{"id":12083,"date":"2017-09-08T14:40:10","date_gmt":"2017-09-08T12:40:10","guid":{"rendered":"https:\/\/arbark.se\/?p=12083\/"},"modified":"2017-09-08T14:40:44","modified_gmt":"2017-09-08T12:40:44","slug":"augusti-1917","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/arbark.se\/en\/augusti-1917\/","title":{"rendered":"Augusti 1917"},"content":{"rendered":"

Kriget forts\u00e4tter rasa. Sv\u00e4lten h\u00e4rjar, protesterna v\u00e4xer, tryckkokaren b\u00f6rjar sjuda. Ambitionen bakom nedanst\u00e5ende var att huvudsakligen h\u00e5lla sig till det som sades d\u00e5. \"\"<\/a>
\n<\/strong><\/p>\n

1 augusti 1917<\/h4>\n

Tidningen Social-demokraten<\/em> rapporterar: \u201dFlandernoffensiven har b\u00f6rjat\u201d. Offensiven inleds 31\/7 och p\u00e5g\u00e5r till 10 november. Ententens trupper, under ledning av England, startar en offensiv mot tyska bef\u00e4stningar och skyttev\u00e4rn och l\u00f6pgravar. Striden kommer till stor del att handla om kontrollen \u00f6ver den belgiska staden Paschendale. Offensiven fastnar i leran, det ber\u00e4knas att ententen f\u00f6rlorar \u00f6ver 300.000 man, tyskarna n\u00e5got f\u00e4rre, terr\u00e4ngvinsten uppg\u00e5r till 7 km. Offensiven har kallats f\u00f6r \u201den av de blodigaste och mest meningsl\u00f6sa av v\u00e4stfrontens alla offensiver\u201d (NE) (Social-demokraten<\/em> 1\/8).<\/p>\n

I den tyska flottbasen Wilhelmshaven l\u00e4mnar 49 eldare utan lov krigsskeppet “Prinzregent Luitpold”. 11 av dem arresteras d\u00e5 de \u00e5terkommer till skeppet. Dagen d\u00e4refter l\u00e4mnar 400 matroser skeppet i protest. Bes\u00e4ttningarna p\u00e5 andra krigsfartyg g\u00f6r myteri. Det ber\u00e4knas att 5.000 bes\u00e4ttningsm\u00e4n deltar i olika former av protestdemonstrationer under m\u00e5naden. Upproret sl\u00e5s ned av milit\u00e4r. M\u00e5nga arresteras. Av de nio som d\u00f6ms till d\u00f6den avr\u00e4ttas tv\u00e5, en av dem framf\u00f6rallt f\u00f6r att han satt sig i f\u00f6rbindelse med det v\u00e4nstersocialdemokratiska partiet Unabh\u00e4ngige Sozialdemokratische Partei Deutschlands (USPD).<\/p>\n

P\u00e5ven Benedictus XV skickar ut en kommunik\u00e9 i vilken han uppmanar de krigf\u00f6rande l\u00e4nderna att f\u00f6rhandla om fred. Han f\u00f6rd\u00f6mer det r\u00e5dande kriget som \u201dett meningsl\u00f6st slaktande\u201d och l\u00e4gger fram en fredsplan. Hans \u00f6nskem\u00e5l och f\u00f6rhoppningar faller p\u00e5 h\u00e4lleberget och han inbjuds ej heller att n\u00e4rvara vid fredskonferensen i Versaille 1918.<\/p>\n

I USA misshandlas och lynchas Frank Little, en av Industrial Workers of the World\u2019s (IWW) ledande organisat\u00f6rer, i staden Butte i Montana. Han hade kommit till staden f\u00f6r att hj\u00e4lpa strejkande arbetare och h\u00f6ll \u00e4ven upproriska antikrigstal. Fyra m\u00e5nader tidigare hade USA g\u00e5tt med i F\u00f6rsta v\u00e4rldskriget.<\/p>\n

2 augusti 1917<\/h4>\n

Tidningen Social-demokraten<\/em> rapporterar:<\/p>\n

\u201dDe juridiska myndigheterna fordra p\u00e5 grund av det material som insamlats fr\u00e5n upploppet den 3-5 juli, att Lenin, Zinoviev, Kollontay, Parvus, F\u00fcrstenberg, Koslovsky, Sumenson, Rochal med flera ledare f\u00f6r bolsjeviki skola st\u00e4llas till ansvar f\u00f6r h\u00f6gf\u00f6rr\u00e4deri.\u201d (Social-demokraten<\/em> 3\/8)<\/p><\/blockquote>\n

