om den sj\u00e4lv fick best\u00e4mma. Majoriteten uppfattade detta som ett f\u00f6rs\u00f6k att ge partiledningen skulden vid en eventuell splittring.
\n1914 \u00e5rs partikongress inleddes den 3 och 4 augusti och fortsatte sedan mellan den 23 november och den 1 december. Inf\u00f6r kongressen i november hade s\u00e5v\u00e4l SAP som SDUF, p\u00e5 sin kongress samma \u00e5r, utarbetat en policy som skulle beskriva relationen mellan partiet och dess ungdomsf\u00f6rbund.<\/p>\n

SAP:s lydde:
\nUngdomsf\u00f6rbundet f\u00f6rklarar sig \u00e5 sin sida redo att vid alla tillf\u00e4llen fr\u00e4mja partiets verksamhet i full \u00f6verensst\u00e4mmelse med av partiet och dess underavdelningar fattade beslut.
\nSDUF:s lydde:
\nUngdomsf\u00f6rbundet f\u00f6rklarar sig \u00e5 sin sida redo att vid alla tillf\u00e4llen fr\u00e4mja partiets verksamhet i full \u00f6verensst\u00e4mmelse med partiets program och socialismens principer.<\/p><\/blockquote>\n

Under 1915 besl\u00f6t riksdagsgruppen att alla viktiga fr\u00e5gor skulle behandlas internt. Ingen i riksdagen fick yttra sig ang\u00e5ende riksdagsgruppens beslut, men det var till\u00e5tet att l\u00e4gga ned sin r\u00f6st. Denna \u201dmunkorgsstadga\u201d, eller \u201denighetsresolutionen\u201d, m\u00f6ttes av ett starkt motst\u00e5nd bland riksdagsgruppens mer radikala personer och sk\u00e4rpte mots\u00e4ttningarna \u00e4n mer.<\/p>\n

Avrustningsfr\u00e5gan<\/h4>\n

En av de tidigaste skiljelinjerna mellan partiets h\u00f6ger- och v\u00e4nsterfalang var fr\u00e5gan om avrustning, d\u00e4r v\u00e4nsterfalangens linje var f\u00f6rsvarsnihilistisk; detta gjorde att sprickan mellan falangerna blev \u00e4nnu st\u00f6rre n\u00e4r f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget utbrutit, inte minst i och med den borgfred som slutits mellan landets styrande partier.<\/p>\n

Zimmerwaldkonferensen 1915 och fredskongressen 1916<\/h4>\n

Den socialdemokratiska internationalens sammanbrott i samband med f\u00f6rsta v\u00e4rldskrigets utbrott ledde till att det i Zimmerwald i Schweiz h\u00f6lls en konferens i september 1915. Radikala socialister av olika riktningar och fr\u00e5n ett flertal l\u00e4nder samlades till den internationella socialistiska konferensen. Deltagarna vid konferensen var ideologiska motst\u00e5ndare till sina respektive nationers f\u00f6rsvar. Ture Nerman och Z\u00e4ta H\u00f6glund var Sveriges representanter.
\nInspirerade av Zimmerwaldkonferensen arrangerade det socialdemokratiska ungdomsf\u00f6rbundet en fredskongress den 18-19 mars 1916. Denna kongress kritiserades h\u00e5rt fr\u00e5n officiellt socialdemokratiskt h\u00e5ll. Zeth H\u00f6glund blev snabbt d\u00f6md till ett \u00e5rs f\u00e4ngelse f\u00f6r h\u00f6gf\u00f6rr\u00e4deri. Som en f\u00f6ljd av detta organiserade sig riksdagsgruppens opposition. Den 15 man starka minoriteten b\u00f6rjade h\u00e5lla sina egna, slutna sammantr\u00e4den. Tisdagen den 13 februari 1917 b\u00f6rjar kongressf\u00f6rhandlingarna kring ungdomsf\u00f6rbundet. En stor del av kongressen \u00e4gnas \u00e5t programfr\u00e5gor- och svek och inre demokrati. I ingressen till den resolution som partistyrelsen f\u00f6rel\u00e4gger kongressen st\u00e5r det bland annat:<\/p>\n

