![\"Tj\u00e4narinnebladets](\"https:\/\/arbark.se\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/tjanarinnebladet-vinjett.png\" "\\"Tj\u00e4narinnebladets")
<\/p>\n<\/p>\n
Utgavs <\/strong>1905-1908<\/strong> av Stockholms Tj\u00e4narinnef\u00f6rening. Tidskriften behandlade tj\u00e4narinnornas id\u00e9er, f\u00f6rslag och internationella utbyten. Den ger ocks\u00e5 en inblick i d\u00e5tidens f\u00f6rh\u00e5llanden f\u00f6r arbetande kvinnor i allm\u00e4nhet.<\/strong><\/p>\n Tj\u00e4narinnebladet <\/em>har h\u00e4rmed digitaliserats och gjorts tillg\u00e4ngligt i pdf-form. Nedan kan du l\u00e4sa mer om tidskriften och tj\u00e4narinnorna.<\/strong><\/p>\n Av: Martin Hedlund, praktikant h\u00f6stterminen 2011 Under tidigt 1900-tal b\u00f6rjade \u00e4ven kvinnodominerade yrkesgrupper att organisera sig fackligt i Sverige, detta till stor del tack vare bildandet av Kvinnornas Fackf\u00f6rbund 1902. En av dessa grupper som lyftes fram under denna tid var tj\u00e4narinnorna. Vid ett m\u00f6te i Stockholm 1903 talade Anna Sterky (ordf\u00f6rande i Kvinnornas Fackf\u00f6rbund) (Fr\u00e5n Alma till Ulla 2010, s. 24) (Kvinnornas Fackf\u00f6rbund s arkiv) om tj\u00e4narinnornas usla f\u00f6rh\u00e5llanden och agiterade f\u00f6r att tj\u00e4narinnorna borde kr\u00e4va b\u00e4ttre f\u00f6rh\u00e5llanden i arbetet. Begreppet som ocks\u00e5 st\u00e5r i rubriken (det vill s\u00e4ga “familjeslavinnor”) \u00e4r h\u00e4mtat fr\u00e5n just detta f\u00f6redrag och anv\u00e4ndes d\u00e5 f\u00f6r att beskriva tj\u00e4narinnornas f\u00f6rh\u00e5llanden. Detta fick stor uppm\u00e4rksamhet i pressen, mottagandet var till st\u00f6rsta del negativt, och diskuterades flitigt i bland annat Dagens nyheter, d\u00e4r signaturer som “matmoder”, “erfaren husmoder” och “tillgifven tj\u00e4narinna” d\u00e4r man f\u00f6rs\u00f6kte p\u00e5visa hur slarviga dessa tj\u00e4narinnor var, men tanken p\u00e5 att starta en tj\u00e4narinnef\u00f6rening b\u00f6rjade p\u00e5 allvar diskuteras. \u00c5ret d\u00e4rp\u00e5 blev detta en realitet d\u00e5 Stockholms Tj\u00e4narinnef\u00f6rening bildades (Moberg 1978).<\/p>\n Ganska omg\u00e5ende efter uppkomsten av den egna f\u00f6reningen startades Tj\u00e4narinnebladet<\/em>, en tidskrift som tog upp fr\u00e5gor r\u00f6rande tj\u00e4narinnornas situation g\u00e4llande arbetsf\u00f6rh\u00e5llanden och arbetstider men ocks\u00e5 andra tj\u00e4narinnef\u00f6reningar, b\u00e5de p\u00e5 hemmaplan och internationellt (Moberg 1978). Tidningens historia blev dock inte l\u00e5ng d\u00e5 den redan under 1908 slutade att ges ut, men den skildrar d\u00e5tidens f\u00f6rh\u00e5llanden f\u00f6r tj\u00e4narinnorna just utifr\u00e5n den egna yrkesgruppen (Hembitr\u00e4desf\u00f6reningen i Stockholm. Utg\u00e5ende handlingar 1903-1923).