{"id":145,"date":"2006-07-13T16:20:29","date_gmt":"2006-07-13T14:20:29","guid":{"rendered":"https:\/\/arbark.se\/?p=145"},"modified":"2017-03-14T15:07:34","modified_gmt":"2017-03-14T14:07:34","slug":"ryska-emigranternas-lasesal-i-stockholm-1907-1910","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/arbark.se\/en\/ryska-emigranternas-lasesal-i-stockholm-1907-1910\/","title":{"rendered":"Ryska emigranternas l\u00e4sesal i Stockholm 1907-1910"},"content":{"rendered":"

Arbetarr\u00f6relsens arkiv och bibliotek har drygt 160 internationella<\/strong> respektive utl\u00e4ndska arkiv och samlingar och dessutom omfattande information om internationella f\u00f6rh\u00e5llanden och olika l\u00e4nder i v\u00e5ra svenska organisations- och personarkiv. I samband med v\u00e5rt 100-\u00e5rsjubileum 2002 publicerade vi en \u00f6versikt som skulle uppm\u00e4rksamma detta: The world in the basement. International material in archives and collections. P\u00e5 svenska p\u00e5 v\u00e5r webbplats: V\u00e4rlden i k\u00e4llaren.<\/p>\n

N\u00e4r man ordnar och f\u00f6rtecknar arkiv <\/strong>eller g\u00e5r igenom arkivmaterial hittar man inte s\u00e4llan hittills ok\u00e4nda arkiv eller sp\u00e4nnande material och ny information ocks\u00e5 om denna speciella “v\u00e4rld” i v\u00e5ra k\u00e4llare. Vid en genomg\u00e5ng av arkivadelningens s\u00e5kallade gamla samling hittade jag n\u00e5gra intressanta handlingar fr\u00e5n 1907-1910 om ryska exilorganisationer i Stockholm. Handlingarna h\u00f6r egentligen hemma i SAP:s arkiv – och skall ocks\u00e5 \u00e5terf\u00f6ras dit i samband med den p\u00e5g\u00e5ende uppl\u00f6sningen av gamla samlingen.<\/p>\nngg_shortcode_0_placeholder\n

Ryska flyktingkommitt\u00e9n<\/h3>\n

Efter ryska revolutionen 1905, som startade den 9 januari, kulminerade under h\u00f6sten med bland annat generalstrejken den 16 oktober och slutade med ett nederlag f\u00f6r revolutions- och arbetarr\u00f6relsen, kom ett stort antal ryska och baltiska politiska flyktingar och andra emigranter till Sverige. Alexander Loit har utrett fr\u00e5gan om antal och status samt fr\u00e5n vilka l\u00e4nder de kom. I polisarkiven p\u00e5 Stockholms stadsarkiv \u00e4r f\u00f6r 1906-1914 550 ryska och baltiska flyktingar registrerade av vilka drygt 175 betecknades som politiska flyktingar. Enligt Loit \u00e4r b\u00e5da siffrorna f\u00f6r l\u00e5ga. Han antar att mellan 800 och 1000 personer flydde till Sverige och att omkring 550 var politiska flyktingar.<\/p>\n

De socialistiska politiska flyktingarna togs omhand av en flyktingkommitt\u00e9, bildad i mitten av februari 1906, med Hinke Bergegren som drivande kraft. B\u00e5de SAP och Stockholms arbetarekommun l\u00e4mnade bidrag, sammanlagt 2150 kronor respektive 4110 kronor under perioden 18 februari – 26 maj 1906 enligt kassab\u00f6ckerna i det fragmentariska arkivet efter Ryska flyktingars kommitt\u00e9 hos oss. Underst\u00f6d l\u00e4mnades ocks\u00e5 fr\u00e5n andra arbetarr\u00f6relseorganisationer och fr\u00e5n annat h\u00e5ll, bland annat fr\u00e5n “ryska judiska f\u00f6rening.[en]” (14 mars) och “ryska judar i Lund” (24 april). Enligt en rapport om de ryska flyktingarna i Brands m\u00e5nadsutg\u00e5va nr. 4, 1906, lovade en cigarrcigarettfabrikant pengar till flyktingkommitt\u00e9n om Hinke Bergegren uppl\u00e4t sitt namn till “ett nytt fabrikat”. Enligt Hans Lagerbergs Bergegren-biografi kunde ocks\u00e5 svenska borgare gilla Hinkes verksamhet”: den var riktad mot \u00e4rkefienden”. Hinke Bergegren uppl\u00e4t faktiskt sitt namn f\u00f6r sakens skull. (Hans Bj\u00f6rkegren har i ett kapitel i sin bok “Ryska posten” behandlat flyktingkommitt\u00e9n och Hinke Bergegrens insats).<\/p>\n