\u201dRedan vid sitt \u00e5rsm\u00f6te 1916 ans\u00e5g sig partistyrelsen b\u00f6ra p\u00e5 grund av upprepade h\u00e4ndelser inom partiet genom ett s\u00e4rskilt uttalande p\u00e5kalla partimedlemmarnas synnerliga uppm\u00e4rksamhet p\u00e5 den uppenbart s\u00f6nderspr\u00e4ngande h\u00e5llning som det socialdemokratiska ungdomsf\u00f6rbundet allt mer b\u00f6rjat intaga.\u201d<\/p><\/blockquote>\n

Riksdagsgruppen kontra ungdomsf\u00f6rbundet<\/h4>\n

Riksdagsgruppen konstaterar vidare att ungdomsf\u00f6rbundet, de h\u00e5rda tiderna till trots, inte mildrat sitt uppf\u00f6rande mot partiet. Det h\u00e4vdas att de bedriver avsiktlig och systematisk propaganda som i allra h\u00f6gsta grad bidrar till att skada partiets verksamhet och f\u00f6rsv\u00e5rar dess m\u00f6jligheter till aktion f\u00f6r arbetarklassens intressen. Vidare f\u00f6resl\u00e5r partistyrelsen kongressen att anta resolutionen i vilken det fastl\u00e5s s\u00e5dant som:<\/p>\n

att ungdomsf\u00f6rbundet har anklagat riksdagsgruppen f\u00f6r att i flera betydelsefulla fr\u00e5gor inte f\u00f6ljt partiets program, trots att 1914 \u00e5rs partikongress hade godk\u00e4nt riksdagsgruppens politik.
\natt ungdomsf\u00f6rbundets tidning och klubbar fortsatt splittringsarbetet genom att v\u00e4cka misstankar mot partiets ledning och politik.
\natt ungdomsf\u00f6rbundets ledande m\u00e4n anklagat partiets ledning f\u00f6r att dennas provokationer bidragit till att tre deltagare i fredskongressen 1916 hamnade inf\u00f6r domstol.
\natt ungdomsf\u00f6rbundet ledning f\u00f6rs\u00f6ker skada partipressen genom att f\u00f6rbereda bojkotter och ekonomiska repressalier mot hela partipressen.
\natt ungdomsf\u00f6rbundet [\u2026] visar tydliga tecken p\u00e5 att vilja spr\u00e4nga partiet.<\/p><\/blockquote>\n

Under kongressens f\u00f6ljande tv\u00e5 dagar \u00e4gnas en hel del tid \u00e5t mer eller mindre infekterade debatter mellan dess majoritet och minoritet, vilka kort d\u00e4rp\u00e5 \u00e5terges i tidningen Social-demokraten<\/em>. De debatt\u00f6rer som oftast yttrar sig \u00e4r Per Albin Hansson, Ivar Vennerstr\u00f6m, Hjalmar Branting, Fredrik Str\u00f6m, Ernst \u00c5str\u00f6m, Arthur Engberg och Carl Lindhagen. Trots de tv\u00e5 dagarnas diskussioner n\u00e5s inga \u00f6verenskommelser. Medlingsf\u00f6rslag, som inbegriper att de norska och danska partiledningarna g\u00e5r in som medlare avvisas av majoriteten, liksom f\u00f6rslaget att en allm\u00e4n omr\u00f6stning inom partiet skulle genomf\u00f6ras f\u00f6r att n\u00e5 \u00f6verenskommelser.<\/p>\n

