{"id":11661,"date":"2017-06-26T10:56:11","date_gmt":"2017-06-26T08:56:11","guid":{"rendered":"https:\/\/arbark.se\/?p=11661\/"},"modified":"2017-06-30T11:13:01","modified_gmt":"2017-06-30T09:13:01","slug":"juni-1917","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/arbark.se\/en\/juni-1917\/","title":{"rendered":"Juni 1917"},"content":{"rendered":"

Under juni m\u00e5nad 1917 intr\u00e4der nya led i flera l\u00e5ngvariga skeenden: f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget utvidgas, protesterna mot hungersn\u00f6d n\u00e5r en h\u00f6jdpunkt, kraven p\u00e5 allm\u00e4n och lika r\u00f6str\u00e4tt f\u00f6rst\u00e4rks.<\/strong><\/p>\n

Tisdag 5 juni 1917<\/h4>\n

Junikravallerna i Stockholm 1917 utg\u00f6r en del av de s\u00e5 kallade Hungerkravallerna 1917. Det nybildade v\u00e4nsterpartiet har uppmanat Stockholms arbetare att l\u00e4mna sina arbetsplatser och m\u00f6ta upp utanf\u00f6r riksdagshuset, d\u00e4r livsmedelskrisen ska debatteras.<\/p>\n

“N\u00e4r regeringen icke kan g\u00f6ra n\u00e5got, n\u00e4r riksdagen icke kan g\u00f6ra n\u00e5got [\u2026] d\u00e5 \u00e4r tiden inne f\u00f6r gatans parlament att tala, d\u00e5 m\u00e5ste folket ta sin sak i egen hand. [\u2026] Leve massr\u00f6relsen, leve gatans parlament!”, s\u00e4ger Zeth “Zeta” H\u00f6glund i riksdagens andra kammare den femte juni 1917, samtidigt som tiotusentals arbetare samlas p\u00e5 Gustav Adolfs torg och demonstrerar mot det r\u00e5dande n\u00f6dl\u00e4get i landet, mot livsmedelsbrist och v\u00e4xande klassklyftor samt f\u00f6r allm\u00e4n och lika r\u00f6str\u00e4tt.<\/p><\/blockquote>\n

Polis och milit\u00e4r har st\u00e4ngt av Norrbro, som leder till riksdagshuset p\u00e5 Helgeandsholmen, och posterat kulsprutor p\u00e5 flera offentliga byggnader. Demonstrationen \u00e4r f\u00f6rst lugn men urartar n\u00e4r milit\u00e4r och ridande polis anfaller arbetarna.<\/p>\n

\"\"

Hjalmar Branting p\u00e5 Gustaf Adolfs torg under kravallerna 1917. Fotograf: Axel Malmstr\u00f6m, 1917. Gustav Gerhard Magnussons arkiv vol 393\/1, l\u00f6pnummer 32, ARAB<\/p><\/div>\n

M\u00e5nga personer skadas och andra trampas ner n\u00e4r folkmassan flyr i panik, under vad som senare kallas “Blodbadet p\u00e5 Gustav Adolfs Torg”. P\u00e5 en bild syns den socialdemokratiske partiledaren Hjalmar Branting som p\u00e5 plats f\u00f6rg\u00e4ves s\u00f6ker lugna demonstranterna. Det blir den sista stora manifestationen 1917. Demonstranterna beger sig sedan till Folkets hus p\u00e5 uppmaning av radikala socialdemokrater som Per Albin Hansson och f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r Sveriges socialdemokratiska v\u00e4nsterparti (SSV).<\/p>\n

\"\"<\/a>

Demonstration utanf\u00f6r Riksdagshuset 1917. Gustav Gerhard Magnussons arkiv vol 393\/1, l\u00f6pnummer 24, ARAB<\/p><\/div>\n

Vid m\u00f6tet skallar rop p\u00e5 storstrejk. Polisen attackerar \u00e4ven r\u00f6str\u00e4ttsdemonstranter utanf\u00f6r riksdagshuset, d\u00e4r 20 000 arbetare samlats med anledning av debatten om genomgripande demokratiska reformer. N\u00e4r polisen sp\u00e4rrar v\u00e4gen utbryter tumult.<\/p>\n

