{"id":13024,"date":"2019-02-05T17:18:23","date_gmt":"2019-02-05T16:18:23","guid":{"rendered":"https:\/\/arbark.se\/?p=13024\/"},"modified":"2021-02-10T10:03:49","modified_gmt":"2021-02-10T09:03:49","slug":"om-kampen-for-att-ge-samerna-en-chans","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/arbark.se\/en\/om-kampen-for-att-ge-samerna-en-chans\/","title":{"rendered":"Om kampen f\u00f6r att ge samerna en chans att \u00f6verleva \u2013 ett nedslag i John Takmans personarkiv"},"content":{"rendered":"

John Takmans personarkiv \u00e4r en rik k\u00e4lla till de olika fr\u00e5gor som han som sociall\u00e4kare och politiskt engagerad intresserade sig f\u00f6r. Den 6 februari firas samernas nationaldag. Vi publicerar d\u00e4rf\u00f6r idag denna artikel om material fr\u00e5n Takmans arkiv, d\u00e4r fr\u00e5gan om samernas \u00f6verlevnad s\u00e4rskilt lyfts fram. Den kan ses som en historisk inblick inte bara i svensk arbetarr\u00f6relse och v\u00e4nsterpolitik utan \u00e4ven i Takmans personliga engagemang. <\/strong><\/p>\n

\"John

John Takman, utanf\u00f6r Ny Dags redaktion p\u00e5 Kungsgatan 84 (\u00e5rtal saknas). Ref kod: 3331\/1934<\/p><\/div>\n

Den 6 februari \u00e4r samernas nationaldag. Den firas f\u00f6r att h\u00f6gtidligh\u00e5lla minnet av den f\u00f6rsta samiska kongressen den 6 februari 1917 i Trondheim. Antalet samer i Sverige idag uppskattas till 20.000-40.000, varav 4665 \u00e4r ren\u00e4gare (2020).
\n\u00c4ven om rensk\u00f6tseln \u00e4r en stark symbol f\u00f6r den samiska kulturen \u00e4r allts\u00e5 den stora majoriteten av samer och folk med samiskt ursprung inte ren\u00e4gare, och s\u00e5 har det varit under l\u00e5ng tid. Dels har det historiskt sett funnits m\u00e5nga samer som snarare livn\u00e4rt sig p\u00e5 jakt och fiske, men framf\u00f6r allt lever de flesta samer numera i st\u00e4der. Inom den samiska folkgruppen som helhet uppskattas att 40-45 procent talar samiska, efter \u00e5ratal av tv\u00e5ngsf\u00f6rsvenskning kombinerat med att m\u00e5nga samer under l\u00e5ng tid levt i orter med svensk majoritetsbefolkning.<\/p>\n

I v\u00e5rt best\u00e5nd finns visst material som r\u00f6r samiska fr\u00e5gor, d\u00e4ribland tre artiklar skrivna 1964 och 1971 av sociall\u00e4karen John Takman, kanske fr\u00e4mst k\u00e4nd f\u00f6r sitt stora engagemang f\u00f6r de svenska romernas medborgerliga r\u00e4ttigheter och som starkt pro-sovjetisk kommunist.<\/p>\n

I artikeln \u201dSkr\u00e4mmande mis\u00e4r i samebyar\u201d (Ny Dag<\/em> 6 april 1964) citerar Takman tidskriften Samefolket<\/em> som i en artikel samma \u00e5r ber\u00e4ttar om en utredning av de sociala f\u00f6rh\u00e5llandena i en sameby utanf\u00f6r Kiruna:<\/p>\n