Kongressbeslut och splittring<\/h4>\n

N\u00e4r det blir dags f\u00f6r kongressen att ta st\u00e4llning till partistyrelsens ultimatum vinner partistyrelsens f\u00f6rslag med 136 mot 42 r\u00f6ster. Det h\u00e4vdas dock att propositionsordningen styrdes s\u00e5 att alternativa f\u00f6rslag bortsorterades och ett rent avslagsyrkande st\u00e4lldes mot partistyrelsens f\u00f6rslag i huvudvoteringen. Mot detta avl\u00e4mnar Ivar Vennerstr\u00f6m och 39 andra kongressombud en reservation mot beslutet \u201dsom drivit partiet till spr\u00e4ngnings rand\u201d. (H\u00f6glund, 1928, s. 145)<\/p>\n

Kongressbeslutet inneb\u00e4r att oppositionens omkring 40 ombud b\u00f6rjar diskutera m\u00f6jligheten att bilda ett nytt parti redan innan kongressen var avslutad. S\u00e5ledes \u00e4gnar oppositionen kongressens resterande tre dagar, s\u00f6ndagen den 18 februari till tisdagen den 20 februari \u00e5t att v\u00e5rda sina egna angel\u00e4genheter. Redan p\u00e5 m\u00e5ndagen f\u00f6resl\u00e5r Karl Kilbom att s\u00e4nda ett manifest till Sveriges arbetare och bjuda in dessa till att bilda ett nytt parti. Splittringen var i och med detta s\u00e5 gott som ett faktum.
\nL\u00f6rdagen den 24 februari st\u00e5r att publiceras en text av samme Kilbom i Stormklockan<\/em>:<\/p>\n

“S\u00e5 har d\u00e5 det v\u00e4ntade intr\u00e4ffat. Partih\u00f6gern har utan att blinka spr\u00e4ngt partiet. Inga varningar hj\u00e4lpte, vare sig de starkaste sk\u00e4l, v\u00e4djanden eller framh\u00e5llandet av de allvarliga konsekvenserna. [\u2026] Allt under hr Brantings och hans korpralers h\u00e4nsynsl\u00f6saste sv\u00e4ngande av piskan. Vissa \u00f6gonblick m\u00e5tte dock hr Branting ha anf\u00e4ktats av tvivel p\u00e5 den inslagna v\u00e4gens framkomlighet; han lockade med att ‘f\u00f6ljderna bli nog icke s\u00e5 farliga f\u00f6r partiet.\u2019 [\u2026] Hr Branting m\u00e5 hur mycket han vill f\u00f6rs\u00f6ka inbilla sig och andra att ungdomsf\u00f6rbundets kongress kanske \u00e4nd\u00e5 kommer att desavouera den f\u00f6retagna omr\u00f6stningen. Kanske kan h\u00f6ga partiledningen f.\u00f6. beh\u00f6va den tr\u00f6sten. Det m\u00e5ste n\u00e4mligen medges att vederb\u00f6rande har all anledning att k\u00e4nna sig bortkomna, d\u00e5 de se sin makt \u00f6ver ungdomsf\u00f6rbundet s\u00e5 litet svara mot de stora orden, att ungdomsf\u00f6rbundet s\u00e5 l\u00e5ngt ifr\u00e5n lyder order, finner sig i att komma i efterhand och sj\u00e4lv ta ansvaret f\u00f6r vad som nu enligt v\u00e5rt f\u00f6rmenande m\u00e5ste komma: partiets klyvning.\u201d (Stormklockan, 24 februari 1917, s. 1)<\/p><\/blockquote>\n

\"stormklockan-redaktion-1917\"

Stormklockans redaktion 1917. Zeth H\u00f6glund och Sven Larsson-Linderot. Fotograf: Axel Malmstr\u00f6m, 1917. Fotosamlingen vol. 12, l\u00f6pnummer 1924, ARAB<\/p><\/div>\n

D\u00e4refter skyller Kilbom splittringen p\u00e5 \u201dpartih\u00f6gerns\u201d upptr\u00e4dande p\u00e5 kongressen. Och i artiklar i Social-demokraten<\/em> g\u00e4ller f\u00f6rst\u00e5s det motsatta: att \u201dpartiv\u00e4nstern\u201d ligger bakom den f\u00f6rsta svenska partisplittringen av ett parti p\u00e5 v\u00e4nsterkanten.<\/p>\n