Onsdag 6 juni 1917<\/h4>\n

Dagen d\u00e4rp\u00e5 h\u00e5lls ett nytt m\u00f6te under ledning av SSV med stort antal deltagare. D\u00e5 socialdemokraterna sagt nej till samarbete med v\u00e4nstern i sina arbetarkommitt\u00e9er, beslutar m\u00f6tet att bilda Arbetarnas landsr\u00e5d som i sin tur ska bygga p\u00e5 lokala arbetarr\u00e5d. R\u00e5det f\u00f6r fram krav p\u00e5 l\u00f6nef\u00f6rh\u00f6jningar, \u00e5tta timmars arbetsdag, amnesti f\u00f6r politiska flyktingar och f\u00f6rb\u00e4ttringar i livsmedelsf\u00f6rs\u00f6rjningen.<\/p>\n

Morgonbris juni 1917<\/h4>\n

I en ledare betitlad “Sann k\u00e4rlek” skriver Julia Str\u00f6m-Olsson bland annat om hungerkravaller och angriper den borgerliga regeringens h\u00e4nsynsl\u00f6sa politik.<\/p>\n

Julia Str\u00f6m \u00e4r 1916\u20131919 redakt\u00f6r f\u00f6r Morgonbris; Tidens f\u00f6rlag ger 1918 ut hennes roman Hj\u00e4rtan som k\u00e4mpa. “Inf\u00f6r avg\u00f6randet” av Agda \u00d6stlund behandlar kampen f\u00f6r kvinnlig r\u00f6str\u00e4tt. Agda Maria \u00d6stlund, f\u00f6dd Lundgren 3 april 1870 i K\u00f6ping, d\u00f6d 26 juni 1942 i Stockholm, \u00e4r socialdemokratisk politiker och en av de fem f\u00f6rsta kvinnorna i Sverige som v\u00e4ljs in i riksdagens andra kammare efter den kvinnliga r\u00f6str\u00e4ttens inf\u00f6rande. Lika och allm\u00e4n r\u00f6str\u00e4tt f\u00f6r kvinnor och m\u00e4n inf\u00f6rs den 24 maj 1919 . \u00d6stlund sitter i riksdagens andra kammare mellan \u00e5ren 1921 och 1940.<\/p>\n

\"\"

Stockholmskonferensen 1917. Delegationen fr\u00e5n USA (Max Goldfarb, D. Davidovitch, Boris Reinstein) och delegerade fr\u00e5n Tjeckoslovakien (Antonin Nemec, Gustav Haberman) med J W Albarda, H van Kol, Pieter J Troelstra med fru (Holland), Camille Huysmans (Belgien), Carl Moor (Schweiz) och Hjalmar Branting, Arthur Engberg, Gustav M\u00f6ller, Ernst S\u00f6derberg. Omkring 20 juni. Holl\u00e4ndsk-skandinaviska kommitt\u00e9n [samling] vol 1917\/3, l\u00f6pnummer 39, ARAB<\/p><\/div>
\nSignaturen “A. I.” presenterar Martin Kochs roman Guds vackra v\u00e4rld<\/em> fr\u00e5n 1916 i en \u00f6versvallande recension av den andra upplagan fr\u00e5n 1917. Romanen utg\u00f6r en bred sl\u00e4kt- och samh\u00e4llskr\u00f6nika som mot en kontrasterande bakgrund av traditionellt bonde- och bruksliv i Bergslagen skildrar storstadens fattigdom, brottslighet och prostitution. Huvudpersonen Frasse Gyllenhjelm \u00e4r en intr\u00e4ngande psykologisk studie av en m\u00e4nniska som genom att misshandlas av samh\u00e4llet drivs in i brottslighet.<\/p>\n

Tiden juni 1917<\/h4>\n

Gustav M\u00f6ller ber\u00e4ttar detaljerat om den stundande “Stockholmskonferensens problem.” M\u00f6ller tror framf\u00f6r allt att det blir sv\u00e5rt att f\u00f6rena kravet p\u00e5 enighet mellan de deltagande socialistpartierna med de olika folkens sj\u00e4lvbest\u00e4mmander\u00e4tt, och tvivlar p\u00e5 att partierna ska kunna vinna sina l\u00e4nders regeringar f\u00f6r ett eventuellt gemensamt program.<\/p>\n

