{"id":11845,"date":"2017-06-29T15:35:51","date_gmt":"2017-06-29T13:35:51","guid":{"rendered":"https:\/\/arbark.se\/?p=11845\/"},"modified":"2017-07-14T15:27:49","modified_gmt":"2017-07-14T13:27:49","slug":"juli-1917","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/arbark.se\/en\/juli-1917\/","title":{"rendered":"Juli 1917"},"content":{"rendered":"

Fr\u00e5n ett av de v\u00e4rsta rasupploppen i USA:s historia, via livsmedelsransoneringar, smittkopps-epidemi och v\u00e4nsterpolitiska konflikter i Sverige, till en brittisk storoffensiv i Flandern var juli m\u00e5nad 1917 sannerligen ingen s\u00f6mnig sommarm\u00e5nad.<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a>

Socialdemokraten rapporterar: “‘Massaker’ – sammanst\u00f6tningar mellan negrer och vita” – Social-demokraten 1917-07-03<\/p><\/div>\n

3 juni 1917 – Blodig massaker<\/h4>\n

I Social-Demokraten<\/em> rapporteras om de raskravaller mellan afro-amerikanska och vita arbetare i Eastern Saint Louis d\u00e4r ett stort antal afro-amerikaner d\u00f6dades. Det exakta d\u00f6dsantalet var sv\u00e5rt att fastst\u00e4lla d\u00e5 vissa d\u00f6da togs om hand direkt av sina anh\u00f6riga, kroppar brann upp eller inte togs om hand alls. D\u00f6dssiffrorna varierar mellan ett trettiotal till flera hundra beroende p\u00e5 k\u00e4llor. De vita d\u00f6dsfallen har kunnat fastsl\u00e5s till nio stycken eftersom r\u00e4ttsl\u00e4karen utredde dessa i st\u00f6rre grad. Tills f\u00f6ljd av massakern blev ca 6 000 afro-amerikaner heml\u00f6sa d\u00e5 deras hem satts i brand.<\/p>\n

Konflikten bl\u00e5ste upp<\/strong> d\u00e5 de vita arbetare som strejkat i Saint Louis snabbt ersatts av afro-amerikansk arbetskraft fr\u00e5n s\u00f6dra landsbygden, vilket gjort strejken uddl\u00f6s. N\u00e4r de afro-amerikanska arbetarna efter strejken sedan fick beh\u00e5lla sina jobb med samma l\u00f6n som de vita arbetarna orsakade detta ytterligare oro och kravallerna var ett faktum.<\/p>\n

3 juli 1917 – Ryska fredsdelegationen kommer till Stockholm<\/h4>\n

I f\u00f6rberedelserna f\u00f6r Stockholmskonferensen 1917 bes\u00f6ker m\u00e5nga internationella kommitt\u00e9er Stockholm. I b\u00f6rjan p\u00e5 juli ankommer den ryska delegationen V. Rosanov, J. Goldenberg och A. Smirnov, med sekreteraren Tatjana Rubinstein.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Ryska delegationen p\u00e5 bes\u00f6k. Social-Demokraten 1917-07-05
Holl\u00e4ndsk-skandinaviska kommitt\u00e9n [samling], referenskod 1917\/3, bildnummer 43<\/p><\/div>\n

5 juli 1917 – Kaffepanik<\/h4>\n

Kaffe var d\u00e5 som nu riktig h\u00e5rdvaluta i de svenska hush\u00e5llen. N\u00e4r kaffet f\u00f6rst kom till Sverige 1685 s\u00e5 var det en mycket exklusiv vara och det tog ytterligare ett par \u00e5r innan det b\u00f6rjade s\u00e4ljas i Sverige. Det fanns d\u00e5 tillg\u00e4ngligt endast p\u00e5 Apotek, utskrivet som medicin.<\/p>\n

Under 1700-talet hade kaffedrickandet \u00f6kat betydligt i Sverige, men det var fortfarande en kostsam dryck. Mycket tillskrivs populariteten Karl XII som s\u00e4gs ha l\u00e4rt sig uppskatta drycken i Turkiet och spridit bruket av den i de kungliga kretsarna. I mitten av 1700-talet hade kaffe-drickandet spridit sig s\u00e5 till den milda grad att importen av b\u00f6norna belades med extra tull och skatt. Detta fick dock inte de finare kretsarna i Sverige att sluta dricka kaffe. Tv\u00e4rtom ans\u00e5gs det d\u00e5 \u00e4nnu finare att smutta i sig den dyrbara drycken.<\/p>\n