Skr\u00e4mmande f\u00f6rh\u00e5llanden om bostadsmis\u00e4r f\u00f6r samerna framkommer i den utredning som verkst\u00e4lles av byr\u00e5\u00e5lderman Gustaf Johansson i \u00d6vre Soppero p\u00e5 uppdrag av Kiruna socialn\u00e4mnd. 74 procent av rensk\u00f6tarna inom den unders\u00f6kta samebyn Saarivuoma bor i direkt h\u00e4lsov\u00e5dliga och utd\u00f6mda f\u00f6rhyrda ruckel och uthus. I genomsnitt finns fem personer i varje rum. En och annan familj bor dessutom i torvgammen.
\nDen kris som k\u00e4nnetecknar f\u00f6rh\u00e5llandena inom rensk\u00f6tseln framg\u00e5r bl.a. av att var tredje familj tvingas anlita socialv\u00e5rden f\u00f6r livsuppeh\u00e4llet. Byns renhjord har minskat fr\u00e5n 14.000 djur till 7.000 de senaste tolv \u00e5ren. Samerna har i sin n\u00f6d tvingats t\u00e4ra p\u00e5 renkapitalet och slakta mera \u00e5rligen \u00e4n \u00e5terv\u00e4xten ger tillbaka.<\/p><\/blockquote>\n

Dessa f\u00f6rh\u00e5llanden f\u00f6rklarar Takman med vad han kallar \u201ddet medeltida f\u00f6rmyndarv\u00e4lde de alltj\u00e4mt lyder under\u201d. I sina artiklar drar han \u00e5terkommande paralleller till de svenska romernas och de nordamerikanska ursprungsfolkens situation och argumenterar f\u00f6r en kraftigt f\u00f6r\u00e4ndrad maktbalans till samernas f\u00f6rdel och f\u00f6r omfattande statligt st\u00f6d till effektivisering av renn\u00e4ringen. Takman beskriver ocks\u00e5 i sina artiklar hur allt fler framf\u00f6r allt unga samer har tvingats \u00f6verge rensk\u00f6tseln och att de inte s\u00e4llan har sv\u00e5rt att f\u00f6rs\u00f6rja sig n\u00e4r de bos\u00e4tter sig i n\u00e4rliggande t\u00e4torter d\u00e4r avfolkningen redan har inletts och antalet arbetstillf\u00e4llen \u00e4r begr\u00e4nsad. Han antyder ocks\u00e5 i artiklarna att denna utveckling kan t\u00e4nkas f\u00f6rdjupas om inte kraftfulla \u00e5tg\u00e4rder vidtas, och talar om en risk f\u00f6r \u201dutpl\u00e5ning\u201d av samerna som etnisk minoritet.<\/p>\n

I artikeln \u201dSamerna och kolonialv\u00e4ldet\u201d (Ny Dag<\/em> 7 april 1964) skriver Takman:<\/p>\n

Snabba \u00e5tg\u00e4rder inom jordbruksdepartementets ram \u00e4r mer \u00e4n v\u00e4l motiverade. Men de kommer inte att ber\u00f6ra mer \u00e4n h\u00e4lften av de samer som \u00e4r aktuella. H\u00e4r beh\u00f6vs av allt att d\u00f6ma ocks\u00e5 en skyndsam unders\u00f6kning om vad som kr\u00e4vs f\u00f6r att ge moderna bost\u00e4der, yrkesutbildning och differentierad syssels\u00e4ttning \u00e5t de m\u00e5nga samer som blivit bofasta i samh\u00e4llen som saknar industrier och redan \u00e4r h\u00e5rt drabbade av arbetsl\u00f6shet, stora socialv\u00e5rdskostnader och h\u00f6ga skatter.<\/p>\n

[\u2026]<\/p>\n

En substantiell och snabb statlig hj\u00e4lp till sj\u00e4lvhj\u00e4lp f\u00f6r samerna skulle \u2013 f\u00f6rest\u00e4ller jag mej \u2013 kunna bidra till en ekonomisk uppryckning i m\u00e5nga av de norrl\u00e4ndska samh\u00e4llen som de senaste tv\u00e5 decennierna avfolkats och stagnerat. Samernas intressen har naturligtvis inte heller tidigare st\u00e5tt i strid mot den \u00f6vriga befolkningens intresse. Men en politik i \u00f6verensst\u00e4mmelse med den antydda skulle p\u00e5tagligt visa att den \u00f6vriga befolkningen i Norrland har all anledning att k\u00e4mpa p\u00e5 samernas sida, att samernas intressen kort sagt sammanfaller med \u00f6vriga arbetande norrl\u00e4nningars intressen.<\/p><\/blockquote>\n