“Zukunft”<\/h3>\n

Ryssar som tillh\u00f6rde n\u00e5gon arbetarr\u00f6relseorganisation fanns redan tidigare i Sverige. 1902 bildades exempelvis en socialdemokratisk judisk f\u00f6rening i Stockholm, Socialdemokratische Gruppe “Zukunft” Stockholm (enligt en st\u00e4mpel) eller senare Judiska social-demokratiska arbetareferein “Zukunft” Stockholm (enligt en annan st\u00e4mpel). Under perioden 1900-1910 flydde \u00f6ver 2000 ryska judar till Sverige undan pogromer i Ryssland. Det \u00e4r s\u00e4kert denna f\u00f6rening som enligt Ryska flyktingkommitt\u00e9n l\u00e4mnat det n\u00e4mnda bidraget 1906. Den 1 oktober 1907 skrev f\u00f6reningens sekreterare Ch. Zeitel till SAP:s partistyrelse. Han upplyste om att gruppen \u00e4r ansluten till Allm\u00e4nna judiska arbetaref\u00f6rbundet i Litauen, Polen och Ryssland, vanligtvis bara Bund kallat, via dess utlandskommitt\u00e9 i Gen\u00e8ve “som har till hufvuduppgift att pekuni\u00e4rt och intulektuelt [intellektuellt] underst\u00f6dja ofvann\u00e4mnda organisation, samt bedriva socialistisk propaganda bland den hit invandrande judiska arbetarebefolkningen”. Han inbj\u00f6d SAP till ett m\u00f6te f\u00f6r att fira Bunds 10-\u00e5rsjubileum bland annat med ett f\u00f6redrag av Bernard Jof\u00e9 fr\u00e5n Bryssel. Vidare n\u00e4mndes att gruppen har 40 medlemmar och har existerat i fem \u00e5r “fast vi genom landets politiska f\u00f6rh\u00e5llanden ej kunnat upptr\u00e4da offentligt”. Ett slags offentligt framtr\u00e4dande skulle det dock bli, meddelade man, genom ett offentligt f\u00f6redrag av Jof\u00e9 tv\u00e5 dagar senare, den 8 oktober, den dag Bund hade bildats 1897 i Vilna (Vilnius). Detta m\u00f6te arrangerades av Stockholms arbetarekommun. I arbetarekommunens styrelseprotokoll den 3 september meddelades att “en av Rysslands mera framtr\u00e4dande arbetareledare” skulle passera Stockholm p\u00e5 genomresa. F\u00f6rmodligen hade man informerats om detta av f\u00f6reningen “Zukunft” men det framg\u00e5r inte. Man beslutade att anordna ett offentligt f\u00f6redrag, och anslog 75 kronor f\u00f6r detta \u00e4ndam\u00e5l. M\u00f6tet skulle h\u00e5llas p\u00e5 Folkets hus och tolkas av Algot Ruhe (styrelseprotokoll 17 september).<\/p>\n

Offentligt m\u00f6te med Bund-avdelningen<\/h3>\n

I en m\u00f6tesannons i Social-Demokraten den 7 oktober 1907 presenterades advokat Bernard Jof\u00e9 som en man “som p\u00e5 ett framtr\u00e4dande och verksamt s\u00e4tt deltagit i kampen f\u00f6r socialismen i s\u00e5v\u00e4l Ryssland som \u00f6vriga l\u00e4nder”. Han skulle tala om “sin rika erfarenhet i s\u00e5v\u00e4l agitations- som organisationsarbetet” och naturligtvis fr\u00e4mst ber\u00f6ra ryska f\u00f6rh\u00e5llanden. “Zukunfts” skrivelse n\u00e4mns inte i SAP:s VU-protokoll, och det \u00e4r oklart om SAP var representerat p\u00e5 jubileumsm\u00f6tet. En m\u00f6jlig kandidat, Hjalmar Branting, hade i vilket fall inte kunnat delta eftersom han var p\u00e5 en f\u00f6redragsresa i V\u00e4rmland den 5-9 oktober.<\/p>\n