Det nya socialdemokratiska partiet<\/h4>\n

Tisdagen den 27 februari publiceras ett manifest f\u00f6r bildandet av ett nytt socialdemokratiskt parti i tidningen Politiken,<\/em> som grundades strax efter att fredskongressen 1916 avslutades. Tidningen \u00e4r en konkurrerande opinionsbildare till Social-demokraten<\/em> och har Ture Nerman och Fredrik Str\u00f6m som redakt\u00f6rer. I manifestet st\u00e5r att l\u00e4sa:<\/p>\n

\u201dI de fl\u00e4sta l\u00e4nder har inom socialdemokratin funnits tv\u00e4nne str\u00f6mningar med olika syn p\u00e5 r\u00f6relsen i b\u00e5de principiella och taktiska fr\u00e5gor. Under v\u00e4rldskrigets tryck har klyftan mellan dessa b\u00e5da riktningar vidgats och i vissa fall redan lett till en spr\u00e4ngning av den organisatoriska enheten. \u00c4ven i Sv\u00e4rge ha sedan l\u00e4nge dessa riktningar f\u00f6refunnits. [\u2026] V\u00e5r \u00f6vertygelse bjuder oss att i dessa maktorgiernas och principl\u00f6sheternas tider bevara det m\u00e4sta m\u00f6jliga av den samh\u00e4lls\u00e5sk\u00e5dning och de riktlinjer, som f\u00f6r en mans\u00e5lder sedan bildade grundval och utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r den svenska socialdemokratins genombrott. [\u2026] Vi inbjuda alla de organisationer som gilla ovan angivna tankar och riktlinjer, att utse ombud f\u00f6r att sammantr\u00e4da till en kongress f\u00f6r \u00f6verl\u00e4ggning och beslut r\u00f6rande bildandet av ett nytt socialdemokratiskt parti. Denna kongress sammantr\u00e4der i Stockholm den 12, 13 och 14 instundande maj.\u201d<\/p><\/blockquote>\n

Manifestet var undertecknat av trettiofem namn, var av femton utgjorde hela den Socialdemokratiska riksdagsgruppens minoritet.<\/p>\n

Onsdagen den 28 februari splittras riksdagsgruppen definitivt i och med att minoriteten beg\u00e4r uttr\u00e4de ur den med formuleringen:<\/p>\n

\u201dMed anledning av inneh\u00e5llet i partikongressens klandervotum mot riksdagsgruppens minoritet samt dess beslut och \u00e5tg\u00f6randen i \u00e5tskilligt annat varigenom detta misstroendevotum ytterligare skarpt understrukits, anse vi oss sj\u00e4lvfallet ej vidare kunna tillh\u00f6ra gruppen utan anm\u00e4la v\u00e5rt uttr\u00e4de ur densamma.\u201d (Klockare, 1967, s. 20)<\/p><\/blockquote>\n

17 februari 1917<\/h3>\n

Br\u00f6dransoneringen sk\u00e4rps. Dagsransonen f\u00f6r mj\u00f6l minskar med 50 gram.<\/p>\n

19 februari 1917<\/h3>\n

Kafferansonering i Sverige. Priset p\u00e5 te \u00f6kar.<\/p>\n

20 februari 1917<\/h3>\n

Denna tisdag uppst\u00e5r hungerkravaller i New York n\u00e4r tusentals kvinnor fr\u00e5n fattigdistriktet protesterar mot de orimliga matpriserna. Detta utl\u00f6ser en bojkottkampanj som s\u00e5 sm\u00e5ningom tvingade f\u00f6rs\u00e4ljarna att s\u00e4nka sina priser. Om detta skriver den svenskamerikanska tidningen Arbetaren:<\/p>\n