I Ny Dag<\/em> 14-18 maj 1971 med artikeln \u201dSamerna och \u00f6vriga i inre Norrland har gemensamma intressen att bevaka\u201d g\u00e5r Takman i replik mot tv\u00e5 artiklar i Norrl\u00e4ndska Socialdemokraten<\/em> 5 och 7 maj samma \u00e5r. Dessa artiklar riktar skarp kritik mot V\u00e4nsterpartiet kommunisternas (och de borgerliga partiernas) samepolitik. I Norrl\u00e4ndska Socialdemokraten<\/em> 5 maj citeras Kirunas d\u00e5varande kommunfullm\u00e4ktigeordf\u00f6rande Rolf Dahlstr\u00f6m, som menar att denna politik skulle \u201d[\u2026] ta kn\u00e4cken p\u00e5 turismen och allt friluftsliv\u201d, och samma tidnings ledare 7 maj talar det om hotande \u201d\u00f6desdigra lagsk\u00e4rpningar\u201d som skulle betyda att \u201dhela fj\u00e4llregionen bland annat i Norrbotten bel\u00e4ggs med tabu f\u00f6r allt annat \u00e4n samisk verksamhet\u201d.<\/p>\n

Denna kritik beskrivs i en bildtext i Ny Dag<\/em>-artikeln p\u00e5 f\u00f6ljande fr\u00e4na s\u00e4tt: \u201dVissa krafter f\u00f6rs\u00f6ker i Norrbotten hetsa fram en folkst\u00e4mning mot den samiska minoriteten. Men kampen f\u00f6r att ge samerna en chans att \u00f6verleva \u00e4r en del av den gemensamma kampen f\u00f6r Norrbotten. D\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste man tillbakavisa reaktion\u00e4ra f\u00f6rs\u00f6k att spela ut skilda grupper mot varann.\u201d<\/p>\n

Takman forts\u00e4tter genom att citera en av V\u00e4nsterpartiet kommunisternas tv\u00e5 samepolitiska riksdagsmotioner 1971 (Motion 1971:1048, Om \u00e5tg\u00e4rder till st\u00f6d f\u00f6r samebefolkningen) r\u00f6rande det f\u00f6rslag till ny renn\u00e4ringslag som riksdagen behandlade det \u00e5ret:<\/p>\n

En satsning p\u00e5 en utveckling \u00e4ven av s\u00e5dana orter, d\u00e4r samer \u00e4r bosatta men d\u00e4r befolkningsunderlaget i \u00f6vrigt bed\u00f6ms som litet f\u00f6r s\u00e4rskilda regionalpolitiska \u00e5tg\u00e4rder, skulle inte bara bidra till att f\u00f6rhindra samernas underg\u00e5ng som etnisk minoritet \u2013 den skulle ocks\u00e5 svetsa samman samebefolkningen med den \u00f6vriga lokala befolkningen i gemensamma anstr\u00e4ngningar f\u00f6r en b\u00e4ttre framtid.<\/p><\/blockquote>\n

Samernas historia \u00e4r pr\u00e4glad av kolonialisering och f\u00f6rs\u00f6k till tv\u00e5ngsassimilering, men ocks\u00e5 av str\u00e4vanden att bevara den samiska kulturen. Den moderna historien \u00e4r ocks\u00e5 kantad av \u00e5terkommande r\u00e4ttsliga konflikter mellan samer, \u00f6vrig lokalbefolkning, den svenska staten och diverse storf\u00f6retag.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

De skiftande verkligheter samer och folk med samiskt ursprung lever under idag \u00e4r en produkt av dessa historiska processer. I kombination med den ekonomiska utvecklingen har dessa f\u00f6rt allt fler samer och folk med samiskt ursprung bort fr\u00e5n traditionella samiska s\u00e4tt att tj\u00e4na sitt levebr\u00f6d till vad man i vardagligt tal skulle kunna kalla ett \u201dhelt vanligt liv\u201d. Det har i sin tur gett n\u00e4ring \u00e5t den st\u00e4ndigt p\u00e5g\u00e5ende diskussionen bland samer, om vad det inneb\u00e4r att vara same.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Ny Dag 1964-04-06<\/p><\/div>\n