Det offentliga m\u00f6tet uppm\u00e4rksammades i Social-Demokraten genom ett utf\u00f6rligt referat den 9 oktober under rubriken “Judiska arbetareorganisationen der Bund i Ryssland. Ett f\u00f6redrag i Folkets Hus”. Man upplyste ocks\u00e5 om anledningen till m\u00f6tet, Bunds 10-\u00e5rsjubileum och inledde artikeln med: “I det ryska folkets frihetskamp har de judiska arbetarnas v\u00e4ldisciplinerade organisation der Bund mycket l\u00e5tit tala om sig”. M\u00f6tet var “talrikt bes\u00f6kt”, ocks\u00e5 av m\u00e5nga ryssar. Jof\u00e9, presenterad som “en f\u00f6r socialismen verksam jude”, inledde med att han k\u00e4nde sig “lycklig” \u00f6ver att f\u00e5 tala inf\u00f6r en “s\u00e5 kraftig och livaktig” sektion inom den socialistiska internationalen som den svenska. Han talade om Bunds tillkomst (flera mindre judiska f\u00f6reningar i Ryssland inklusive Litauen och Polen sammanslogs 1897), status (“ett klassmedvetet parti”) och organisationsf\u00f6rh\u00e5llanden (“mera invecklade \u00e4n vad fallet \u00e4r inom Europas arbetareorganisationer”). Utf\u00f6rligt beskrev han judarnas och det judiska proletariatets “betryckta f\u00f6rh\u00e5llanden”. Bunds kamp “med gl\u00f6dande entusiasm mot tsarv\u00e4ldet, autokrati och kapitalism” ledde till f\u00f6rf\u00f6ljelse och “fasansfulla v\u00e5ldsmedel”, inte minst under revolutionen 1905 d\u00e4r Bund utm\u00e4rkte sig “s\u00e5som fr\u00e4mst i striden mot b\u00f6dlarna”. Trots allt f\u00f6rtryck forts\u00e4tter Bund striden “med of\u00f6rminskad kraft”. Klassmedvetandet hos proletariatet “v\u00e4xer alltj\u00e4mt”, likas\u00e5 “kravet p\u00e5 medborgarskap i samh\u00e4llet”. Avslutningsvis ber\u00f6rde Jof\u00e9 emigrationsfr\u00e5gan. Han upplyste om att drygt 105000 judar hade l\u00e4mnat Ryssland 1906 vilket inte var f\u00f6rv\u00e5nande p\u00e5 grund av “det r\u00e5dande os\u00e4kerhetstillst\u00e5ndet”. Vilka “plikter” har socialdemokraterna gentemot dessa emigranter, “sina olyckliga klasskamrater”, fr\u00e5gade Jof\u00e9, och svarade: f\u00f6rst och fr\u00e4mst “g\u00e4stfriheten”. De ryska judiska flyktingarna \u00e4r inte n\u00e5got hot, de dumpar inte l\u00f6ner och upptr\u00e4der inte osolidariska. Bund fostrar n\u00e4mligen sina medlemmar i “socialdemokratisk anda” och till “klassmedvetenhet”.<\/p>\n

M\u00f6tet d\u00e4r en dubbelkvartett fr\u00e5n Stockholms arbetares\u00e5ngf\u00f6rening “f\u00f6rh\u00f6jde st\u00e4mningen” avslutades med “leven f\u00f6r den internationella socialismen”. M\u00f6tet inbringade 80 kronor (enligt Stockholms arbetarekommuns styrelseprotokoll den 15 oktober).<\/p>\n