<\/p>\n Hur skulle tj\u00e4narinnor som arbetade upp emot hundratimmarsveckor ha m\u00f6jlighet att organisera sig? (Tj\u00e4narinnebladet <\/em>1905, nr. 2, s. 2) Detta var en utav de m\u00e5nga fr\u00e5gor tj\u00e4narinnef\u00f6reningen brottades med. I den egna tidskriften Tj\u00e4narinnebladet<\/em> diskuterades flitigt organisationens prek\u00e4ra situation ang\u00e5ende m\u00f6jligheterna till sammankomster. Den l\u00e5nga arbetsveckan kanske inte var speciellt f\u00f6r just tj\u00e4narinnorna under tidigt 1900-tal, i en artikel skriven av Maria Qvist (ordf\u00f6rande i Stockholms Tj\u00e4narinnef\u00f6rening 1903-1904) beskriver f\u00f6rfattaren hur arbetsf\u00f6rh\u00e5llandena s\u00e5g ut f\u00f6r hemmaarbetade s\u00f6mmerskor i stockholmsregionen. Det visar sig att vissa s\u00f6mmerskor beh\u00f6vde jobba upp emot 17 timmar om dagen f\u00f6r att f\u00e5 ekonomin att g\u00e5 ihop. (Tj\u00e4narinnebladet <\/em>1907, nr. 4, s. 7f)<\/p>\n Skillnaden hade inte i f\u00f6rsta hand att g\u00f6ra med arbetstimmar utan med arbetstiden. Tj\u00e4narinnornas arbetstider var till skillnad fr\u00e5n andra arbeten orgelbundna, gr\u00e4nsen mellan arbetstid och fritid var flytande vilket resulterade i att arbetsdagarna och ledighet kunde v\u00e4xla fr\u00e5n dag till dag eller fr\u00e5n m\u00e5nad till m\u00e5nad. Vid speciella h\u00e4ndelser eller om arbetsgivarna till exempel hade bes\u00f6k l\u00e5ngt in p\u00e5 sm\u00e5timmarna var tj\u00e4narinnan tvungen att arbeta \u00f6ver beroende p\u00e5 behov, och inte som inom andra yrken efter en tidsram. Denna oregelbundenhet resulterade ocks\u00e5 i att det var sv\u00e5rt att komma loss ur arbetet ett speciellt datum om det s\u00e5 endast g\u00e4llde en kv\u00e4ll i veckan eller varannan kv\u00e4ll i veckan. P\u00e5 grund av dessa skiftningar i arbetet hade ocks\u00e5 tj\u00e4narinnorna sv\u00e5righeter att organisera sig eller \u00f6verhuvudtaget st\u00e4mma tr\u00e4ff med varandra, eftersom de aldrig kunde veta i f\u00f6rv\u00e4g om de var lediga eller ej (Tj\u00e4narinnebladet <\/em>1906, nr2-3, s.1f).<\/p>\n Under 1904 anordnades ett specifikt diskussionsm\u00f6te ang\u00e5ende fr\u00e5gan \u00f6ver hur man skulle komma till st\u00e5nd med best\u00e4mda fritider och begr\u00e4nsade arbetstider, s\u00e5 fr\u00e5gan fick stort utrymme i organisationen (Hembitr\u00e4desf\u00f6reningen i Stockholm. Utg\u00e5ende handlingar 1903-1923. Flygblad). Det andra problemet f\u00f6r tj\u00e4narinnorna var att de allt som oftast bodde p\u00e5 sin arbetsplats, d\u00e4rigenom fick ocks\u00e5 husmodern stor insyn i tj\u00e4narens privatliv. Ett exempel p\u00e5 detta var att det kunde f\u00f6rekomma utfr\u00e5gningar om tj\u00e4narinnans civilstatus vid anst\u00e4llningsintervjuer och att det st\u00e4lldes krav p\u00e5 att denne inte var f\u00f6rlovad eller hade en man. Om tj\u00e4narinnan tr\u00e4ffade n\u00e5gon under anst\u00e4llningen kunde det ocks\u00e5 vara en anledning till upps\u00e4gning (Tj\u00e4narinnebladet <\/em>1906, nr 3-4, s. 5).<\/p>\n F\u00f6r var skulle tj\u00e4narinnan tr\u00e4ffa sin man? Hon bodde oftast hos den familj hon tj\u00e4nade och arbetade oregelbundna tider, husmodern kanske inte \u00f6nskade att en fr\u00e4mmande person utan hennes till\u00e5telse befann sig i hemmet. Problemen h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n en gammal och \u00e5lderdomlig lagstiftning.