{"id":11306,"date":"2017-04-10T10:24:49","date_gmt":"2017-04-10T08:24:49","guid":{"rendered":"https:\/\/arbark.se\/?p=11306"},"modified":"2017-04-10T10:31:38","modified_gmt":"2017-04-10T08:31:38","slug":"mars-1917","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/arbark.se\/en\/mars-1917\/","title":{"rendered":"Mars 1917"},"content":{"rendered":"

Under mars m\u00e5nad 1917 genomf\u00f6rdes februarirevolutionen i Ryssland, i Sverige inf\u00f6rdes b\u00e5de dyrtid och matbristen var sv\u00e5r och regeringskrisen var ett faktum. Fr\u00e5gan om den kvinnliga r\u00f6str\u00e4tten drevs \u00e4ven fram av det socialdemokratiska kvinnof\u00f6rbundet.
\n<\/strong><\/p>\n

\"2599a2b1\"

Februarirevolutionen. I Ryssland genomf\u00f6rdes den s\u00e5 kallade Februarirevolutionen som innebar att tsaren st\u00f6rtades. Inf\u00f6r arbetet med socialdemokraternas 1:a maj-tidning behandlas fr\u00e5gan vid Stockholms arbetarekommuns styrelsem\u00f6te den 28 mars 1917 \u00a78. Som bilaga till protokollet finns det ett cirkul\u00e4r (cirkul\u00e4r nr 2, 1917) som partistyrelsen hade s\u00e4nt ut. Notera \u00e4ven att h\u00e4r v\u00e4ljs den r\u00f6da rosen som demonstrationssymbol. Stockholms arbetarekommun, Refkod: 2599\/A\/2\/B\/1.<\/p><\/div>\n

I mars 1917 genomf\u00f6rdes februarirevolutionen i Ryssland vilket ledde till att tsar Nikolaus II abdikerade den 17 mars. \u00c4ven i Sverige var det oroligt, framf\u00f6r allt med tanke p\u00e5 den s\u00e5 kallade dyrtiden och den matbrist som det innebar. Det fanns handelsembargon och importhinder och Marcus Wallenberg f\u00f6rhandlade med Storbritannien om ett handelsavtal som skulle underl\u00e4tta importen av f\u00f6do\u00e4mnen.<\/p>\n

Under mars 1917 \u00f6kade kraven p\u00e5 att Hjalmar Hammarskj\u00f6ld skulle avg\u00e5 som statsminister. Han var impopul\u00e4r och d\u00e5 han inte ville skriva under handelsavtalet med Storbritannien blev protesterna fr\u00e5n de \u00f6vriga partierna s\u00e5 stora att han till slut tvingades avg\u00e5 den 27 mars. St\u00f6rst var sp\u00e4nningen mellan statsministern och utrikesministern Knut Wallenberg, speciellt med tanke p\u00e5 att det var utrikesministerns bror Marcus Wallenberg som hade f\u00f6rhandlat fram avtalet med Storbritannien.<\/p>\n

Inom det socialdemokratiska partiet var sp\u00e4nningarna mellan de olika falangerna tillf\u00e4lligt d\u00e4mpade eftersom det hade beslutats om en splittring av partiet. Det r\u00e5dde dock en viss os\u00e4kerhet vilka personer som skulle tillh\u00f6ra vilket parti, vilket flitigt diskuterades framf\u00f6r allt p\u00e5 lokal niv\u00e5.<\/p>\n

7-28 mars \u2013 Regeringskris<\/h3>\n

I den socialdemokratiska riksdagsgruppens f\u00f6rtroender\u00e5ds protokoll avsl\u00f6jas att regeringskrisen var flitigt diskuterad inom r\u00e5det. F\u00f6rsta g\u00e5ngen fr\u00e5gan kom upp var vid ett extrainsatt m\u00f6te den 7 mars f\u00f6r att \u201dr\u00e5dg\u00f6ra om den situation, som intr\u00e4tt genom regeringens avskedsans\u00f6kan\u201d.<\/p>\n

Efter diskussion beslutades att h\u00e5lla ett m\u00f6te f\u00f6r hela riksdagsgruppen redan n\u00e4stf\u00f6ljande dag f\u00f6r att redog\u00f6ra l\u00e4get. Regeringskrisen var sedan ett \u00e5terkommande tema p\u00e5 f\u00f6rtroender\u00e5dets m\u00f6ten. Den 14 mars redogjorde f\u00f6rtroender\u00e5dets ordf\u00f6rande Hjalmar Branting om det m\u00f6te som han tillsammans med Thorsson och Ryd\u00e9n haft tidigare under dagen med statsminister Hammarskj\u00f6ld. P\u00e5 m\u00f6tet hade \u00e4ven utrikesministern varit n\u00e4rvarande. Av protokollet framg\u00e5r att det fanns ett hemligt partsammansatt utskott d\u00e4r Branting, Thorsson och Ryd\u00e9n var de socialdemokratiska representanterna. Det fanns \u00e4ven liberala representanter i utskottet. Vid m\u00f6tet med statsministern hade fr\u00e5gor st\u00e4llts kring \u201dengelska fr\u00e5gan\u201d, och det hade beslutats att alla diskussioner kring \u00e4mnet vid utskottets m\u00f6ten skulle vara sekretessbelagda.
\nI f\u00f6rtroender\u00e5dets protokoll fr\u00e5n den 19 mars st\u00e5r det:<\/p>\n