Vid fem tillf\u00e4llen mellan 1756-1822<\/strong> har totalt kaffef\u00f6rbud r\u00e5tt i Sverige. F\u00f6rsta kaffef\u00f6rbudet drevs fram av b\u00f6nderna som ett svar p\u00e5 adeln, pr\u00e4sterna och borgarnas br\u00e4nnvinsbr\u00e4nnarf\u00f6rbud. F\u00f6rbudet mot sprittillverkning drevs igenom d\u00e5 det r\u00e5dde brist p\u00e5 spannm\u00e5l och slog h\u00e5rdast mot de fattiga i samh\u00e4llet. B\u00f6nderna riktade d\u00e5 in sig p\u00e5 kaffet, denna findryck!<\/p>\n

Kafe\u00e9r b\u00f6rjade dyka upp i stadsbilden, men d\u00e5 kaffe var dyrt valde m\u00e5nga att dricka de alkoholhaltiga drycker som serverades billigare. Kaffehusen fick d\u00e4rmed ett rykte att vara uppsluppna och h\u00f6gljudda tillh\u00e5ll. F\u00f6rst under 1900-talet b\u00f6rjade kaffe med tillh\u00f6rande godsak att bli huvudsyftet med stadens kaf\u00e9er.<\/p>\n

\"\"

“Ytterligare 5000 balar kaffe i handeln\u201d Social-demokraten 1917-07-05<\/p><\/div>\n

Likt mj\u00f6l, mj\u00f6lk och socker blev kaffe en bristvara 1917 i dyrtidens Sverige. 19 februari 1917 inf\u00f6rdes ransonering av b\u00f6norna.<\/p>\n

Under juli m\u00e5nad rapporteras om den \u00f6verh\u00e4ngande kaffebristen i Sverige.<\/strong> Varje ny leverans som anl\u00e4nder blir nyhet i bland annat Social-Demokraten. Kaffebristen leder ocks\u00e5 till en del dr\u00e5pliga historier om jakten p\u00e5 de \u00e5tr\u00e5v\u00e4rda b\u00f6norna.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"\"

\u201dOnsdagens vilda kaffejakt\u201d, Social-demokraten 1917-07-05<\/p><\/div>\n

10 juli 1917 – Skarpa Valmanifest<\/h4>\n

\"\"<\/a>

Valmanifest – Sverges socialdemokratiska v\u00e4nsterparti, Zeth H\u00f6glunds arkiv, referenskod 256, bildnummer 4
Sveriges socialdemokratiska v\u00e4nsterpartis arkiv [1917-1921], referenskod 3176\/A\/2\/1
Sveriges socialdemokratiska arbetarepartis arkiv, referenskod 1889\/B\/3\/A\/7<\/p><\/div>
\nEfter Socialdemokraternas splittring i tv\u00e5 delar i februari samma \u00e5r s\u00e5 f\u00f6rbereder sig v\u00e4nsterfalangen Sverges socialdemokratiska v\u00e4nsterparti, med Zeth H\u00f6glund i spetsen, inf\u00f6r val till andra kammaren i Sveriges riksdag. I juli 1917 presenterar de sitt valmanifest som inte skr\u00e4der orden i den kritik som riktas mot tidigare partikamrater i Sverges socialdemokratiska arbetarparti:<\/p>\n

S\u00e5 kommer vi till det andra mellanpartiet; det socialdemokratiska (h\u00f6ger) partiet, det som fordom var, men ej l\u00e4ngre \u00e4r den svenska eniga socialdemokratin. Det \u00e4r allom k\u00e4nt att den svenska socialdemokratin nu \u00e4r delad i tv\u00e5 partier: en h\u00f6ger och en v\u00e4nster.
\nAnledningen till denna klyfning var den ena halvans st\u00e4ndiga marsch \u00e5t h\u00f6ger, bort fr\u00e5n de klassiska socialdemokratiska idealen och principerna fram till en st\u00e4llning d\u00e4r man sl\u00f6t borgfred med folkets fienden, upph\u00e4vde kampen f\u00f6r republiken och enkammarsystemet, beviljade v\u00e4ldiga milit\u00e4ranslag, godk\u00e4nde \u201dsumma revisibilis\u201d d.v.s. h\u00f6gerregeringens attentat mot likheten inf\u00f6r lagen, l\u00e4mnade intresset f\u00f6r jordfr\u00e5gans enhetliga l\u00f6sning, f\u00f6rsvagade sin kamp mot tullarne, klasslagarne och byr\u00e5kratin.<\/p><\/blockquote>\n