<\/p>\n Tv\u00e5 av de totalt fyra punkterna som ocks\u00e5 togs upp vid bildandet av organisationen \u00e5terspeglar de ovanst\u00e5ende problemen, dessa var:<\/p>\n (Stockholms Hembitr\u00e4desf\u00f6renings arkiv. Utg\u00e5ende handlingar. Program och handlingar)<\/p>\n Den senare punkten har till stor del att g\u00f6ra med tj\u00e4nstehjonsstadgan som tj\u00e4narinnorna formellt d\u00e5 stod under. Denna stadga fr\u00e5n 1833 var en lagstiftning f\u00f6r tj\u00e4nstetv\u00e5ng och innefattade arbetare inom jordbruk och i hush\u00e5ll. Den f\u00f6rklarade att tj\u00e4narinnan (i vissa fall) skulle vara en del av familjen hon tj\u00e4nade i men i en underordnad roll gentemot sina arbetsgivare, samt att det endast var arbetsgivaren som hade m\u00f6jlighet att bryta kontraktet. \u00c5ren fr\u00e5n 1833 och vid dess avskaffande 1926 kom olika f\u00f6rslag p\u00e5 \u00e4ndringar i stadgan men dessa fick inget geh\u00f6r, d\u00e4remot diskuterades den flitigt av Tj\u00e4narinnebladet <\/em>(Moberg 1978, s. 14). P\u00e5 m\u00e5nga vis var stadgan vid denna tidpunkt (i b\u00f6rjan av 1900-talet) redan \u00e5lderdomlig och anv\u00e4ndes inte i praxis. Lagstiftningen beskrivs som medeltida, och eftersom den h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n 1833 kan den i m\u00e5ngt och mycket relateras tillbaka till ett f\u00f6rindustriellt Sverige (Nationalencyklopedin). P\u00e5 m\u00e5nga vis kan den ocks\u00e5 s\u00e4gas vara medeltida i den bem\u00e4rkelsen att den stadga fr\u00e5n 1833 \u00e4r en reviderad upplaga av tj\u00e4nstehjonsordning fr\u00e5n 1319 (Holmberg 1906, s. 18).<\/p>\n I ett flertal artiklar diskuteras just denna stadga och hur man skulle kunna f\u00f6rnya den eller i alla fall definiera hur den skulle anv\u00e4ndas. Under tidigt 1900-tal fanns det fortfarande ingen uppdaterad stadga och den gamla f\u00f6ljdes som sagt inte till punkt och pricka. Detta hade lett till en stor variation av uppfattningar \u00f6ver hur kontrakt mellan tj\u00e4narinnorna och deras arbetsgivare skulle se ut, vilka r\u00e4ttigheter och skyldigheter de hade. Tv\u00e5 paragrafer ur denna stadga lyftes fram i en artikel i Tj\u00e4narinnebladet <\/em>under 1907:<\/p>\n \u00c4r tj\u00e4naren f\u00f6rsumlig, genstr\u00e4fvligt eller oordentligt och l\u00e5ter det sig ej r\u00e4ttas, eller visar det sig otroget, okunnigt eller eljest odugligt i tj\u00e4nsten, m\u00e5 det d\u00e4refter skiljas, efter ty i 5\u00a7 s\u00e4gs, (anm\u00e4lan till kronofogde eller l\u00e4nsman) med f\u00f6rlust av hela l\u00f6nen samt erh\u00e5lle s\u00e5dant betyg det f\u00f6rtj\u00e4nar<\/p><\/blockquote>\n med tj\u00e4nstehjon, som under f\u00f6rbjuden tid antr\u00e4ffats \u00e5 krogar, k\u00e4llare eller n\u00e4ringsst\u00e4llen, eller som, utan husbondens lov, begiver sig ur dess hus, eller ut\u00f6fver erh\u00e5llet tillst\u00e5nd sin hemkomst f\u00f6rdr\u00f6jer, eller \u00f6fver natten \u00e4r borta f\u00f6rfares som i 10 \u00a7<\/p><\/blockquote>\n (Tj\u00e4narinnebladet <\/em>1907, nr. 3, s. 2f)<\/p>\n Artikelf\u00f6rfattaren menar att dessa tv\u00e5 lagar har st\u00e4llt till det f\u00f6r tj\u00e4nare b\u00e5de i st\u00e4der och p\u00e5 landet, d\u00e5 de kunde utnyttjas av arbetsgivare. Den anst\u00e4llda tj\u00e4naren hade inget arbetsskydd eller n\u00e5gon lag att luta sig emot ut\u00f6ver tj\u00e4nstehjonsstadgan. Vilket gjorde det l\u00e4tt f\u00f6r arbetsgivaren att avskeda tj\u00e4naren, men mycket sv\u00e5rare f\u00f6r den anst\u00e4llda tj\u00e4naren att l\u00e4mna sin tj\u00e4nst.