{"id":13386,"date":"2019-08-27T14:03:03","date_gmt":"2019-08-27T12:03:03","guid":{"rendered":"https:\/\/arbark.se\/?p=13386\/"},"modified":"2019-08-27T14:10:57","modified_gmt":"2019-08-27T12:10:57","slug":"den-kvinnliga-rostratten","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/arbark.se\/en\/den-kvinnliga-rostratten\/","title":{"rendered":"Den kvinnliga r\u00f6str\u00e4tten"},"content":{"rendered":"

2019 kallas ett m\u00e4rkes\u00e5r. Det \u00e4r 100 \u00e5r sedan den allm\u00e4nna r\u00f6str\u00e4tten till riksdagen beslutades. N\u00e4r detta uppm\u00e4rksammas st\u00e5r ofta liberala kvinnor i centrum medan arbetarr\u00f6relsens kvinnor faller i gl\u00f6mska.<\/strong><\/p>\n

N\u00e4r kvinnor kunde v\u00e4ljas till kommunfullm\u00e4ktige 1910 blev tre socialdemokratiska kvinnor invalda Maria Qvist G\u00e4vle, Gertrud M\u00e5nsson Stockholm och Anna Stenberg i Malm\u00f6.<\/p>\n

Det var emellertid i kommunalvalen 1919 som de socialdemokratiska kvinnorna blev m\u00e5nga. I filmen visas n\u00e5gra av alla dessa kvinnor.<\/p>\n

Det var ocks\u00e5 i detta val som den f\u00f6rsta socialdemokratiska kvinnan valdes till ett landsting, Edit Sk\u00f6ld i Malm\u00f6hus l\u00e4ns landsting.<\/p>\n

De socialdemokratiska kvinnorna organiserade arbetande kvinnor och d\u00e4rf\u00f6r blev arbetarskydd och yrkesinspektion centrala krav, liksom sociala fr\u00e5gor som till exempel de ogifta m\u00f6drarnas r\u00e4ttigheter.<\/p>\n

I r\u00f6str\u00e4ttsfr\u00e5gan hade man i partiet ett programmatiskt st\u00f6d f\u00f6r kravet p\u00e5 allm\u00e4n r\u00f6str\u00e4tt, men det parlamentariska l\u00e4get gjorde att det socialdemokratiska partiet 1905 gav sitt st\u00f6d till den liberala stadsministerns f\u00f6rslag vilket innebar “m\u00e4nnen f\u00f6rst, kvinnorna sedan”, men detta st\u00e4llningstagande fick inte st\u00e5 oemotsagt. Kapps\u00f6mmerskan Ruth Gustavsson ans\u00e5g:<\/p>\n

“att vi ej hade n\u00e5got att v\u00e4nta af arbetarklassens m\u00e4n om ocks\u00e5 deras kraf bleve tillgodos\u00e4dda, b\u00e4st att taga v\u00e5rt \u00f6de i egna h\u00e4nder”. Hon pekade p\u00e5 att kvinnorna gjorde motst\u00e5nd, \u201di fast f\u00f6rvissning, att en halvmesyr aldrig f\u00f6ljes av en verklig l\u00f6sning\u201d.<\/p><\/blockquote>\n

1) En grupp bland de socialdemokratiska kvinnorna – p\u00e5 initiativ av Agda \u00d6stlund – startade 1906 en namninsamling som kr\u00e4vde att en extra partikongress skulle inkallas.<\/p>\n

2) Ruth Gustavsson var i likhet med andra arbetarkvinnor medlem i Landsf\u00f6reningen f\u00f6r kvinnans politiska r\u00f6str\u00e4tt (LKPR). P\u00e5 LKPRs m\u00f6te 1909 kr\u00e4vde hon avskaffandet av det s\u00e5 kallade \u201dfattigv\u00e5rdstrecket\u201d. Fattigv\u00e5rdsstrecket gjorde att en person som erh\u00f6ll fattigv\u00e5rdsunderst\u00f6d f\u00f6rlorade sina medborgerliga r\u00e4ttigheter. Gustavsson argumenterade f\u00f6r att LKPR skulle arbeta f\u00f6r dess avskaffande eftersom det drabbade kvinnor i h\u00f6gre utstr\u00e4ckning \u00e4n m\u00e4n. Hon fick inget geh\u00f6r f\u00f6r detta, med h\u00e4nvisning till stadgar vilka sade att f\u00f6reningen skulle arbeta f\u00f6r r\u00f6str\u00e4tt p\u00e5 samma villkor som m\u00e4n. Ruth Gustavsson l\u00e4mnade d\u00e5 organisationen.<\/p>\n