Tidningen Social-demokraten rapporterar: \u201dAllm\u00e4n strejk i V\u00e4stervik\u201d:<\/p>\n

\u201dIdag p\u00e5 f\u00f6rmiddagen samlades n\u00e5got hundra arbetare och marscherade till br\u00f6dbyr\u00e5n, d\u00e4r de anf\u00f6rde klagom\u00e5l, dels \u00f6ver att mj\u00f6l av minderv\u00e4rdig kvalitet f\u00f6rs\u00e5lts i staden samt dels emedan det ans\u00e5gs att f\u00f6rdelningen av syltsockerkorten varit or\u00e4ttvis.
\nVid middagstiden sl\u00f6to sig arbetarne vid samtliga de st\u00f6rre industrierna till demonstranterna \u2026 \u201d<\/p>\n

(Social-demokraten<\/em> 3\/8)<\/p><\/blockquote>\n

4 augusti 1917<\/h4>\n

Tidningen Social-demokraten<\/em> rapporterar:<\/p>\n

\u201d1.800 strejkande i V\u00e4stervik. \/ Kr\u00e4va att alla arbetare skola \u00e5tertagas \/ Fordra d\u00e4rj\u00e4mte arbetarkontroll \u00f6ver livsmedelsregleringen.\u201d
\n\u201dSocialstyrelsen ingriper f\u00f6r konfliktens l\u00f6sning.\u201d \/ N. P. Lindhe och C. Michaelsson ha avrest till V\u00e4stervik \/ Enligt vad Social-Demokraten erfarit har socialstyrelsen anmodat Tr\u00e4arbetaref\u00f6rbundets f\u00f6rtroendeman N. P. Lindhe och Grovarbetarf\u00f6rbundets sekr. C. Michaelsson att resa till V\u00e4stervik med anledning av konflikten. Avresan fr\u00e5n Stockholm skedde p\u00e5 fredagskv\u00e4llen. \/ Lokmannaf\u00f6rbundets f\u00f6rtroendeman A. Ringdahl reste ocks\u00e5 p\u00e5 fredagen till V\u00e4stervik f\u00f6r att vidtaga \u00e5tg\u00e4rder med anledning av kraven p\u00e5 att j\u00e4rnv\u00e4gsm\u00e4nnen skola ansluta sig till strejken.\u201d (Social-demokraten 4\/8)<\/p><\/blockquote>\n

Tidningen Social-demokraten<\/em> rapporterar:<\/p>\n

\u201dStockholmskonferensen London, l\u00f6rdag \u2013 National Seamens and Firemens Union kommer sannolikt att inta samma st\u00e4llning gentemot deltagarna i Stockholmskonferensen som den intog mot MacDonald i juni, d\u00e5 f\u00f6reningen, bitr\u00e4dd av skandinaviska sj\u00f6m\u00e4n, st\u00e4llde vakt vid hamnarna f\u00f6r att hindra hans avresa. \/ F\u00f6reningen kommer att opponera sig mot varje fredsr\u00f6relse intill dess Tyskland ger full gottg\u00f6relse f\u00f6r de mord det beg\u00e5tt p\u00e5 fartygsbes\u00e4ttningar fr\u00e5n de allierade l\u00e4nderna.\u201d<\/p>\n

(Social-demokraten<\/em> 6\/8)<\/p><\/blockquote>\n

Stockholmskonferensen<\/h4>\n

\u00d6ppnandet av konferensen som ursprungligen var t\u00e4nkt att ske 15\/8 framskjutes p\u00e5 Englands och Frankrikes inr\u00e5dan till den 9 september. (Verksamhetsber\u00e4ttelse, Socialdemokratiska arbetarpartiet (1917), s. 22- )<\/p>\n

5 augusti 1917<\/h4>\n

En h\u00e4ftig brand utbryter i den grekiska staden Tessaloniki. 2\/3 av staden brinner ned, fler \u00e4n 70.000 f\u00f6rlorar sina hem.<\/p>\n