<\/p>\n Under 1908 p\u00e5 kvinnornas diskussionsklubb m\u00f6ttes dock b\u00e5de representanter fr\u00e5n tj\u00e4narinnorna och husm\u00f6drarna f\u00f6r att diskutera avtal. Det centrala f\u00f6r tj\u00e4narinnorna var just arbetstidens l\u00e4ngd, fridagar samt ett avtal kring upps\u00e4gning f\u00f6r att skydda tj\u00e4narinnorna. Detta avtal skulle vara skriftligt och frivilligt men inte lagstadgat. Man var r\u00e4dd att en revidering av tj\u00e4nstehjonsstadgan inte skulle leda till b\u00e4ttre f\u00f6rh\u00e5llanden utan snarare bef\u00e4sta de gamla lagarna i en yngre f\u00f6rpackning. (Tj\u00e4narinnebladet <\/em>1908, nr. 1, s. 4f) en ny lagstiftning kring tj\u00e4narinnorna kom dock till st\u00e5nd under 1926, ungef\u00e4r 16 \u00e5r efter att tidningen lagt ned sin verksamhet.<\/p>\n I det nordiska utbytet av id\u00e9er och tankar kan man se att det fanns vissa likheter. De krav som respektive lands organisation st\u00e4llde gick i stort s\u00e4tt ut p\u00e5 samma sak, det vill s\u00e4ga arbetstid i timmar om dagen, lediga dagar i veckan och egen logi. I b\u00e5de Norge, Finland och Danmark startades tj\u00e4narinnef\u00f6reningar under slutet av 1800-talet, n\u00e5gra \u00e5r innan den svenska motsvarigheten bildades. Detta bidrog troligtvis till att tj\u00e4narinnef\u00f6reningen i Sverige h\u00e4mtade intryck fr\u00e5n grannl\u00e4nderna. I \u00f6vrigt inf\u00f6rde v\u00e5ra nordiska grannar kvinnlig r\u00f6str\u00e4tt flera \u00e5r innan Sverige, redan 1906 i Finland, 1908 i Norge och 1915 i Danmark. I Sverige fick kvinnorna r\u00f6str\u00e4tt 1919 och 1921 fick de r\u00f6sta f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen i ett riksdagsval. N\u00e5gra av de f\u00f6reteelser som de nordiska l\u00e4nderna hade gemensamt var att de var snabba med att starta egna platsf\u00f6rmedlingsbyr\u00e5er, i Stockholm under denna tid fanns det ingen statligt \u00e4gd “arbetsf\u00f6rmedling” utan tj\u00e4narinnorna var tvungna att g\u00e5 till privata f\u00f6rmedlingar. Dessa ans\u00e5gs vara dyra och op\u00e5litliga, d\u00e5 de platser som f\u00f6rmedlats i vissa fall redan hade tillsatts (Moberg 1978, s 69f).<\/p>\n En av de f\u00f6rsta \u00e5tg\u00e4rder som tj\u00e4narinnef\u00f6reningen genomf\u00f6rde var att ta kontakt med andra nordiska l\u00e4nder ang\u00e5ende deras program, det enda svar som kom in var fr\u00e5n K\u00f6penhamn (den danska motsvarigheten till Stockholms tj\u00e4narinnef\u00f6rening) vilket medf\u00f6rde att den danska tj\u00e4narinner\u00f6relsen fick en framtr\u00e4dande roll under de f\u00f6rsta \u00e5ren (Moberg 1978, s. 80). Det cirkul\u00e4r som skickades ut under slutet av 1903 var p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt influerat efter dansk modell, i sj\u00e4lva cirkul\u00e4ret omn\u00e4mns \u00e4ven K\u00f6penhamns tj\u00e4narinnef\u00f6rening ang\u00e5ende kontraktsblanketter (Stockholms Hembitr\u00e4desf\u00f6renings arkiv. Tj\u00e4narinnekommitt\u00e9ns prot. 15.11.1903. Fr\u00e5geblankett som bil. t. prot.), vilket ocks\u00e5 diskuteras i Tj\u00e4narinnebladet <\/em>n\u00e5gra \u00e5r senare (1908:1, s. 4f).