De \u00f6vriga partierna; Allm\u00e4nna Valmansf\u00f6rbundet och Liberala Samlingspartiet, \u00e5ker \u00e4ven de p\u00e5 en sl\u00e4ng med sleven och omn\u00e4mns som \u201dfolkf\u00f6rtryckare\u201d, \u201dvankelmodiga\u201d och \u201den ruin av vad det som fordom varit\u201d. I slutet av juli 1917 kommer Sverges socialdemokratiska arbetareparti med sitt valmanifest som inledningsvis p\u00e5 intet s\u00e4tt uppm\u00e4rksammar v\u00e4nsterns politiska st\u00e5ndpunkter. Ist\u00e4llet uppmanar de:<\/p>\n

Tala d\u00e4rf\u00f6r nu i valen, Sverges folk, h\u00f6gt och of\u00f6rtydbart, s\u00e5 att alla slingringsf\u00f6rs\u00f6k fr\u00e5n h\u00f6gerns sida p\u00e5 f\u00f6rhand m\u00e5ste uppgivas!<\/p><\/blockquote>\n

Avslutningsvis kommer dock ett till\u00e4gg p\u00e5 f\u00f6rekommen anledning av f\u00f6rfr\u00e5gningar fr\u00e5n partiv\u00e4nner i olika valkretsar ang\u00e5ende partibeteckning p\u00e5 \u201dnysocialisternas parti\u201d:<\/p>\n

Det nya partiet begagnar valr\u00f6relsen till att bl\u00e5sa till strids emot Sverges socialdemokratiska arbetarparti; dess upptr\u00e4dande vid valm\u00f6ten har i mycket h\u00f6gre grad till syfte att nedsv\u00e4rta och misst\u00e4nkligg\u00f6ra detta parti \u00e4n att rikta valm\u00e4nnens uppm\u00e4rksamhet p\u00e5 faran av ett fortsatt h\u00f6gerv\u00e4lde. Partistyrelsen anser sig d\u00e4rf\u00f6r b\u00f6ra f\u00f6rklara, att s\u00e5dana \u00f6verenskommelser om gemensam partibeteckning icke kunna medgivas med mindre det nya partiets valledningar \u00e5 de orter, d\u00e4r gemensam partibeteckning skall ifr\u00e5gakomma, f\u00f6rbinda sig att se till, att dess partis valr\u00f6relse riktas mot h\u00f6gern och icke emot Sverges socialdemokratiska arbetareparti.<\/p><\/blockquote>\n

I andrakammarvalet september 1917 slutade Socialdemokratiska arbetarpartiet som st\u00f6rsta parti med 31,1% av r\u00f6sterna och Socialdemokratiska v\u00e4nsterpartiet som fj\u00e4rde st\u00f6rsta parti p\u00e5 8,1%.<\/p>\n

5 juli 1917 – Bildningen tar inte semester<\/h4>\n

 <\/p>\n

\"\"

Arbetarr\u00f6relsens arkiv och bibliotek annonserar om sommarens \u00f6ppettider i Social-Demokraten, 1917-07-05<\/p><\/div>\n

 <\/p>\n

31 juli 1917 – Brittisk storoffensiv i Flandern inleds<\/h4>\n

Tredje slaget vid Ypern. ett ytterst blodigt kapitel i f\u00f6rsta v\u00e4rldskrigets historia, inleds.
\nMellan den 31\/7 – 6\/11 1917 d\u00f6r \u00f6ver en halv miljon m\u00e4nniskor i slaget som handlade om er\u00f6vringar av n\u00e5gra f\u00e5 kilometer fram och tillbaka i den meterdjupa lerv\u00e4llingen.<\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Fr\u00e5n ett av de v\u00e4rsta rasupploppen i USA:s historia, via livsmedelsransoneringar, smittkopps-epidemi och v\u00e4nsterpolitiska konflikter i Sverige, till en brittisk storoffensiv i Flandern var juli m\u00e5nad 1917 sannerligen ingen s\u00f6mnig […]<\/p>\n","protected":false},"author":24,"featured_media":11972,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[2057,7146,4779,8024,388],"class_list":{"0":"post-11845","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-ur-vara-samlingar","8":"tag-2057","9":"tag-kaffe","10":"tag-ransoneringar","11":"tag-sverges-socialdemokratiska-vansterparti","12":"tag-zeth-hoglund","13":"czr-hentry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11845","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/24"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=11845"}],"version-history":[{"count":13,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11845\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":11980,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11845\/revisions\/11980"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/11972"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=11845"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=11845"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=11845"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}