6 augusti 1917<\/h4>\n

Ny regering tillsatt i Ryssland. Aleksandr Kerenskij (1881-1970), medlem av det socialist-revolution\u00e4ra partiet, blir premi\u00e4rminister s\u00e5v\u00e4l som marin- och krigsminister. Han uttalar sig starkt f\u00f6r ett fortsatt ryskt deltagande i kriget.<\/p>\n

8 augusti 1917<\/h4>\n

Tidningen Morgonbris<\/em> rapporterar:<\/p>\n

\u201dV\u00e5ra nya organisationer \/ Tv\u00e4tterskorna vid Centralbadet ha vid m\u00f6te och efter f\u00f6redrag av Amanda Fr\u00f6sell bildat organisation. I densamma ingingo 47 medlemmar. Styrelse valdes och besl\u00f6ts att ansluta sig till De F\u00f6renade F\u00f6rbunden. \/ Detta \u00e4r den tredje kvinnoorganisationen p\u00e5 n\u00e5gra f\u00e5 veckor. Om vi skulle se varf\u00f6r kvinnorna nu organisera sig, skulle kanske d\u00e4rom vara \u00e5tskilligt att f\u00f6rt\u00e4lja, men det kan ocks\u00e5 g\u00f6ras med ett enda ord: Sv\u00e4lt! Ja, just sv\u00e4lten. Det \u00e4r den som driver dem in i organisationerna, och kvinnorna ha slutligen insett att deras plats \u00e4r d\u00e4r. Vi h\u00e4lsa de nya, och \u00f6nska dem hj\u00e4rtligt att de m\u00e5tte genom sin sammanslutning uppn\u00e5 b\u00e4ttre f\u00f6rh\u00e5llanden.\u201d<\/p>\n

(Morgonbris<\/em> 8\/8)<\/p><\/blockquote>\n

Tidningen Syndikalisten<\/em> rapporterar:<\/p>\n

\u201dArbetarna i V\u00e4stervik \u00e5ter i aktion. ( \u2026 ) Det har g\u00e5tt n\u00e5gra m\u00e5nader sedan 16 april. Den f\u00f6r\u00e4ndring till det b\u00e4ttre som d\u00e5 lovades har torkat in. Tv\u00e4rtom ser det ut som om maktinnehavarna p\u00e5 alla omr\u00e5den genom \u00e5tstramningar p\u00e5 alla t\u00e4nkbara s\u00e4tt beslutat straffa V\u00e4sterviks arbetare f\u00f6r deras \u2019of\u00f6rsk\u00e4mdhet\u2019 16 april. ( \u2026 ) N\u00e4r detta skrives v\u00e4ntas milit\u00e4ren hit. Kulor, krut och bajonetter \u2013 det gamla vanliga. Blir det m\u00e5nne ett nytt Seskar\u00f6? ( \u2026 )\u201d<\/p><\/blockquote>\n

I anslutning till artikeln:<\/p>\n

\u201dSedan detta skrevs ha vi mottagit f\u00f6ljande telegram: Uppg\u00f6relse tr\u00e4ffad med arbetsgivarna i V\u00e4stervik. Lockouterna upph\u00e4vda. Alla i arbete. Triumf. Brev kommer.\u201d<\/p>\n

(Syndikalisten<\/em> 8\/8)<\/p><\/blockquote>\n

Fraktfartyget Fredrik Carrov torpederas av rysk ub\u00e5t utanf\u00f6r Sandviken fiskel\u00e4ge, p\u00e5 svenskt sj\u00f6territorium. Tidigare hade samma \u00f6de drabbat fartyget Syria. B\u00e5da fartygen gick i konvoj under svensk eskort. S\u00e4nkningarna av de b\u00e4gge fartygen f\u00f6ranleder en protest fr\u00e5n svenska UD till den ryska regeringen Friedrich Carrows s\u00e5v\u00e4l som Syrias last bestod av j\u00e4rnmalm p\u00e5 v\u00e4g till Tyskland.<\/p>\n

8 augusti till 16 augusti 1917<\/h4>\n

De ryska bolsjevikerna h\u00e5ller illegal kongress i Petrograd. Lenin kan inte deltaga. Tidningen Social-demokraten<\/em> rapporterar:<\/p>\n