<\/p>\n En annan intressant koppling till Danmark var fackskolan. I Danmark hade tj\u00e4narinnorna redan den 4:e november 1906 startat en egen skola f\u00f6r att \u00f6ka kompetensen hos den egna yrkesgruppen, om detta skrevs det flera artiklar i Tj\u00e4narinnebladet <\/em>(t.ex.\u00a0<\/em>1906, nr. 5-6, s. 1). Tanken p\u00e5 att starta en egen fackskola togs upp under flera m\u00f6ten och svenska representanter \u00e5kte p\u00e5 studiebes\u00f6k till K\u00f6penhamn f\u00f6r att f\u00e5 id\u00e9er till en egen fackskola f\u00f6r tj\u00e4narinnor.<\/p>\n F\u00f6r att starta en egen skola i Stockholm kr\u00e4vdes dock stora summor pengar och \u00e4ven h\u00e4r tog tj\u00e4narinnorna id\u00e9er fr\u00e5n den Danska f\u00f6reningen. I det f\u00f6rsta numret av Tj\u00e4narinnebladet <\/em>1906 beskrev man skolan i K\u00f6penhamn i goda ordalag, men ocks\u00e5 hur de g\u00e5tt till v\u00e4ga f\u00f6r att f\u00e5 in pengar d\u00e5 ett skolbygge kr\u00e4vde stort ekonomiskt kapital. K\u00f6penhamns f\u00f6rening hade redan 1904 anordnat en basar f\u00f6r att dryga ut kassan till skolbygget, denna basar beskrivs i Tj\u00e4narinnebladet <\/em>som n\u00e5got storartat eftersom det visat sig vara v\u00e4ldigt l\u00f6nsamt. I samma nummer av Tj\u00e4narinnebladet <\/em>annonserar ocks\u00e5 tj\u00e4narinnorna i Stockholm om en egen basar (Tj\u00e4narinnebladet <\/em>1906, nr. 3-4 s. 1).<\/p>\n Skillnaden mellan f\u00f6reningarna i K\u00f6penhamn och Stockholm var att den Danska motsvarigheten var cirka fem g\u00e5nger s\u00e5 stor och d\u00e4rigenom hade de ocks\u00e5 fem g\u00e5nger s\u00e5 stora int\u00e4kter fr\u00e5n medlemsavgifter, i Sverige trodde man dock att ett skolbygge skulle generera fler medlemmar till tj\u00e4narinnef\u00f6reningen. Under 1908 hade den danska f\u00f6reningen \u00f6kat med 300 medlemmar och enligt Tj\u00e4narinnebladet <\/em>berodde detta p\u00e5 den nyligen startade skolan (Tj\u00e4narinnebladet <\/em>1908, nr. 3 s. 2).<\/p>\n D\u00e4remot fick tanken p\u00e5 en egen fackskola i Stockholm avskrivas n\u00e5gra \u00e5r senare, detta berodde p\u00e5 ett l\u00e5gt medlemsantal (1912 var medlemsantalet 54 personer). I st\u00e4llet riktade de in sig p\u00e5 att f\u00e5 tillst\u00e5nd en kommunalt grundad skola f\u00f6r, som det hette, obemedlade flickor som \u00f6nskade bli tj\u00e4narinnor (Hembitr\u00e4desf\u00f6reningen i Stockholms arkiv. Utg\u00e5ende handlingar 1903-1923. Jubileumsskrifter).<\/p>\n Tj\u00e4narinnebladet <\/em>hade f\u00f6rutom de konkreta kontakterna med framf\u00f6rallt den Danska f\u00f6reningen ocks\u00e5 ett flertal artiklar r\u00f6rande andra l\u00e4nders tj\u00e4narinnef\u00f6reningars bildande och framst\u00e4llda krav. Framf\u00f6rallt Tysklands tj\u00e4narinnef\u00f6reningar beskrevs i flera l\u00e5nga artiklar, ofta \u00f6versatta fr\u00e5n tyska av Maria Qvist. P\u00e5 den tyska resolutionen \u00e5r 1907 fr\u00e5n Mannheims tj\u00e4narinnef\u00f6rening fanns flera likheter med de nordiska l\u00e4nderna, men ocks\u00e5 skillnader. B\u00e5de tj\u00e4nstehjonsstadgans avskaffande (tj\u00e4nstehjonsstadgan har sitt ursprung i Tyskland (Holmberg 1906, s. 24)) och best\u00e4mmelser kring arbetstider finns med bland de krav den tyska f\u00f6reningen framst\u00e4llde.