St\u00f6d f\u00f6r en rysk l\u00e4sesal<\/h3>\n

Ungef\u00e4r ett \u00e5r senare figurerade “Zukunft”, Bunds avdelning i Stockholm, i SAP:s VU-protokoll. Den 29 oktober 1908 beviljade VU 100 kronor till en en l\u00e4sesal. Sj\u00e4lva beg\u00e4ran om st\u00f6d finns inte bland handlingarna. F\u00f6reningen tackade p\u00e5 ett styrelsem\u00f6te den 22 november SAP f\u00f6r bidraget, “Edert givna bevis p\u00e5 internationell solidaritet”, “som gjort det f\u00f6r oss m\u00f6jligt, att f\u00f6rverkliga denna hos oss l\u00e4nge n\u00e4rda tanke, att bland v\u00e5ra landsm\u00e4n utf\u00f6ra ett arbete, som vi ej ensamma m\u00e4ktat”. Tackskrivelsen finns bland de hittade handlingarna, dessutom ett liknande tackbrev till Stockholms arbetarekommun som ocks\u00e5 hade kontaktats och den 2 november beslutat bidra i sin tur med 100 kronor (“till en broderorganisation”, heter det i styrelseprotokollet). Av ett budgetf\u00f6rslag f\u00f6r 1909 framg\u00e5r att lokal f\u00f6r l\u00e4sesalen hyrts i S\u00f6dra folkets hus. Budgetf\u00f6rslaget uppvisar ett minus p\u00e5 300 kronor vilket man t\u00e4nkte t\u00e4cka genom inkomster fr\u00e5n fester och f\u00f6redrag samt en veckoavgift p\u00e5 10 \u00f6re f\u00f6r l\u00e4sesalens bes\u00f6kare.<\/p>\n

Men nu uppstod problem som inte \u00e4r ovanliga i emigrantkretsar: stridande intressen och oenighet. I planerandet av l\u00e4sesalen var en annan rysk exilf\u00f6rening involverad: Underst\u00f6dsgruppen f\u00f6r Rysslands socialdemokratiska arbetareparti i Stockholm vars ledande representant var Bernhard Mehr (1877-1938, Hjalmar Mehrs far) som 1903 fr\u00e5n Litauen hade kommit till Sverige och d\u00e4r anslutit sig till den socialdemokratiska arbetarr\u00f6relsen. Den ryska f\u00f6reningen protesterade mot att bidraget l\u00e4mnats till “Zukunft”. I en skrivelse, daterad den 18 december 1908, h\u00e4lsade visserligen Bernhard Mehr “broderligt” st\u00f6det till en rysk l\u00e4sesal men \u00f6verl\u00e4mnadet till “Zukunft” ans\u00e5gs som “o\u00f6fverensst\u00e4mmande med det r\u00e4tta sakf\u00f6rh\u00e5llandet”. F\u00f6r det f\u00f6rsta hade SAP “i otillr\u00e4ckligt m\u00e5tt” bed\u00f6mt de ryska socialdemokratiska organisationers verksamhet i Stockholm. F\u00f6r det andra p\u00e5pekade han att inte alla i Stockholm bosatta ryska emigranter “utvecklar[r] sig i det judiska spr\u00e5ket”. F\u00f6r det tredje var “Zukunft” “kompetent endast i en viss del” bland de judiska arbetarna i Stockholm. F\u00f6r det fj\u00e4rde gick enligt Mehr “Zukunft” emot ett grundl\u00e4ggande beslut p\u00e5 RSDAP:s fj\u00e4rde partikongress i Stockholm den 23 april – 8 maj 1906. P\u00e5 kongressen beslutades anslutning av nationella socialdemokratiska organisationer som autonoma f\u00f6reningar till RSDAP, bland dem Bund som tidigare hade tillh\u00f6rt och sedan l\u00e4mnat partiet och som p\u00e5 kongressen var representerat med tre delegater. (Den stormiga partikongressen behandlas utf\u00f6rligt hos Bj\u00f6rkegren).<\/p>\n

Beslutet gick ut p\u00e5 att lokalt bilda gemensamma socialdemokratiska klubbar, inr\u00e4tta gemensamma bibliotek och l\u00e4sesalar och olika former av hj\u00e4lpkassor samt h\u00e5lla gemensamma m\u00f6ten, fester och insamlingar. Det ensidiga st\u00f6det gick allts\u00e5 emot denna str\u00e4van till enighet. Bernhard Mehr n\u00e4mnde ocks\u00e5 att “v\u00e5ran mening” \u00f6verensst\u00e4mde med RSDAP:s utl\u00e4ndska gruppers kongress i Basel den 1-6 december 1908. Avslutningsvis f\u00f6reslog han att SAP och Stockholms arbetarekommun skulle bilda en kommitt\u00e9 med fyra personer – “ur hvarje rysk soc-dem. organisation” – samt en svensk representant. Denna kommitt\u00e9 skulle ha till uppgift att formulera grundsatser f\u00f6r l\u00e4sesalen och avfatta verksamhetsber\u00e4ttelser.<\/p>\n