\u201dDe skyh\u00f6gt stegrade lefnadsomkostnaderna ha nu lett dith\u00e4n att v\u00e4rkliga hungerkravaller b\u00f6rjat f\u00f6rekomma i fattigkvarteren i fattigkvarteren i storst\u00e4derna. [\u2026] Och s\u00e5 h\u00e4nde det sig att n\u00e4r de f\u00f6r amerikanska st\u00e4der typiska handk\u00e4rrehandlarna skulle b\u00f6rja sin kommers i Brooklyn, s\u00e5 blefvo de \u00f6verfallna af en hop af ett par tusen kvinnor. [\u2026] [D]e \u00f6verf\u00f6llo m\u00e5nglarna och v\u00e4nde upp och ned p\u00e5 deras k\u00e4rror. M\u00e5nga af kvinnorna f\u00f6rklarade att de och deras barn formligen h\u00e5lla p\u00e5 att sv\u00e4lta ihj\u00e4l.\u201d (Arbetaren, 22 februari 1917, s. 1)<\/p><\/blockquote>\n

\"socdem-vanstergrupp-1917\"

Den socialdemokratiska v\u00e4nstergruppen i riksdagen 1917. P\u00e5 bilden syns bland annat Zeth H\u00f6glund, Fredrik Str\u00f6m, Fabian M\u00e5nsson och Carl Lindhagen. Fotograf: Ok\u00e4nd Zeth H\u00f6glunds arkiv, ARAB<\/p><\/div>\n

Strejker var ocks\u00e5 vanliga i F\u00f6renta staterna. under 1917 \u00e5rs f\u00f6rsta halv\u00e5r och under februari m\u00e5nad \u00e4gde uppskattningsvis mellan fyra- och femhundra s\u00e5dana rum.<\/p>\n

25 februari 1917<\/h3>\n

De tyska ub\u00e5tarna f\u00e5r order att s\u00e4nka alla fientliga och neutrala fartyg utanf\u00f6r Storbritannien. Livsmedelsleveranser och transporter av krigsmaterial skall sk\u00e4ras av. I Sverige kritiserar liberalen Adelsw\u00e4rd och socialdemokraten Branting statsminister Swartz f\u00f6r partiskhet i ub\u00e5tsfr\u00e5gan.<\/p>\n

25 till 26 februari 1917<\/h3>\n

De socialdemokratiska kvinnorna sammantr\u00e4der f\u00f6r en kongress. Tidigare under m\u00e5naden meddelade centralstyrelsen f\u00f6ljande:<\/p>\n

\u201dGl\u00f6m ej att taga med br\u00f6dkorten! De som p\u00e5 platsen kunna erh\u00e5lla resebr\u00f6dkort, torde i god tid ombes\u00f6rja erh\u00e5llandet d\u00e4rav. F\u00f6r de andra torde det nog vara l\u00e4mpligast taga br\u00f6d med sig. Socker \u00e4r nog b\u00e4st att \u00e4ven taga med p\u00e5 resan.\u201d (Morgonbris, nr. 2B 1917, s. 7)<\/p>\n

26 februari 1917<\/h3>\n

Mj\u00f6lkransonering i Sverige. Tsaren suspenderar Duman.<\/p>\n

27 februari 1917<\/h3>\n

I Petrograd har hungerkravaller brutit ut och en konflikt vid Putilovverken har utvidgats. Tsaren beordrar in arm\u00e9n men soldaterna g\u00f6r myteri och gemensam sak med befolkningen.<\/p>\n

Ministerr\u00e5dets ordf\u00f6rande furst Golitsyn och kabinettet avg\u00e5r. Progressiva blocket bildar en dumakommitt\u00e9 och deklarerar att de i egenskap av en statskommitt\u00e9 har ersatt tsarens regering.<\/p>\n

28 februari 1917<\/h3>\n

Sovjetens tidning \u201dIzvestija\u201d manar folket att gripa makten.<\/p>\n

K\u00e4llf\u00f6rteckning – samtliga \u00e5terfinns i ARAB: samlingar:<\/h3>\n

Arbetaren<\/em>, 22 februari, 1917.<\/p>\n

Gustafsson, A. (1976). SAP:s partispr\u00e4ngning 1917<\/em>. Lund: Lunds universitet<\/p>\n