\u201cI Petrograds omnejd h\u00e5lles f\u00f6r n\u00e4rvarande en bolsjevikkongress. P\u00e5 kongressen har konstaterats minskat intresse f\u00f6r bolsjevikernas f\u00f6rkunnelse bland soldater och arbetare liksom ett f\u00f6rsvagande av den revolution\u00e4ra andan. P\u00e5 m\u00e5nga platser ha bolsjevikerna m\u00e5st fly undan f\u00f6rf\u00f6ljelse fr\u00e5n massorna. Icke desto mindre ha delegerade fr\u00e5n landsorten uttryckt f\u00f6rhoppning om att r\u00f6relsen tack vare provianteringssv\u00e5righeterna och de tv\u00e5ngs\u00e5tg\u00e4rder som regeringen vidtagit gentemot soldaterna \u00e5nyo skall vinna framg\u00e5ng.\u201d<\/p>\n

(Social-demokraten<\/em> 14\/8)<\/p><\/blockquote>\n

11 augusti 1917<\/h4>\n

Tidningen Syndikalisten<\/em> rapporterar:<\/p>\n

\u201dEn lysande seger f\u00f6r V\u00e4sterviks arbetare. Solidariteten triumferar. (\u2026) Det \u00e4r nu bekant att syftem\u00e5let med attacken var att sl\u00e5 ned den syndikalistiska organisationen i f\u00f6rsta hand och f\u00f6r \u00f6vrigt giva d\u00f6dsst\u00f6ten \u00e5t den kampvilja som gjort sig g\u00e4llande bland arbetarne. (\u2026) Anfallet har tillbakaslagits. Icke utav L. S. medlemmar utan av V\u00e4sterviks hela arbetarek\u00e5r med undantag av trafikpersonalen vid j\u00e4rnv\u00e4gen.\u201d<\/p>\n

(Syndikalisten<\/em> 11\/8)<\/p><\/blockquote>\n

12 augusti 1917<\/h4>\n

Tidningen Social-demokraten<\/em> rapporterar: Hjalmar Branting talar i Smedjebacken inf\u00f6r 2.500 \u00e5h\u00f6rare:<\/p>\n

\u201cI slutet av sitt anf\u00f6rande ber\u00f6rde talaren f\u00f6rfattningsfr\u00e5gan, d\u00e4rvid uttalade sin \u00f6vertygelse om n\u00f6dv\u00e4ndigheten av att vi, liksom folken \u00f6ver allt annorst\u00e4des, s\u00f6ka l\u00e4gga samh\u00e4llsarbetet p\u00e5 en s\u00e5 bred och djup demokratisk grund som m\u00f6jligt, f\u00f6r att utvecklingen skall kunna fortg\u00e5 normalt och i lugna former.\u201d (Social-demokraten<\/em> 14\/8)<\/p><\/blockquote>\n

13 augusti 1917<\/h4>\n

Tidningen Social-demokraten<\/em> rapporterar:<\/p>\n

\u201cVid underhusets sammantr\u00e4de i dag meddelade Bonar Law [konservativ partiledare], att man icke kommer att till\u00e5ta personer, som uppeh\u00e5lla sig I Det f\u00f6renade konungariket, att delta i en konferens med fientliga statsmedborgare utan konungens tillst\u00e5nd. Regeringen har beslutat v\u00e4gra till\u00e5telse att deltaga i konferensen. (Bifall.) Samma beslut har fattats i F\u00f6renta Staterna, Frankrike och Italien, med vilka engelska regeringen st\u00e5tt i f\u00f6rbindelse r\u00f6rande detta sp\u00f6rsm\u00e5l.\u201d<\/p>\n

(Social-demokraten<\/em> 14\/8)<\/p><\/blockquote>\n

13 augusti till 19 augusti<\/h4>\n

Generalstrejk i Spanien. Regeringen inf\u00f6r undantagstillst\u00e5nd. Strejken sl\u00e5s ned av milit\u00e4r.<\/p>\n

14 augusti 1917<\/h4>\n

Samtliga ententeregeringar v\u00e4grar skriva ut pass f\u00f6r de av sina medborgare som planerat ta del i Stockholmskonferensen.
\nKina f\u00f6rklarar krig mot Tyskland.<\/p>\n

17 augusti 1917<\/h4>\n

Tidningen Arbete<\/em>t rapporterar: \u201dStorstrejken i Helsingfors slut.\u201d (Arbetet<\/em> 17\/8)<\/p>\n