I Brantings arkiv finns ett brev fr\u00e5n ryssen A. Ornatzky (med adress hos Georgij Tjitjerin i Paris, mensjevik och efter 1918 bolsjevik och Sovjetunionens utrikeskommissarie 1918-1930), daterat den 15 november 1908, som st\u00e5r i samband med den av Mehr n\u00e4mnda kongressen. Ornatzky omtalade inledningsvis att han hade tr\u00e4ffat Branting i Stockholm under den s\u00e5kallade Master-aff\u00e4ren. I januari 1908 h\u00e4ktades ryssen Jan Jakolevskij Master som misst\u00e4nkt medskyldig till ett – politiskt motiverat – r\u00e5n av en penningtransport i Tiflis i juni 1907d\u00e4r pengarna hamnade i RSDAP:s partikassa i exilen i Schweiz. Inga bevis fanns – Master hade en sedel som h\u00e4rstammade fr\u00e5n r\u00e5net – och Master utl\u00e4mnades inte till Ryssland som beg\u00e4rt var. Men han d\u00f6mdes \u00e4nd\u00e5 f\u00f6r innehav av stulet gods och utvisades efter avtj\u00e4nat straff, dock inte till Ryssland utan till England. Branting och Social-Demokraten skrev kritiskt om denna diskriminande behandling av Master – p\u00e5 samma s\u00e4tt som av andra ryssar i Stockholm. (Om Master-aff\u00e4ren och andra liknande se Tomas Hammar och Bj\u00f6rkegren).<\/p>\n

Ornatzky informerade Branting om den kommande kongressen av de “utl\u00e4ndska hj\u00e4lptrupperna” till RSDAP som bland annat skulle behandla flyktingfr\u00e5gan. De ryska flyktingarna underst\u00f6ddes av de ryska grupperna i utlandet i samarbete med utl\u00e4ndska parti- och andra arbetarr\u00f6relseorganisationer samt flyktingkommitt\u00e9er. Kongressens m\u00e5ls\u00e4ttning var att f\u00f6rena de splittrade ryska grupperna och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt effektivisera flyktinghj\u00e4lpen. I Tyskland planerades dessutom efter ett gemensamt m\u00f6te med representanter fr\u00e5n SPD (bland annat Friedrich Ebert, partisekreterare och fr\u00e5n 1913 partiordf\u00f6rande), flera tyska lokala organisationer och de ryska grupperna inr\u00e4ttandet av ett ryskt kollegium i Berlin som skulle samla in uppgifter om arbetsl\u00f6sa politiska flyktingar, fastst\u00e4lla deras flyktingstatus och koordinera hj\u00e4lpinsatserna (inte minst arbete) tillsammans med den tyska landsorganisationen. Ornatzky undrade i RSDAP:s utl\u00e4ndska kommitt\u00e9s namn om Branting och SAP enligt den tyska l\u00f6sningen skulle vara beredda att vara i kontinuerlig f\u00f6rbindelse med RSDAP:s centralkommitt\u00e9 i dessa fr\u00e5gor. Bernhard Mehrs n\u00e4mnda f\u00f6rslag p\u00e5minner om detta \u00e4ven om det inte g\u00e4llde underst\u00f6d till ryska politiska flyktingar utan den planerade l\u00e4sesalen.<\/p>\n