Hansson, S. (red.) (1936). Svenska folkr\u00f6relser. 1, Nykterhetsr\u00f6relse. Politisk arbetarr\u00f6relse. Fackf\u00f6reningsr\u00f6relse. Folkbildning. Kooperation. <\/em>Stockholm: Lindfors.<\/p>\n

Harenberg, B. & S\u00f6derberg, M. (red.) (1988). Kr\u00f6nika \u00f6ver 20:e \u00e5rhundradet<\/em>. Stockholm: Bonnier<\/p>\n

Haste, H. (1988) Det f\u00f6rsta seklet. D. 1 (1889-1939)<\/em>. Stockholm: Tiden<\/p>\n

H\u00f6glund, Z. (1928) Hjalmar Branting och hans livsg\u00e4rning. D. 1, H\u00f6vdingen<\/em>. Stockholm: Tiden<\/p>\n

Isaksson, A. (1985). Per Albin. 1, V\u00e4gen mot folkhemmet<\/em>. Stockholm: Wahlstr\u00f6m & Widstrand<\/p>\n

Klockare, S. (1974) Den unge Per Albin \u2013 marxisten<\/em>. Stockholm: Tiden<\/p>\n

Klockare, S. (1967) Svenska revolutionen 1917-1918<\/em>. Stockholm: Prisma<\/p>\n

Lindgren, J. (1950). Per Albin Hansson i svensk demokrati. D. 1., 1892-1920<\/em>. Stockholm: Tiden<\/p>\n

Lindorm, E. (1959) Ett folk p\u00e5 marsch. D. 3. (1914-1932)<\/em>. Stockholm: Bonnier<\/p>\n

Misgeld, K., Bergstr\u00f6m, V., \u00c5mark, K. & Molin, K. (red.) (1989). Socialdemokratins samh\u00e4lle: SAP och Sverige under 100 \u00e5r<\/em>. Stockholm: Tiden.<\/p>\n

Morgonbris<\/em>, nr. 2B 1917<\/p>\n

Olsson, L. & Ekdahl, L. (2014). Klass i r\u00f6relse: arbetarr\u00f6relsen i svensk samh\u00e4llsutveckling<\/em>. ([Ny uppl.]). Stockholm: Arbetarr\u00f6relsens arkiv och bibliotek.<\/p>\n

Olsson, S. (1999). [Redog\u00f6relse f\u00f6r partisplittringen 1917<\/em>]. \u00c5m\u00e5l: [S. Olsson]<\/p>\n

Politiken<\/em>, 27 februari, 1917.<\/p>\n

R\u00f6str\u00e4tt f\u00f6r kvinnor<\/em>, nr. 4, 1917.<\/p>\n

Shaw, W. & Pryce, D. (1993). Tsarryssland, Sovjetunionen, Ryssland: [en uppslagsbok]<\/em>. V\u00e4ster\u00e5s: Ica<\/p>\n

Social-demokraten<\/em>, 12 februari, 1917.<\/p>\n

Sv. socialdemokratiska arbetareparti (1917), Kongressprotokoll.
\n
\nSvenska socialisten<\/em>, 8 februari, 1917.<\/p>\n

Str\u00f6m, F. (1942). I stormig tid: memoarer.<\/em> Stockholm: Norstedt.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Februari \u00e4r den m\u00e5naden under vilken partisplittringen inom Sveriges socialdemokratiska arbetarparti fullbordas. Hungerkravaller drabbar USA och i Sverige p\u00e5b\u00f6rjas ransonering av br\u00f6d och kaffe. 1 februari 1917 Tor Aspengren i […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":11296,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[2057],"class_list":{"0":"post-10924","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-ur-vara-samlingar","8":"tag-2057","9":"czr-hentry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10924","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=10924"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10924\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":11297,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10924\/revisions\/11297"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/11296"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=10924"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=10924"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=10924"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}