Holl\u00e4ndsk-skandinaviska kommitt\u00e9n konstitueras den 3 maj 1917 i syfte att samla den splittrade Andra internationalens socialistiska partier i en gemensam konferens och \u00e5stadkomma en fredsaktion samt ett fredsprogram. Konferensen kommer aldrig till st\u00e5nd, men olika l\u00e4nders delegationer h\u00e5ller separatm\u00f6ten om fredsfr\u00e5gor. Dessa \u00f6verl\u00e4ggningar utmynnar den 25 september i ett fredsmanifest och den 10 oktober i ett fredsutkast.<\/p>\n

I artikeln “En kulturhistorisk institution inom den svenska arbetarer\u00f6relsen.” ger P. A. L\u00f6fgren “En kortfattad redog\u00f6relse f\u00f6r Arbetarer\u00f6relsens Arkiv, nu 15 \u00e5r, dess tillkomst och utveckling.” Han beskriver institutionens samlingar, utl\u00e4ndska f\u00f6rbindelser, l\u00e5nerutiner och lokaler, som d\u00e5 l\u00e5g fyra trappor upp i Folkets hus. Slutligen skildrar han utf\u00f6rligt dess \u00e4gandef\u00f6rh\u00e5llanden och sammanfattar med n\u00e5gra ord om “denna den svenska arbetarer\u00f6relsens kulturhistoriska institution, vartill kommande tider komma att st\u00e5 i stor tacksamhetsskuld.”<\/p>\n

\"\"

Stockholmskonferensen 1917. MSPD-delegationen fr\u00e5n Tyskland ankommer till Stockholm, 3 juni, Friedrich Ebert, Eduard David och Richard Fischer, tillsammans med Thorvald Stauning (Danmark). Holl\u00e4ndsk-skandinaviska kommitt\u00e9n [samling] vol 1917\/3, l\u00f6pnummer 34, ARAB<\/p><\/div>\n

L\u00f6rdag 9 juni 1917 – Eric Hobsbawm<\/h4>\n

Eric John Ernest Obstbaum, senare Hobsbawm, f\u00f6ds i Alexandria i Egypten. Eric Hobsbawm v\u00e4xer upp i Wien och Berlin; familjen flyttar 1933 till London. Hobsbawm blir marxistisk historiker och f\u00f6rfattare och anses vara en av 1900-talets ledande historiker med stort inflytande p\u00e5 framf\u00f6r allt Labours politik. Hans medlemskap i brittiska kommunistpartiet med dess band till Sovjetunionen g\u00f6r honom l\u00e4nge omstridd. Eric Hobsbawm d\u00f6r i London den 1 oktober 2012.<\/p>\n

Onsdag 13 juni 1917<\/h4>\n

Hilda Nilsson, f\u00f6dd 1876, d\u00f6d 1917, fr\u00e5n Helsingborg, k\u00e4nd som “\u00e4nglamakerskan p\u00e5 Bruksgatan” d\u00f6ms \u00e5r 1917 f\u00f6r att ha m\u00f6rdat \u00e5tta barn. R\u00e4tteg\u00e5ngen inleds den 2 juni 1917, med uppeh\u00e5ll f\u00f6r sinnesunders\u00f6kning, och slutar den 14 juni 1917 med att hon d\u00f6ms till d\u00f6den. Under r\u00e4ttsligt f\u00f6rvar p\u00e5 Landskrona citadell h\u00e4nger hon sig med en snara av en linneduk fastbunden vid cellf\u00f6nstret. Hilda Nilsson \u00e4r Sveriges v\u00e4rsta kvinnliga seriem\u00f6rdare. Genom att f\u00f6rbuden mot abort och preventivmedel upph\u00e4vs 1937-1938 undanr\u00f6js marknaden f\u00f6r \u00e4nglamakerskor, kvinnor som mot betalning tar emot barn och vanv\u00e5rdar dem till d\u00f6ds.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Ankomst av Peter Krapotkin till Stockholm 9 juni 1917. Gustav Gerhard Magnussons arkiv vol 393\/1, l\u00f6pnummer 28, ARAB<\/p><\/div>\n