Konkurrerande uppfattningar<\/h3>\n

Ytterligare en intressent skickade ett kritiskt st\u00e4llningstagande till SAP. En rysk Allm\u00e4n bildningsklubb i Stockholm bestred f\u00f6r det f\u00f6rsta att b\u00e5de den judiska f\u00f6reningen “Zukunft” och den ryska partif\u00f6reningen representerade de ryska emigranterna. Dessa b\u00e5da f\u00f6reningar bestod bara av 35-40 personer varav fem-sex f\u00e5tt emigrera p\u00e5 grund av “politiska f\u00f6rbrytelser” medan de \u00f6vriga \u00e4r “flyktingar fr\u00e5n milit\u00e4rtj\u00e4nsten eller hitkomna f\u00f6r att i utlandet f\u00f6rs\u00f6ka sin utkomst”. F\u00f6r det andra ans\u00e5g Bildningsklubben att en l\u00e4sesal var “alldeles on\u00f6dig”. Dels best\u00e5r, s\u00e5 skrev man, den ryska kolonin av arbetare som jobbade till sent och bodde i olika stadsdelar, kunde allts\u00e5 egentligen inte utnyttja l\u00e4sesalen. L\u00e4sesalen har inte heller bes\u00f6kts av mer \u00e4n sammanlagt 30 personer under hela sin existens. Dels finns en Arbetarnas bildningsklubb som under namnet Ryska politiska emigrantf\u00f6reningen h\u00e5llit offentliga m\u00f6ten, anordnat f\u00f6rel\u00e4sningar, diskussioner och sj\u00e4lvstudier i politisk ekonomi, sociala fr\u00e5gor och kulturhistoria. N\u00e4stan samtliga politiska flyktingar – “ej \u00f6ver 13-14 personer” – \u00e4r medlemmar i Bildningsklubben som allt i allt har 89 medlemmar. Med sin skrivelse till SAP ville man upplysa om det “riktiga f\u00f6rh\u00e5llandet” i den ryska kolonin och “i nu p\u00e5g\u00e5ende strid”, det vill s\u00e4ga storstrejken, varna “mot oproduktiva f\u00f6reningsutlemnande”. Man avslutade: “Vi \u00e4ro \u00f6vertygade om att h\u00e4rvarande emigrations-organisationer kan klara sig bra med egna medel”.<\/p>\n

Ingen reaktion p\u00e5 Mehrs och Bildningsklubbens skrivelser finns redovisad i SAP:s VU-protokoll. F\u00f6rmodligen ville man inte bli indragen i dessa emigrant- och utl\u00e4ndska partistridigheter. Men framf\u00f6r allt kr\u00e4vde storstrejken som ju refererades till i Bildningsklubbens skrivelse all uppm\u00e4rksamhet.<\/p>\n

Samarbete bland de ryska f\u00f6reningarna<\/h3>\n

I en f\u00f6rnyad skrivelse fr\u00e5n “Zukunft” till SAP den 5 april 1910 erk\u00e4nde Ch. Zeitel, nu ordf\u00f6rande, sj\u00e4lvkritiskt de “slitningar som h\u00e4rskade organisationerna emellan” vilket var menligt f\u00f6r syftet med l\u00e4sesalen: “emigranternas koncentrering omkring detta upplysnings f\u00f6retag”. Samtidigt f\u00f6rmedlade han en positiv bild: l\u00e4sesalen har spelat “en mycket v\u00e4sentlig roll i ryska emigranternas liv”. Medlemmar och utomst\u00e5ende har genom judiska och ryska tidningar kunna f\u00f6lja “det politiska och sociala livets g\u00e5ng i Ryssland”. L\u00e4sesalen har utnyttjats f\u00f6r agitations-, diskussions- och upplysningsm\u00f6ten “varigenom emigranterna blevo mer sammanslutna och intresserade”. L\u00e4sesalen har under \u00e5ret varit “ganska livligt” bes\u00f6kt.<\/p>\n

Av en kassarapport f\u00f6r 1909 (1 januari till 1 oktober) framg\u00e5r att man hade s\u00e5lt medlemskort f\u00f6r 4,77 kronor, tagit in intr\u00e4de p\u00e5 17,50 fr\u00e5n 50 medlemmar och 9,14 fr\u00e5n utomst\u00e5ende, att intr\u00e4den fr\u00e5n fester uppgick till 76,75 kronor och att l\u00e4sesalen hyrts av “Zukunft” och Israeliska arbetares\u00e4llskapet. Resultatet var dock negativt: ett minus p\u00e5 58,43 kronor. I kassarapporten \u00e4r ocks\u00e5 de tidningar uppr\u00e4knade som tillhandah\u00f6lls (enligt kassarapportens stavning): “Unser Leben”, “Galzianer Soc.-Dem.”, “Vorwerz”, “Der Jidischer Leben”, “Zukunft”, “Retsch” och “Der Fraind”, och i kassarapporten 1909-1910 n\u00e4mns “Nowy Denj”.<\/p>\n