3) De socialdemokratiska kvinnorna var internationalister vilket uppr\u00f6rde LKPR:s Anna Whitlock som i b\u00f6rjan av 1911 kritiserade de socialdemokratiska kvinnorna f\u00f6r att de splittrade \u201denhetstanken\u201d mellan kvinnor med olika politiska st\u00e5ndpunkter genom att delta och skriva under internationalens uttalande i K\u00f6penhamn fr\u00e5n 1910. Man stod f\u00f6r ett krav p\u00e5 allm\u00e4n r\u00f6str\u00e4tt utan n\u00e5gra begr\u00e4nsningar g\u00e4llande egendom, skattebetalning, bildnings st\u00e5ndpunkt eller andra betingelser, som utest\u00e4nga det arbetande folkets medlemmar.
\nDetta innebar att man inte kunde verka i en borgerlig kvinnor\u00f6relse som stod f\u00f6r en r\u00f6str\u00e4tt p\u00e5 samma villkor som f\u00f6r m\u00e4nnen.
\nAnna Whitlock argumenterade att klasskillnaden i Tyskland var betydligt st\u00f6rre \u00e4n i Sverige. Vilket de svenska socialdemokratiska kvinnorna stod fr\u00e5gande inf\u00f6r och de svarade: Hade LKPR verkligen viljan till att arbetar f\u00f6r \u201dr\u00f6str\u00e4tt \u00e5t alla Sveriges kvinnor\u201d s\u00e5 borde den icke st\u00e4ndigt upprepa narrspelet, att hos h\u00f6gerv\u00e4ldets statsminister underd\u00e5nigast bedja \u201dom r\u00f6str\u00e4tt och valbarhet f\u00f6r kvinnor p\u00e5 samma villkor som m\u00e4nnen nu ha\u201d, allts\u00e5 den Lindmanska r\u00f6str\u00e4tten med dess fattigv\u00e5rdsstreck och \u00f6vriga klassgarantier. Genom denna taktik menade de socialdemokratiska kvinnorna att de borgerliga kvinnorna snarare vidgade \u00e4n att minska klyftan mellan klasserna i Sverige.<\/p>\n

4) Konflikten mellan de socialdemokratiska kvinnorna och de borgerliga kvinnorna i Sverige hade tydliga internationella referenser. De centrala internationella akt\u00f6rerna var den socialdemokratiska Andra Internationalen som p\u00e5 sina kongresser i Stuttgart 1907 och i K\u00f6penhamn 1910 kr\u00e4vde allm\u00e4n r\u00f6str\u00e4tt f\u00f6r alla. Den internationella r\u00f6relsen f\u00f6r kvinnlig r\u00f6str\u00e4tt, International Women Suffrage Alliance (IWSA) p\u00e5 den borgerliga sidan som p\u00e5 sin kongress i London 1910 kr\u00e4vde r\u00f6str\u00e4tt f\u00f6r kvinnor p\u00e5 samma villkor som f\u00f6r m\u00e4n.<\/p>\n

5) P\u00e5 sommaren 1911 \u00f6vergav LKPR den s\u00e5 kallade \u201denhetstanken\u201d och best\u00e4mde att man i forts\u00e4ttning endast skulle underst\u00f6dja partier som upptagit kvinnans politiska r\u00f6str\u00e4tt p\u00e5 sina program och arbetat f\u00f6r den inom riksdagen.<\/p>\n

(6) Relationen mellan LKPR och de socialdemokratiska kvinnorna blev d\u00e4refter sund och de socialdemokratiska kvinnorna arbetade aktivt tillsammans med LKPR. Bland annat genom arbete med den 1913 genomf\u00f6rda namninsamlingen f\u00f6r Kvinnornas opinionsyttring f\u00f6r politisk r\u00f6str\u00e4tt och valbarhet.<\/p>\n