\u201dOrdf. l\u00e4mnade en redog\u00f6relse f\u00f6r ett samtal som han p\u00e5 utrikesministerns beg\u00e4ran haft med denne under l\u00f6rdagen, och d\u00e4rvid utrikesministern tillk\u00e4nnagivit, att han nu ej l\u00e4ngre stode ut med samarbete med Hammarskj\u00f6ld, vadan ministerkrisen ej kunde l\u00f6sas genom minist\u00e4rens kvarstannande. H\u00f6gern opererade p\u00e5 linjen: Hammarskj\u00f6ld till varje pris. Liberalerna syntes vara beslutna att visserligen f\u00f6rhandla, om s\u00e5 \u00f6nskades, men absolut inte deklarera f\u00f6rtroende f\u00f6r Hammarskj\u00f6ld. Ordf. uttalade som sin \u00f6vertygelse, att en uppg\u00f6relse med England vore om\u00f6jlig med Hammarskj\u00f6ld som statsminister. Visserligen borde man ej underl\u00e5ta att sakligt pr\u00f6va varje framst\u00e4llning, som kunde g\u00f6ras, men det tj\u00e4nade ej l\u00e4ngre till att d\u00f6lja, att l\u00e5ng erfarenhet givit vid handen, att Hammarskj\u00f6ld vore en fara f\u00f6r riket. F\u00f6rtroender\u00e5det gav enh\u00e4lligt sin anslutning till dessa uttalanden\u201d.<\/p><\/blockquote>\n

Den 28 mars meddelar Branting att statsr\u00e5dsberedningen har behandlat det hemliga utskottets utl\u00e5tande och att \u201dminist\u00e4ren vidh\u00e5llit sin avskedsans\u00f6kan\u201d.
\nHela f\u00f6rloppet finns \u00e4ven redovisat i Socialdemokratiska riksdagsgruppens protokoll fr\u00e5n den 19 mars.<\/p>\n

1-6 mars \u2013 Partisplittringen och stadsfullm\u00e4ktigevalet<\/h3>\n

I Stockholms arbetarekommun arbetade man f\u00f6r fullt med att v\u00e4lja kandidater till r\u00f6stsedlarna och det stora orosmomentet var om n\u00e5got namn p\u00e5 valsedeln skulle g\u00e5 till det kommande v\u00e4nsterpartiet. I protokollet fr\u00e5n det extrainsatta styrelsem\u00f6tet den 1 mars st\u00e5r i \u00a72:<\/p>\n

\u201dMed anledning av det i pressen tillk\u00e4nnagivna beslutet att, den s.k. v\u00e4nsterinriktningen skall bilda ett nytt parti, f\u00f6reslog Bj\u00f6rlund att Th\u00f6rnqvist, Wickberg, Bj\u00f6rling och Samuelsson skulle skriftligen tillfr\u00e5gas om sin st\u00e4llning till detsamma p\u00e5 det att valm\u00e4nnen skulle f\u00e5 vetskap d\u00e4rom (se bilaga 1). Fr. Str\u00f6m och Carleson varnade f\u00f6r att inf\u00f6r valet riva upp en strid d\u00e4rom. Bj\u00f6rklunds f\u00f6rslag bif\u00f6lls. I samband d\u00e4rmed interpellerades Str\u00f6m och Carleson om sin egen st\u00e4llning, huruvida de ans\u00e5go det f\u00f6renligt att l\u00e4ngre tillh\u00f6ra kommunstyrelsen. B\u00e5da f\u00f6rklarade att, d\u00e5 det nya partiet konstituerades, skulle de avg\u00e5, men ej f\u00f6rr.\u201d<\/p><\/blockquote>\n

Fr\u00e5gan som styrelsen skickade ut v\u00e4ckte ont blod hos vissa av de tillfr\u00e5gade och som bilaga till n\u00e4sta styrelsem\u00f6te den 6 mars finns ett urklipp ur Socialdemokraten d\u00e4r<\/p>\n

