{"id":167,"date":"2004-09-01T12:00:09","date_gmt":"2004-09-01T10:00:09","guid":{"rendered":"https:\/\/arbark.se\/?p=167"},"modified":"2017-03-14T14:49:22","modified_gmt":"2017-03-14T13:49:22","slug":"abf-och-skogsarbetarna","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/arbark.se\/en\/abf-och-skogsarbetarna\/","title":{"rendered":"ABF och skogsarbetarna"},"content":{"rendered":"

En av ABF stora f\u00f6rtj\u00e4nster p\u00e5 bildningsomr\u00e5det \u00e4r f\u00f6rbundets riktade insatser p\u00e5 de mer perifera grupperna i samh\u00e4llet.<\/strong><\/p>\nngg_shortcode_0_placeholder\n

Dokumenten p\u00e5 arkivet vittnar om ett ett uppoffrande arbete f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka n\u00e5 ett brett samh\u00e4llslager. H\u00e4r m\u00e4rks bland annat de handikappade med olika problem till exempel de syn- och h\u00f6rselskadade. Vidare har gjorts och g\u00f6rs fortfarande insatser f\u00f6r att st\u00f6dja de frihetsber\u00f6vade i samh\u00e4llet genom till exempel frigivningskurser. Sist men definitivt inte minst kan n\u00e4mnas den stora invandrargruppen d\u00e4r f\u00f6rbundet anordnade bland annat Svenska f\u00f6r invandrare (SFI). Den svenska riksdagen besl\u00f6t 1965 om SFI som f\u00f6rs\u00f6ksverksamhet. En verksamhet som skulle mattas av f\u00f6rst 1986 d\u00e5 kommunerna \u00f6vertog huvudmannaskapet.<\/p>\n

Men om vi g\u00f6r en liten bildningshistorisk \u00e5terblick<\/strong> till 1940-talets slut, vilka grupper kan d\u00e5 identifieras som s\u00e4rskilt insatsbeh\u00f6vande och och som har ett uppd\u00e4mt kunskapsbehov? En grupp som ABF tydligt intresserar sig f\u00f6r \u00e4r skogsarbetarna.<\/p>\n

Skogsarbetarnas bildningsstr\u00e4vande hade \u00f6ver tid begr\u00e4nsats sig till mestadels centrala kurser t.ex LO – skolan i Brunnsvik. Det skulle dr\u00f6ja tills i slutet p\u00e5 1940 – talet innan det blev n\u00e5gon studiearbete i organiserad form.I ett cirkul\u00e4r fr\u00e5n Svenska Skogs- och Flottningsarbetaref\u00f6rbundet (SSAF) 1947 (Cirkul\u00e4r nr 15, 24\/11 1947, SSAF, F03A:009 ) informerar f\u00f6rbundet till sina avdelningar om att man tillsammans med ABF \u00e4mnar starta en f\u00f6rs\u00f6ksverksamhet med studie- och diskussionstr\u00e4ffar under vintern. Verksamheten, som skulle ledas av en reseinstrukt\u00f6r (Fritz Hammar) f\u00f6rlades till skogarna kring Dorotea, Vilhelmina och \u00c5sele. I antologin Minnen fr\u00e5n ABF (s. 229 ff) ber\u00e4ttar instrukt\u00f6r Hammar om sina upplevelser bland annat om ett upps\u00f6keri p\u00e5 skidor, en sjumilaf\u00e4rd som slutade p\u00e5 kv\u00e4llen i en s\u00e4ng hos fr\u00e4mmande m\u00e4nniskor som f\u00f6rbarmade sig \u00f6ver den uttr\u00f6ttade instrukt\u00f6ren!<\/p>\n

Vad blev resultatet av f\u00f6rs\u00f6ksverksamheten i V\u00e4sterbotten<\/strong>? Trots vissa negativa faktorer bland annat den tr\u00e5ngboddhet som skogsh\u00e4rb\u00e4rgena uppvisade d\u00e4r skogsarbetarna skulle samsas om de utrymmen som fanns, arbetare i samma rum d\u00e4r man skulle \u00e4ta, sova m.m. och d\u00e4r man dessutom skulle f\u00f6s\u00f6ka anordna studier. Ett fysiskt kr\u00e4vande arbete, bristen p\u00e5 rutinerade cirkelledare m.m. Trots vissa sv\u00e5righeter lyckades Hammar \u00f6ver f\u00f6rv\u00e4ntan.<\/p>\n

Det fanns ett tydligt uppd\u00e4mt studiebehov, en kunskapst\u00f6rst som studieredog\u00f6relserna tydligt vittnar om. Studies\u00e4songen 1949 – 1950 anordnades 50 studiecirklar med 375 deltagare som slutf\u00f6rde sina studier. Vad studerade man? Deklarationskurser var ovanst\u00e5ende studie\u00e5r den mest popul\u00e4ra cirkeln medans studie\u00e5ret 1951 – 1952 blev litteraturstudier de cirklar som v\u00e4ckte det st\u00f6rsta intresset. Engelska samlade \u00e4ven m\u00e5nga deltagare.<\/p>\n

F\u00f6rutom studiecirkelverksamheten<\/strong> anordnades Arbetarskyddsturn\u00e9 i samr\u00e5d med arbetsgivarna, f\u00f6redrag anordnades och bokl\u00e5dor rekvirerades fr\u00e5n sockenbiblioteket. Instrukt\u00f6rerna vittnar om den uppskattning som skogsarbetarna visade inf\u00f6r den litteratur som utplacerades i kojorna. Fritz Hammar skriver: “Det har h\u00e4nt m\u00e5nga g\u00e5nger n\u00e4r jag kommit till en koja p\u00e5 kv\u00e4llen, att samtliga legat i sina s\u00e4ngar, f\u00f6rdjupade i b\u00f6ckernas v\u00e4rld.” (SSAF, F03A: 009, rapport 1951 – 1952)<\/p>\n

Popul\u00e4rast \u00e4r de svenska arbetarf\u00f6rfattarna<\/strong>; Harry och Moa Martinsson, Hedenvind, Viksten, Parling med flera. Ett intresse fanns \u00e4ven f\u00f6r de utl\u00e4ndska klassikerna t.ex Dumas, Dickens samt de ryska f\u00f6rfattarna. F\u00f6rutom sk\u00f6nlitteratur l\u00e5nade skogsarbetarna facklitteratur, givetvis jakt och fiske men \u00e4ven psykologi och lyrik efterfr\u00e5gades.<\/p>\n

Tyv\u00e4rr finns ingen utl\u00e5ningsstatistik tillg\u00e4nglig men Hammar har redovisat antalet bokl\u00e5dor:<\/p>\n