<\/p>\n D\u00e4remot hade de ett annat angreppss\u00e4tt n\u00e4r det g\u00e4llde platsf\u00f6rmedlingsbyr\u00e5er, i de nordiska l\u00e4nderna hade tj\u00e4narinnorna vid denna tid startat egna f\u00f6rmedlingar specifika f\u00f6r tj\u00e4narinnor. Den tyska tj\u00e4narinnef\u00f6reningen kr\u00e4vde allm\u00e4nna platsanskaffningsbyr\u00e5er, det fanns inte heller n\u00e5gon punkt ang\u00e5ende anst\u00e4llningsblanketter i den tyska resolutionen (Tj\u00e4narinnebladet <\/em>1908, nr. 1, s. 2). Diskussioner kring anst\u00e4llningsblanketter verkar ha varit en dansk-svensk f\u00f6reteelse, Stockholms tj\u00e4narinnef\u00f6rening h\u00e4mtade denna id\u00e9 direkt fr\u00e5n K\u00f6penhamn, och det omn\u00e4mns inte n\u00e5gon annanstans \u00e4n just i Sverige och Danmark.<\/p>\n \u00d6vriga l\u00e4nder som tas upp i Tj\u00e4narinnebladet <\/em>var Holland, Nya Zeeland, Australien, Ryssland, USA och Frankrike. I dessa fall handlade det mer om att notera nya f\u00f6reningar eller beskriva arbetsf\u00f6rh\u00e5llandena allm\u00e4nt.<\/p>\n N\u00e5got som dock verkade ha varit n\u00e4stan identiskt f\u00f6r alla dessa tj\u00e4narinnef\u00f6reningar (oberoende land) var reaktionerna de framkallade, i synnerhet fr\u00e5n den borgerliga pressen d\u00e4r de ifr\u00e5gasattes, ofta i v\u00e4ldigt negativa ordalag. En trolig f\u00f6rklaring till denna h\u00e4ftiga reaktion kan ha varit grundat i det n\u00e4ra samarbete som skedde i hush\u00e5llet, vilket var och kanske \u00e4n i dag \u00e4r en av de f\u00e5 arbetsplatser d\u00e4r klasser m\u00f6ts och \u00e4r beroende av varandra p\u00e5 ett s\u00e5 privat plan. En organisering av tj\u00e4nare skulle leda till direkt inverkan p\u00e5 \u00f6verklassens privatliv.<\/p>\n Mycket av den tidiga diskussionen i tj\u00e4narefr\u00e5gan (fr\u00e5n ca 1890-talet) handlar om att tj\u00e4nare var en bristvara, det fanns f\u00f6r f\u00e5 individer fr\u00e5n arbetarklassen som ville ta arbete som tj\u00e4nare. I den borgerliga pressen menade skribenter att det berodde p\u00e5 tv\u00e5 saker. Dels den stora migrationen av personer utan landtillg\u00e5ngar och dels den p\u00e5g\u00e5ende industrialiseringen av Sverige. Det fanns en tanke p\u00e5 att ge de kvarvarande statarna vissa landomr\u00e5den f\u00f6r att p\u00e5 s\u00e5 vis f\u00e5 till st\u00e5nd en andra generations tj\u00e4nare (Hembitr\u00e4desf\u00f6reningen i Stockholms arkiv, tidningsklipp). Detta kan ocks\u00e5 p\u00e5visas av Stockholms tj\u00e4narinnef\u00f6rbunds egen tj\u00e4nstebyr\u00e5liggare, under 1905 f\u00f6rmedlades d\u00e4r 302 arbetstillf\u00e4llen, medan det endast fanns 221 anm\u00e4lda tj\u00e4nare. (Hembitr\u00e4desf\u00f6reningen i Stockholms arkiv. Tj\u00e4nstebyr\u00e5ns liggare)<\/p>\n I