Torsdag 14 juni 1917<\/h4>\n

Brattsystemet med motbok p\u00e5 Systembolaget inf\u00f6rs i hela Sverige i ett st\u00f6rre f\u00f6rs\u00f6k att minska svenskarnas alkoholf\u00f6rbrukning. Motboken \u00e4r ett h\u00e4fte med plats f\u00f6r st\u00e4mplar, d\u00e4r ink\u00f6p av alkoholdrycker skrivs upp f\u00f6r bevakning av den k\u00f6pta ransonen. Fr\u00e5n b\u00f6rjan g\u00e4ller motboken endast spritdrycker f\u00f6r att senare registrera b\u00e5de \u00f6l, vin och sprit. Motboken inf\u00f6rs av l\u00e4karen och politikern Ivan Bratt och anv\u00e4nds i hela Sverige fr\u00e5n 1917 (i vissa omr\u00e5den fr\u00e5n 1914) fram till 1955. Efter rusdrycksf\u00f6rbudslinjens knappa f\u00f6rlust i folkomr\u00f6stningen 1922 stadf\u00e4sts motbokssystemet som en politisk kompromiss mellan de b\u00e5da sidorna.<\/p>\n

Tisdag 19 juni 1917<\/h4>\n

Brittiska underhuset r\u00f6star f\u00f6r r\u00f6str\u00e4tt \u00e5t kvinnor efter l\u00e5ngvarig och delvis v\u00e5ldsam kamp av r\u00f6relsen f\u00f6r kvinnors r\u00f6str\u00e4tt, de s\u00e5 kallade suffragetterna. Begr\u00e4nsad kvinnlig r\u00f6str\u00e4tt inf\u00f6rs i Storbritannien 1918, fullst\u00e4ndig f\u00f6rst 1928.<\/p>\n

Joshua Nkomo, sedermera ledare f\u00f6r den 1961 bildade sj\u00e4lvst\u00e4ndighetsr\u00f6relsen ZAPU (Zimbabwe African People’s Union), f\u00f6ds i Rhodesia, senare Zimbabwe. Robert Mugabes ZANU-PF besegrar 1980 tillsammans med ZAPU Ian Smiths rasistregim, men angriper d\u00e4refter ZAPU med v\u00e5ld och tar ensamt makten. Inb\u00f6rdeskriget f\u00f6rs fr\u00e4mst i Matabeleland, Nkomos hemtrakt, och skildras i romanen Jungfrur av sten av den zimbabwiska f\u00f6rfattaren Yvonne Vera, 1964-2005, sj\u00e4lv uppvuxen i Bulawayo i samma omr\u00e5de.<\/p>\n

Fredag 29 juni 1917<\/h4>\n

Grekland g\u00e5r in i f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget p\u00e5 ententens sida.<\/p>\n

L\u00f6rdag 30 juni 1917<\/h4>\n

Civilminister Oscar von Sydow, senare statsminister februari \u2013 oktober 1921, avg\u00e5r ur Carl Swartz’ h\u00f6gerregering, troligen p\u00e5 grund av missn\u00f6je med Swartz’ v\u00e4gran att inf\u00f6ra allm\u00e4n r\u00f6str\u00e4tt, och ers\u00e4tts av Walter Murray.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Under juni m\u00e5nad 1917 intr\u00e4der nya led i flera l\u00e5ngvariga skeenden: f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget utvidgas, protesterna mot hungersn\u00f6d n\u00e5r en h\u00f6jdpunkt, kraven p\u00e5 allm\u00e4n och lika r\u00f6str\u00e4tt f\u00f6rst\u00e4rks. Tisdag 5 juni […]<\/p>\n","protected":false},"author":10,"featured_media":11834,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[2057,5173,476,5156,5174,286],"class_list":{"0":"post-11661","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-ur-vara-samlingar","8":"tag-2057","9":"tag-arbetarrorelsens-arkiv-och-bibliotek","10":"tag-hungerkravaller","11":"tag-kravaller","12":"tag-kvinnlig-rostratt","13":"tag-stockholmskonferensen-1917","14":"czr-hentry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11661","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/10"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=11661"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11661\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":11844,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11661\/revisions\/11844"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/11834"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=11661"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=11661"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=11661"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}