18 augusti 1917<\/h4>\n

Tidningen Arbetet<\/em> rapporterar:<\/p>\n

\u201d20.000 arbetare i Prag strejka och kr\u00e4va fred. Enligt meddelande fr\u00e5n Prag till Arbeiter-Zeitung<\/em> ha under de senaste dagarna i samtliga metallfabriker i Prag f\u00f6rekommit oroligheter, som allm\u00e4nt \u00f6vergingo till strejk.\u201d (Arbetet<\/em> 18\/8)<\/p><\/blockquote>\n

20 augusti till 25 augusti 1917<\/h4>\n

Landsorganisationen i Sverige h\u00e5ller kongress i Stockholm.<\/p>\n

22 augusti 1917<\/h4>\n

Per Anders Fogelstr\u00f6m f\u00f6ds.<\/p>\n

23 augusti till 26 augusti<\/h4>\n

Generalstrejk i Italien. H\u00e4ftiga strider i Turin mellan arbetare \u00e5 ena sidan och milit\u00e4r och polis \u00e5 den andra. Upproret sl\u00e5s ned med brutal kraft.<\/p>\n

24 augusti 1917<\/h4>\n

Tidningen Arbetet<\/em> rapporterar:<\/p>\n

\u201dDe muhammedanska kvinnornas krav i Ryssland. De muhammedanska kvinnorna i Ryssland har p\u00e5 sin kongress i Kasan uppst\u00e4llt bl. a. f\u00f6ljande fordringar: Samma r\u00e4tta i hemmet f\u00f6r kvinnor som f\u00f6r m\u00e4n, \u00e4ktenskap som avslutats av f\u00f6r\u00e4ldrarna utan samf\u00f6rst\u00e5nd med d\u00f6ttrarna f\u00f6rklaras ogiltiga, gifterm\u00e5l av flickor under 16 \u00e5r f\u00f6rbjudas, kvinnor och m\u00e4n ha samma r\u00e4tt att beg\u00e4ra skilsm\u00e4ssa, m\u00e5nggifte skall absolut f\u00f6rbjudas, fr\u00e5nskild kvinna skall ha r\u00e4tt att beh\u00e5lla och uppfostra sina minder\u00e5riga barn, obligatorisk skolg\u00e5ng f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l manliga som kvinnliga, uppr\u00e4ttandet av kindergarten och flickskolor.\u201d (Arbetet 24\/8 1917) (Detta torde h\u00e4rr\u00f6ra fr\u00e5n den allryska kongress f\u00f6r muslimska kvinnor som h\u00f6lls i Kazan 24-27\/4 1917)<\/p><\/blockquote>\n

25 augusti 1917<\/h4>\n

Stockholmskonferensens organisationskommitt\u00e9 skickar meddelande till den konferens f\u00f6r socialister fr\u00e5n ententel\u00e4nderna som h\u00e5lls i London och uppmanar denna att reagera p\u00e5 deras regeringars beslut att v\u00e4gra skriva ut pass.<\/p>\n

\u201cV\u00e5r kommitt\u00e9 har den uppfattningen, att passv\u00e4gran ej endast riktar sig mot Stockholmskonferensens id\u00e9 utan ocks\u00e5 mot det organiserade proletariatet. De konservativa klasserna k\u00e4nna dunkelt, att v\u00e4rlden befinner sig vid en v\u00e4ndpunkt i sin historia och att j\u00e4mte den krigiska konflikten en annan fr\u00e5ga dyker upp. Vi m\u00e5ste n\u00e4mligen veta, om arbetareklassen b\u00f6r forts\u00e4tta att tr\u00f6tt b\u00f6ja sig f\u00f6r deras vilja, som f\u00f6rbereda och f\u00f6rklara krig utan dess samtycke \u2013 om arbetareklassen i all evighet b\u00f6r finna sig i denna m\u00e4ngd av risker och l\u00e5ta sig n\u00f6ja med ett minimum av inflytande, korteligen, om arbetareklassen ej skall vara annat \u00e4n ekot av andras politik. Den starkare vordna arbetareklassen vill tv\u00e4rtom ha r\u00e4tt att med hj\u00e4lp av sina internationella organ medverka vid uppr\u00e4ttandet av en r\u00e4ttvis och varaktig fred och j\u00e4mvikt i v\u00e4rlden genom skapandet av en internationell r\u00e4ttsordning, som hindrar \u00e5terupprepandet av den nuvarande tidens olyckor.\u201d (Verksamhetsber\u00e4ttelse, Sv. Socialdemokratiska arbetarparti (1917), s. 25)<\/p><\/blockquote>\n