Det viktigaste budskapet i skrivelsen var dock den l\u00f6sning mot de “oproduktiva” f\u00f6ruts\u00e4ttningarna och f\u00f6r ett m\u00f6jligt fortsatt uppsving som presenterades: p\u00e5 “Zukunfts” f\u00f6rslag hade de ryska arbetarorganisationerna i Stockholm i oktober 1909 beslutat att gemensamt driva l\u00e4sesalen, n\u00e4mligen Socialdemokratiska f\u00f6reningen “Zukunft”, Underst\u00f6dsgruppen f\u00f6r Rysslands socialdemokratiska arbetareparti i Stockholm och Israeliska arbetares\u00e4llskapet. Stadgar “p\u00e5 federativ grund” bifogades. \u00c4ndam\u00e5let med l\u00e4sesalen \u00e4r att “l\u00e4mna m\u00f6jligheten \u00e5t alla boende i Stockholm Ryska emigranter, att genom tidningarna f\u00f6lja h\u00e4ndelserna i hemlandet samt v\u00e4rldsh\u00e4ndelsernas g\u00e5ng i sin helhet”. Varje rysk emigrantf\u00f6rening “som ej motarbetar grundprinciperna af den internationella arbetarr\u00f6relsen” kan ansluta sig, f\u00f6rutsatt den \u00e4r inte f\u00f6r liten (under 15 medlemmar). De anslutna f\u00f6reningarna betalar en medlemsavgift p\u00e5 10 \u00f6re per m\u00e5nad och medlem, och varje f\u00f6rening \u00e4r “skyldig” att h\u00e5lla sina m\u00f6ten i l\u00e4sesalen, mot en fastst\u00e4lld avgift. Tv\u00e5 representanter fr\u00e5n varje f\u00f6rening bildar styrelsen och sk\u00f6ter l\u00e4sesalens f\u00f6rvaltning. En kass\u00f6r v\u00e4ljs gemensamt, och som revisorer utses en person fr\u00e5n varje f\u00f6rening. De anslutna f\u00f6reningsmedlammarna har fritt tilltr\u00e4de till l\u00e4sesalen. Utomst\u00e5ende betalar en avgift (5 \u00f6re per g\u00e5ng elller 10 \u00f6re per vecka eller 35 \u00f6re per m\u00e5nad elller en krona per kvartal).<\/p>\n

Avslag p\u00e5 ytterligare st\u00f6d<\/h3>\n

I en skrivelse den 5 april 1910 b\u00e5de till SAP och Stockholms arbetarekommun ans\u00f6kte Rysslands emigranternas l\u00e4sesal i Stockholm (enligt en st\u00e4mpel), det vill s\u00e4ga de tre organisationerna genom Ch. Zeitel, Bernhard Mehr och B. Schejman, p\u00e5 nytt om ett bidrag p\u00e5 100 kronor. Man pekade s\u00e4rskilt p\u00e5 att f\u00f6ruts\u00e4ttningarna numera var gynsamma eftersom “slitningarna organisationerna emellan \u00e4ro ur v\u00e4rlden”. Av en kassarapport 1 oktober 1909 till 1 mars 1910, daterad 5 april 1910 och undertecknad av kass\u00f6ren Bernhard Mehr, framg\u00e5r att numera ocks\u00e5 ryska partigruppen h\u00f6ll sina m\u00f6ten i l\u00e4sesalen, i \u00f6verensst\u00e4mmelse med stadgarna. Det \u00f6kade inkomsterna. Fr\u00e5n utomst\u00e5ende bes\u00f6kare redovisas int\u00e4ckter p\u00e5 6,89 kronor vilket \u00e4r procentuellt mer \u00e4n tidigare. Fr\u00e5n m\u00f6ten och fester hade man f\u00e5tt in sammanlagt 227,15 kronor. Den h\u00f6ga siffran beror p\u00e5 inkomsterna fr\u00e5n en tillst\u00e4llning p\u00e5 ny\u00e5rsafton (210, 95 kronor). Under de fem m\u00e5naderna med den gemensamma ledningen gick l\u00e4sesalen med en vinst p\u00e5 66,46 kronor, och det utan n\u00e5gra bidrag fr\u00e5n SAP och Stockholms arbetarekommun. Allm\u00e4nna bildningsklubbens f\u00f6ruts\u00e4gelse hade varit r\u00e4tt.<\/p>\n