st\u00f6rsta allm\u00e4nhet trodde tj\u00e4narinnorna att den l\u00e5ga status som yrket hade berodde p\u00e5 att kompetensen inom det egna ledet var s\u00e5 l\u00e5g. De s\u00e5g allts\u00e5 en yrkesutbildning som en utv\u00e4g ur denna l\u00e5ga status. (Hembitr\u00e4desf\u00f6reningen i Stockholms arkiv. Utg\u00e5ende handlingar 1903-1923. Jubileumsskrifter). En punkt p\u00e5 Stockholms tj\u00e4narinnef\u00f6renings f\u00f6rsta m\u00f6te hette “Tj\u00e4narinnors upplysning medelst samkv\u00e4m, f\u00f6redrag, kurser o.d.” vilket just speglar denna uppfattning att bildning var viktigt. Fr\u00e5gan uppm\u00e4rksammas ocks\u00e5 i Tj\u00e4narinnebladet<\/em>, d\u00e4r ett flertal artiklar beskriver vikten av bildning, men ocks\u00e5 hur detta i praktiken skulle genomf\u00f6ras.<\/p>\n Arbetstiden f\u00f6r tj\u00e4narinnor str\u00e4ckte sig ofta \u00f6ver hela dagen s\u00e5 det fanns kanske inte s\u00e5 mycket tid till l\u00e4sning eller diskussioner. Fr\u00e5gan om reglerad arbetstid och ledighet h\u00e4nger p\u00e5 vissa s\u00e4tt ihop med bildningstanken. I en artikel skriven av Esther Borge (maka till Oscar Borge, grundaren till Arbetarr\u00f6relsens arkiv 1902) tas den mer praktiska biten upp. Artikeln kan i p\u00e5 m\u00e5nga vis ses som en handbok i hur man tar tillvara korta avbrott i det vardagliga arbetet f\u00f6r att hinna med en sida eller tv\u00e5 i n\u00e5gon bok, vad som borde l\u00e4sas eller \u00f6verhuvudtaget fundera \u00f6ver vad man l\u00e4st. Detta var ett bildningsideal som kanske inte satte yrkeskunskapen i fokus men som \u00e4nd\u00e5 ans\u00e5gs viktig:<\/p>\n Samtidigt som man skalar potatisen eller sopar golvfet kan man gnola en vers af Fr\u00f6ding eller Heidenstam, eller i sitt stilla sinne beundra hvad man l\u00e4st om revolutionens hj\u00e4ltemodiga kvinnor, deras uppoffringar f\u00f6r sitt land och friheten, eller fundera p\u00e5 hur kvinnans r\u00f6str\u00e4tt ska l\u00f6sas.<\/p>\n (Tj\u00e4narinnebladet 1906, nr. 2, s. 2)<\/p><\/blockquote>\n I en annan artikel fr\u00e5n samma \u00e5r tas ocks\u00e5 tanken p\u00e5 att bildning leder till b\u00e4ttre st\u00e4llning f\u00f6r tj\u00e4narinnorna:<\/p>\n Ty om […] \u00e4fven tj\u00e4narinnan sattes i tillf\u00e4lle att taga del af dagens fr\u00e5gor, skulle hon s\u00e5ledes snart inse sin f\u00f6rsoffade st\u00e4llning och vakna till medvetande om, att \u00e4fven hon vill \u00f6ka sina kunskaper och intressen f\u00f6r att representera sig som v\u00e4rdig medborgare och blifva tillerk\u00e4nd sitt m\u00e4nniskov\u00e4rde. D\u00e5 skulle med tiden ovillkorligen ett b\u00e4ttre samf\u00f6rst\u00e5nd komma att r\u00e5da mellan husb\u00f6nder och tj\u00e4nare \u00e4n vad fallet \u00e4r nu.