28 augusti 1917<\/h4>\n

Kerenskij beordrar Lavr Kornilov (1870-1918), den ryska arm\u00e9ns \u00f6verbef\u00e4lhavare, att avst\u00e5 fr\u00e5n att s\u00e4nda trupper till Petrograd f\u00f6r att kv\u00e4sa sovjeterna. Detta har \u00f6verenskommits dem emellan tidigare, men senare h\u00e4ndelser har f\u00e5tt Kerenskij att frukta en milit\u00e4rkupp.<\/p>\n

Kornilov ignorerar ordern och regeringen befinner sig vara i h\u00e4nderna p\u00e5 sin \u00f6verbef\u00e4lhavare. I panik v\u00e4nder sig Kerenskij till sovjeterna, d\u00e4ribland bolsjevikerna, och v\u00e4djar om st\u00f6d. Sovjeterna lyckas f\u00e5 de uts\u00e4nda milit\u00e4rerna att sluta upp bakom regeringen och Kornilov f\u00e4ngslas. Ett resultat av den s\u00e5 kallade Kornilov-aff\u00e4ren blir att bolsjevikerna \u00e5terigen till\u00e5ts verka \u00f6ppet. (Service, 2013, s. 95f; Deutscher, 1971, s. 212 f.)<\/p>\n

29 augusti 1917<\/h4>\n

D\u00e5 den finska lantdagen \u00f6ppnas bes\u00e4tter ryska trupper byggnaden och hindrar lantdagsm\u00e4nnen fr\u00e5n att komma in.
\nEfter att det ryska tsard\u00f6met fallit har Finlands f\u00f6rh\u00e5llande till Ryssland blivit oklart. Enligt storfurstend\u00f6mets grundlagar finns f\u00f6r n\u00e4rvarande inga gemensamma statsorgan. Det har b\u00f6rjat st\u00e4llas krav p\u00e5 att minska beroendet av Ryssland och den 18 juli 1917 antog lantdagen den s\u00e5 kallade maktlagen. Lagen inneb\u00e4r att lantdagen \u00f6vertar tsarens maktbefogenheter. Den f\u00e5r den lagstiftande och verkst\u00e4llande makten. De ryska myndigheterna skall i forts\u00e4ttningen endast best\u00e4mma utrikespolitiska och milit\u00e4ra angel\u00e4genheter.
\nDen ryska regeringen k\u00e4nner sig kr\u00e4nkt av den nya ordningen och uppl\u00f6ser lantdagen. (Kr\u00f6nika (1988), s. 215)<\/p>\n

K\u00e4llor:<\/strong><\/p>\n

Deutscher, Isaac (1971): Den v\u00e4pnade profeten, Trotskij 1879-1921<\/em>, M\u00f6lndal: Coeckeberghs, 1971.<\/p>\n

Kr\u00f6nika \u00f6ver 20:e \u00e5rhundradet<\/em> (1988), Stockholm: Bonniers.<\/p>\n

Service, Robert (2013): Ryska revolutionen 1900-1927<\/em>, Lund: Historiska media.<\/p>\n

Sv. Socialdemokratiska Arbetareparti (1917), verksamhetsber\u00e4ttelse<\/p>\n

Syndikalisten<\/em> (aug, 1917)<\/p>\n

Social-Demokraten <\/em>(aug, 1917)<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Kriget forts\u00e4tter rasa. Sv\u00e4lten h\u00e4rjar, protesterna v\u00e4xer, tryckkokaren b\u00f6rjar sjuda. Ambitionen bakom nedanst\u00e5ende var att huvudsakligen h\u00e5lla sig till det som sades d\u00e5. 1 augusti 1917 Tidningen Social-demokraten rapporterar: \u201dFlandernoffensiven […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":12140,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[2057,286],"class_list":{"0":"post-12083","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-ur-vara-samlingar","8":"tag-2057","9":"tag-stockholmskonferensen-1917","10":"czr-hentry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12083","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=12083"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12083\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":12142,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12083\/revisions\/12142"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/12140"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=12083"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=12083"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=12083"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}