{"id":12436,"date":"2017-12-06T15:14:29","date_gmt":"2017-12-06T14:14:29","guid":{"rendered":"https:\/\/arbark.se\/?p=12436\/"},"modified":"2017-12-06T15:16:05","modified_gmt":"2017-12-06T14:16:05","slug":"finland-100-ar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/arbark.se\/en\/finland-100-ar\/","title":{"rendered":"Finland 100 \u00e5r"},"content":{"rendered":"

Under \u00e5r 2011 arrangerade vi p\u00e5 Arbetarr\u00f6relsens arkiv och bibliotek en utst\u00e4llning – Arbetare i r\u00f6relse – flyktingar, migranter, solidaritet och konkurrens <\/em>d\u00e4r vi bland annat lyfte fram de finl\u00e4ndska arbetarna. Nedan f\u00f6ljer ett axplock av det material som vi visade med denna utst\u00e4llning, samt en del av den inledande texten till utst\u00e4llningen. <\/strong><\/p>\n

Vi vill passa p\u00e5 att lyfta fram denna dag – Finlands 100 \u00e5rsdag – genom att visa det rika material vi har om v\u00e5rt grannland och de finska arbetarna och arbetarr\u00f6relsen. Vad passar v\u00e4l b\u00e4ttre en dag som denna att belysa internationalismen och solidariteten.<\/p>\n

<\/p>\n

Historien om utlandsf\u00f6dda arbetare<\/strong> i Sverige beskrivs i vanliga fall som en tv\u00e5delad historia. Under andra v\u00e4rldskriget beskrivs den som i f\u00f6rsta hand en flyktinginvandring, det vill s\u00e4ga personer som p\u00e5 grund av sin politiska tillh\u00f6righet i arbetarr\u00f6relsen blev f\u00f6rf\u00f6ljda i sina heml\u00e4nder och flyttade under kortare eller l\u00e4ngre perioder till Sverige. <\/em><\/p>\n

Efter 1945 beskrivs denna historia i termer av arbetsmigrationen, det vill s\u00e4ga arbetare som kom till Sverige f\u00f6r att kunna f\u00f6rs\u00f6rja sig och sina familjer. Men Sverige fortsatte ocks\u00e5 vara ett viktigt exilland f\u00f6r exempelvis grekiska och chilenska flyktingar. <\/em><\/p>\n

Arbetarr\u00f6relsens arkiv och biblioteks samlingar<\/strong> \u00e4r bland annat pr\u00e4glade av denna migrations- och flyktingshistoria. Internationalism och solidaritet \u00e4r betydelsefulla v\u00e4rderingar fr\u00e5n f\u00f6rsta b\u00f6rjan f\u00f6r arbetarr\u00f6relsen som internationell r\u00f6relse. Solidaritetsyttringar finns i kongressprotokoll och tidskrifter. Men ocks\u00e5 migrationen till Sverige i sig har pr\u00e4glat best\u00e5nd i arkiv och bibliotek i form av personarkiv, f\u00f6reningar samt i fackliga och politiska arkiv d\u00e4r migrationen diskuteras. <\/em><\/p>\n

I utst\u00e4llningen presenterade vi n\u00e5gra exempel fr\u00e5n v\u00e5rt best\u00e5nd som ska peka p\u00e5 arbetarr\u00f6relsens olika f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt gentemot migrationen till Sverige under 1900-talet. <\/em><\/p>\n

Ur inledningen till Utst\u00e4llningskatalogen till Arbetare i r\u00f6relse –<\/strong> flyktingar, migranter, solidaritet (2011)<\/strong><\/a><\/em>(pdf)<\/p>\n

 <\/h4>\n

Uusi ty\u00f6 – uusi maa (Nytt jobb – nytt land)<\/h4>\n

K\u00e4lla:<\/strong> Svenska Metallindustriarbetaref\u00f6rbundets arkiv. Foto: Mogens Christian Didrichsen.  <\/p>\n

 <\/p>\n\n\t\t