<\/p>\n (Tj\u00e4narinnebladet 1906, nr. 3-4, s. 1f)<\/p><\/blockquote>\n Den mer praktiska kunskapen diskuterades ocks\u00e5 i stor utstr\u00e4ckning, oftast i samband med fackskolan i K\u00f6penhamn. H\u00e4r premieras den mer praktiska kunskapen; s\u00e5 som matlagning, bakning, tv\u00e4tt och strykning samt reng\u00f6ring. Den mer teoretiska kunskapen f\u00e5r p\u00e5 m\u00e5nga vis st\u00e5 tillbaka f\u00f6r den praktiska, men det po\u00e4ngteras att r\u00e4kenskap, spr\u00e5kkunskap och allm\u00e4nbildning anses viktiga inslag i tj\u00e4narinnors utbildning. Kunskapen ska dock i f\u00f6rsta hand ses som ett redskap inom arbetet f\u00f6r att i allm\u00e4nhet \u00f6ka yrkets status. (Tj\u00e4narinnebladet <\/em>1906 nr.2, s. 2)<\/p>\n Stockholms Tj\u00e4narinnef\u00f6rening hade under de f\u00f6rsta \u00e5ren v\u00e4ldigt knapph\u00e4ndig kontakt med arbetarr\u00f6relsen, Anna Sterky (ordf\u00f6rande i kvinnornas fackf\u00f6rbund \u00e5r 1902-1907) hade f\u00f6rvisso en stor inverkan p\u00e5 att f\u00f6reningen bildades men kvinnornas fackf\u00f6rbund hade sv\u00e5rt att hitta en plats inom sina egna led f\u00f6r tj\u00e4narinnorna. Kontakten med SAP och LO var ocks\u00e5 sparsam och de enda tillf\u00e4llen d\u00e5 kontakt togs var vid samarbeten vid f\u00f6redrag eller deltagande i f\u00f6rel\u00e4sningsserier (Moberg 1978, s. 83).<\/p>\n Under \u00e5ret 1910 skedde dock ett antal h\u00e4ndelser som skulle \u00f6ka f\u00f6rbindelserna med arbetarr\u00f6relsen. F\u00f6reningen kan s\u00e4gas ha reformerat sig sj\u00e4lva i och med att styrelsen byttes ut och fick en starkare styrning mot framf\u00f6rallt socialdemokratin. Under samma period blev ocks\u00e5 Hanna Gr\u00f6nvall sekreterare f\u00f6r organisationen och var fr\u00e5n 1914-1941 ordf\u00f6rande. Hon var ocks\u00e5 socialdemokratisk ledamot i Stockholms stadsfullm\u00e4ktige fr\u00e5n \u00e5r 1919.<\/p>\n Utgavs 1905-1908 av Stockholms Tj\u00e4narinnef\u00f6rening. Tidskriften behandlade tj\u00e4narinnornas id\u00e9er, f\u00f6rslag och internationella utbyten. Den ger ocks\u00e5 en inblick i d\u00e5tidens f\u00f6rh\u00e5llanden f\u00f6r arbetande kvinnor i allm\u00e4nhet. Tj\u00e4narinnebladet har h\u00e4rmed digitaliserats […]<\/p>\n","protected":false},"author":5,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[3141,3143,3145],"class_list":{"0":"post-1962","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-ur-vara-samlingar","7":"tag-fulltext-sv","8":"tag-hembitraden-sv","9":"tag-tjanarinnor-sv","10":"czr-hentry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1962","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/5"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1962"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1962\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":10989,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1962\/revisions\/10989"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1962"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1962"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1962"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\n<\/strong><\/p>\n\nLadda ner (pdf)<\/h4>\n
\n
Tj\u00e4narinnor eller familjeslavinnor?<\/h3>\n
Organisering<\/h3>\n
Kontrakt och en f\u00f6r\u00e5ldrad lagstiftning<\/h3>\n
\n
10 \u00a7<\/h4>\n
och 16 \u00a7<\/h4>\n
Transnationella f\u00f6rbindelser? Transnationellt utbyte?<\/h3>\n
Fackskolefr\u00e5gan<\/h3>\n
Likheter och skillnader<\/h3>\n
Bildning<\/h3>\n
Avslutning<\/h3>\n
Referenser<\/h3>\n
Litteratur<\/h4>\n
\n
Arkiv p\u00e5 ARAB<\/h4>\n
\n