I Stockholms arbetarekommuns styrelseprotokoll den 7 april \u00e5tergavs brevets inneh\u00e5ll men fr\u00e5gan om fortsatt st\u00f6d bordlades och \u00f6verl\u00e4ts till den nya styrelsen. SAP:s VU avslog den 15 april 1910 de ryska organisationernas beg\u00e4ran. Det framg\u00e5r inte av protokollet varf\u00f6r. Kanske spelade det redovisade positiva resultatet en roll. Kanske var man extra \u00e5terh\u00e5llsam efter storstrejkens nederlag som ocks\u00e5 innebar b\u00e5de kostnader och en inkomstf\u00f6rlust. Stockholms arbetarekommuns styrelse bordlade fr\u00e5gan en g\u00e5ng till, den 10 maj, till h\u00f6sten och anf\u00f6rde “ekonomiska sk\u00e4l”. Sedan tog man, s\u00e5vitt jag kunde se, aldrig upp denna fr\u00e5ga igen.<\/p>\n

Vad h\u00e4nde sedan?<\/h3>\n

Om l\u00e4sesalens och de ryska emigrantorganisationernas fortsatta \u00f6den vet jag ingenting. Jag har inte kunna hitta andra uppgifter \u00e4n de redovisade vare sig i SAP:s arkiv (VU-protokoll, korrespondens 1910-1914), Stockholms arbetarekommuns arkiv eller i andra arkiv hos oss. I Sara Mehrs och Paul Olbergs arkiv hittade jag medlemskort fr\u00e5n Stockholmsavdelningen av Judiska socialdemokratiska f\u00f6rbundet “Bund” i Sverige fr\u00e5n 1949\/1950, kanske n\u00e5gon form av efterf\u00f6ljare till f\u00f6reningen “Zukunft”? Den ryska partiorganisationen existerade f\u00f6rmodligen fortfarande \u00e5tminstone fram till revolutions\u00e5ret.<\/p>\n

Enligt uppgifter i Bj\u00f6rkegrens “Ryska posten” fanns ytterligare en rysk emigrantf\u00f6rening som hade bildats av de f\u00f6rsta emigranterna efter revolutionen 1905, bland annat Bernhard Mehr, och den var fortfarande aktiv under f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget. F\u00f6reningen hette “Nytta och N\u00f6je” (Dosug i polza – i polisrapporter fr\u00e5n 1916 kallat f\u00f6r “Lediga stunder”). Enligt Bj\u00f6rkegren var dess verksamhet under de f\u00f6rsta \u00e5ren “precis s\u00e5 idyllisk och oskyldig som namnet antydde”. Men den radikaliserades efter krigsutbrottet 1914 och blev i praktiken en politisk f\u00f6rening – enligt s\u00e4kerhetstj\u00e4nsten ett slags bolsjevikisk t\u00e4ckorganisation – d\u00e4r hetsiga diskussioner mellan mensjeviker och bolsjeviker \u00e4gde rum, med n\u00e5gra av den ryska exilens “stora andar” i Sverige som deltagare (Moisej Uritskij, Nikolaj Gordon, Jakov Surits, Nikolaj Bucharin), och ocks\u00e5 svenska v\u00e4nstersocialister var involverade i. Den ryska kolonin i Stockholm v\u00e4xte snabbt under kriget. Enligt polisen uppeh\u00f6ll sig i februari 1916 4014 ryssar i Stockholm, en vecka senare 8891 varav 3258 var registrerade som bosatta. Om detta och de speciella f\u00f6rh\u00e5llandena under kriget se Bj\u00f6rkegren och Aleksander Kans nya bok “Hemmabolsjevikerna”.<\/p>\n

Tr\u00e5dar att nysta vidare p\u00e5<\/h3>\n

Detta \u00e4r n\u00e5gra tr\u00e5dar att nysta vidare p\u00e5. Tanken med denna presentation var att visa upp ytterligare intressant – och hittills ok\u00e4nt – utl\u00e4ndskt material hos oss men framf\u00f6r allt att uppm\u00e4rksamma dessa ryska emigrantorganisationer vars existens i alla fall jag inte k\u00e4nde till tidigare (bortsett fr\u00e5n det lilla jag hade l\u00e4st hos Bj\u00f6rkegren) och ge ett uppslag f\u00f6r vidare forskning:<\/p>\n