Bj\u00f6rling har gett sin syn p\u00e5 saken: \u201dI anledning av de angrepp som riktats mot mig\u2026\u201d Fr\u00e5gan om vilka som kommer att g\u00e5 \u00f6ver till det nya partiet och de som \u00f6nskar stanna kvar diskuteras sedan vid samtliga resterande styrelsem\u00f6ten under mars m\u00e5nad.<\/p>\n

\"Socialdemokratiska<\/a>

Socialdemokratiska riksdagsgruppen. Protokoll 19 mars 1917. Refkod: 1271\/A\/1\/A\/1.<\/p><\/div>\n

\"28<\/a>

Socialdemokratiska riksdagsgruppen. Protokoll 28 mars 1917. Refkod: 1271\/A\/2\/1.<\/p><\/div>\n

2 mars – Kvinnlig r\u00f6str\u00e4tt<\/h3>\n

I marsnumret av det socialdemokratiska kvinnof\u00f6rbundets tidning Morgonsbris <\/em>\u00e5terfinns ett l\u00e4ngre uttalande fr\u00e5n den socialdemokratiska kvinnokongressen ang\u00e5ende fr\u00e5gan om kvinnlig r\u00f6str\u00e4tt. Uttalandet \u00e4r starkt kritiskt till hur den sittande regeringen sk\u00f6tt fr\u00e5gan:<\/p>\n

\u201dSvenska socialdemokratiska kvinnor, samlade till kongress, tala h\u00e4rmed sin enst\u00e4mmiga, harmfyllda protest mot v\u00e5r nuvarande regering f\u00f6r dess v\u00e4gran att till 1917 \u00e5rs riksdag\u2026\u201d<\/p>\n

Ett av de argument som framh\u00f6lls f\u00f6r att inte inf\u00f6ra kvinnlig r\u00f6str\u00e4tt (\u00e4n) var bland annat kvinnornas pacifistiska h\u00e5llning, ett argument som kvinnokongressen i sitt uttalande ans\u00e5g vara v\u00e4ldigt svagt och osakligt:<\/p>\n

\u201dOch n\u00e4r man nu, fr\u00e5n h\u00f6gerh\u00e5ll, kommer fram med kvinnornas starka fredsvilja som argument mot deras r\u00f6str\u00e4ttskrav, s\u00e5 f\u00e5r man en \u00e4nnu starkare k\u00e4nsla av, att det \u00e4r meningen att till vilket pris som helst, g\u00f6r man sig ocks\u00e5 sj\u00e4lv l\u00f6jlig d\u00e4rvid, f\u00f6rhindra reformen. Det \u00e4r sannerligen att l\u00f6pa \u2019inkompetenskultens\u2019 lina ut!\u201d<\/p>\n

De socialdemokratiska kvinnorna var \u00f6vertygade om sin r\u00e4tt att vara j\u00e4mst\u00e4llda med m\u00e4nnen, om inte annat f\u00f6r att de m\u00e5ste dela de umb\u00e4randen som krigstiderna hade medf\u00f6rt med m\u00e4nnen. Uttalandet avslutas med en ironisk knorr som tydligt visar p\u00e5 kvinnornas bitterhet \u00f6ver att inf\u00f6randet av kvinnlig r\u00f6str\u00e4tt har dr\u00f6jt s\u00e5 l\u00e4nge:<\/p>\n

\u201dL\u00e5t det vara nog med den historiska triumfen, att Sverige dock blev sist av de skandinaviska l\u00e4nderna, d\u00e5 det g\u00e4ller att tillerk\u00e4nna kvinnorna deras oomtvistliga r\u00e4tt.\u201d<\/p>\n

\u201dP\u00e5 f\u00f6rslag av Viktor Larsson besl\u00f6ts att \u00e5tg\u00e4rder omedelbart skulle vidtagas f\u00f6r att framf\u00f6ra de f\u00f6rut beslutade motionerna om r\u00f6str\u00e4tt \u00e5t kvinnor samt om h\u00f6jt riksdagsarvode.\u201d<\/p>\n

I den socialdemokratiska riksdagsgruppens f\u00f6rtroender\u00e5d togs fr\u00e5gan upp till behandling den 2 mars 1917, \u00a71, men endast helt kort och inte frist\u00e5ende fr\u00e5n andra fr\u00e5gor:<\/p>\n