John Takmans artiklar fr\u00e5n 1964 och 1971 ger en personligt f\u00e4rgad bild av samernas levnadsf\u00f6rh\u00e5llanden under en best\u00e4md historisk period och ger en inblick i V\u00e4nsterpartiet kommunisternas h\u00e5llning i samepolitiska fr\u00e5gor p\u00e5 den tiden. Konfrontationen mellan Takman\/V\u00e4nsterpartiet kommunisterna och Norrl\u00e4ndska Socialdemokraten<\/em> 1971 antyder tidvis skarpa skiljelinjer mellan olika delar av arbetarr\u00f6relsen och v\u00e4nstern i samepolitiska fr\u00e5gor. F\u00f6r den som \u00e4r beredd att gr\u00e4va finns m\u00f6jlighet att hitta ytterligare material i v\u00e5ra samlingar som speglar dessa diskussioner och skiljelinjer under \u00e5rens lopp. Och i John Takmans personarkiv finns, f\u00f6rutom de tre h\u00e4r refererade artiklarna, en betydande m\u00e4ngd ytterligare material om samiska fr\u00e5gor, till exempel om ett m\u00f6te mellan Yassir Arafat och unga samer 1983.<\/p>\n

 <\/h4>\n

 <\/p>\n

\"\"<\/a>

Ny Dag 1964-04-07<\/p><\/div>\n

K\u00e4llor:<\/h4>\n

http:\/\/www.samer.se\/<\/a><\/p>\n

John Takmans arkiv, Arbetarr\u00f6relsens arkiv och bibliotek<\/p>\n

Motion 1971:1048, \u201dOm \u00e5tg\u00e4rder till st\u00f6d f\u00f6r samebefolkningen\u201d<\/a>, Riksdagens webbplats <\/p>\n

Artiklar:<\/h4>\n

Ny Dag<\/em>, 6 april 1964, artikel: \u201dSkr\u00e4mmande mis\u00e4r i samebyar\u201d, John Takman<\/p>\n

\"\"<\/a>

Ny Dag 1971-05-14\/18<\/p><\/div>\n

Ny Dag<\/em>, 7 april 1964, artikel: \u201dSamerna och kolonialv\u00e4ldet\u201d, John Takman<\/p>\n

Norrl\u00e4ndska Socialdemokraten<\/em>, 5 maj 1971,<\/p>\n

Norrl\u00e4ndska Socialdemokraten<\/em>, 7 maj 1971, ledaren<\/p>\n

Ny dag 14-18 maj 1971, artikel: \u201dSamerna och \u00f6vriga i inre Norrland har gemensamma intressen att bevaka\u201d John Takman<\/p>\n

Vidare tips:<\/h4>\n

Arbetarhistoria<\/em>, nr 136 2010:4<\/a>, Martin Grass: “\u00bbArkiv f\u00f6r miljoner.\u00bb John Takmans arkiv – en utmaning f\u00f6r arkivarien”<\/p>\n

samt i<\/p>\n

Arkiv, samh\u00e4lle och forskning<\/em><\/a>, nr 2:2018, Martin Grass, “\u00bbArkiv f\u00f6r miljoner.\u00bb John Takmans arkiv – en utmaning f\u00f6r arkivarien”<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

John Takmans personarkiv \u00e4r en rik k\u00e4lla till de olika fr\u00e5gor som han som sociall\u00e4kare och politiskt engagerad intresserade sig f\u00f6r. Den 6 februari firas samernas nationaldag. Vi publicerar d\u00e4rf\u00f6r […]<\/p>\n","protected":false},"author":29,"featured_media":13040,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[311,40303,40302,40301,40300,664,753],"class_list":{"0":"post-13024","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-ur-vara-samlingar","8":"tag-john-takman","9":"tag-lappland","10":"tag-norrbotten","11":"tag-regionalpolitik","12":"tag-samer","13":"tag-vansterpartiet","14":"tag-vpk","15":"czr-hentry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13024","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/29"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=13024"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13024\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":16467,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13024\/revisions\/16467"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/13040"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=13024"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=13024"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=13024"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}