Morgonbris<\/em>, nr 3A 1917<\/h3>\n

Tiden och spr\u00e5ket<\/h4>\n

I den socialdemokratiska id\u00e9- och debattskriften Tiden<\/em> f\u00f6r mars 1917 finns artikeln \u201dAprop\u00e5 den nyaste spr\u00e5krensningen\u201d av G\u00f6sta Langenfelt. Artikeln \u00e4r en del av en p\u00e5g\u00e5ende debatt om det svenska spr\u00e5kets utarmning d\u00e4r den tidigare debatt\u00f6ren Rolf Nordenstreng f\u00f6rs\u00f6kte \u201dklarg\u00f6ra f\u00f6r svenskarna att deras modersm\u00e5l h\u00f6ll p\u00e5 att ramla i ruiner\u201d. G\u00f6sta Langenfelt skriver: \u201d\u00c4ven om man icke kan g\u00e5 med p\u00e5 hans spr\u00e5kliga katastrofteori, s\u00e5 kan man dock medge, att en del spr\u00e5kliga f\u00f6reteelser ej \u00e4ro, som de borde vara\u201d. Andra debatt\u00f6rer har menat att det \u00e4r \u201dtidningssvenskan\u201d som \u00e4r roten till spr\u00e5kets f\u00f6rfall, n\u00e5got som G\u00f6sta Langenfelt delvis inst\u00e4mmer i, men han har \u00e4ven en alternativ f\u00f6rklaring:<\/p>\n

\u201dDet \u00e4r sant, att nusvenskan \u00e4r f\u00e4rgl\u00f6sare och m\u00e4rgl\u00f6sare \u00e4n tidigare epokers spr\u00e5k, och det kan v\u00e4l vara sant det ocks\u00e5, att tidningarna ha sin stora skuld till f\u00f6rflackningen. Det kan ju inte hj\u00e4lpas, att man tar intryck av stilen och orden i tidningarna; jag \u00f6verraskade mig sj\u00e4lv h\u00e4romdagen med att s\u00e4ga b\u00e5de \u2019ut\u00f6ka\u2019 och \u2019utnyttja\u2019, b\u00e5da av hr Berg f\u00f6rd\u00f6mda ord. Men j\u00e4mf\u00f6r v\u00e5r lagtext nu och 1734 \u00e5rs! Vilken o\u00e4ndlig klyfta i klarhet och p\u00e5taglighet! D\u00e4r \u00e4r ej orsaken tidningssvenskan, ej heller \u00e4r den kanslisvenskan, utan den \u00e4r helt enkelt \u00f6vers\u00e4ttningstyskan.\u201d<\/p><\/blockquote>\n

\"recept\"<\/a><\/p>\n

Sedan f\u00f6ljer en redovisning med olika exempel p\u00e5 hur tyska \u00f6vers\u00e4ttningar har utarmat spr\u00e5ket och hur det till exempel \u00e4r b\u00e4ttre i engelska spr\u00e5ket eftersom de har bibeh\u00e5llit sitt eget spr\u00e5k och inte l\u00e5nat in tyska ord. G\u00f6sta Langenfelt kommer \u00e4nd\u00e5 fram till att \u201dMen detta \u00e4r en sak: att bevara ordskatten fr\u00e5n fordomdags levande. En annan sak \u00e4r att utveckla spr\u00e5kets nybildningsm\u00f6jligheter.\u201d Han forts\u00e4tter sin artikel med flera exempel p\u00e5, i hans tycke, bra nybildningsord och understryker att :<\/p>\n

\u201dVarje nybildning, som icke bryter av mot spr\u00e5kkarakt\u00e4ren, koncentrerar och ger en klar bild av inneh\u00e5llet, \u00e4r v\u00e4lkommen i svenskan. \u2019Dock f\u00e5r man ej l\u00e5na, s\u00e5 att spr\u00e5kets egna bildningsm\u00f6jligheter d\u00f6 ut\u2019 citerar han J. G\u00f6tlind.Man har i dessa artiklar f\u00f6rbisett en synpunkt: den ekonomiska. Tack vare dessa prepositioner, som prefigeras (=s\u00e4ttas f\u00f6re och sammanskrivas med) verben, f\u00e5 dessa ett \u00f6kat betydelseinneh\u00e5ll, som kanske sparar en hel sats eller n\u00e5gon annan f\u00f6rklaring.\u201d I resten av artikeln f\u00f6ljer en uppr\u00e4kning av exempel p\u00e5 bra och d\u00e5liga nysvenska ord.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Under mars m\u00e5nad 1917 genomf\u00f6rdes februarirevolutionen i Ryssland, i Sverige inf\u00f6rdes b\u00e5de dyrtid och matbristen var sv\u00e5r och regeringskrisen var ett faktum. Fr\u00e5gan om den kvinnliga r\u00f6str\u00e4tten drevs \u00e4ven fram […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":11311,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[2057,4777,4779,4783,3205,4781,4785],"class_list":{"0":"post-11306","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-ur-vara-samlingar","8":"tag-2057","9":"tag-dyrtid","10":"tag-ransoneringar","11":"tag-regeringskris","12":"tag-sap-sv","13":"tag-sprak","14":"tag-stockholms-arbetarekommun","15":"czr-hentry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11306","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=11306"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11306\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":11307,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11306\/revisions\/11307"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/11311"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=11306"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=11306"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=11306"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}