{"id":415,"date":"2009-11-06T11:32:24","date_gmt":"2009-11-06T10:32:24","guid":{"rendered":"https:\/\/arbark.se\/?p=415"},"modified":"2026-02-04T14:27:31","modified_gmt":"2026-02-04T13:27:31","slug":"hvad-vil-sosial-demokraterna","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/arbark.se\/en\/hvad-vil-sosial-demokraterna\/","title":{"rendered":"Hvad vil Sosial-Demokraterna?"},"content":{"rendered":"

Manuskriptet till August Palms f\u00f6redrag p\u00e5 Hotell Stockholm i Malm\u00f6 den 6 november 1881, det f\u00f6rsta offentliga talet om socialismen i Sverige.
<\/strong><\/p>\n

\n

Manuskriptets f\u00f6rstasida<\/h4>\nngg_shortcode_0_placeholder\n

Hela manuskriptet<\/h4>\n

Hvad vil Sosial-Demokraterna?<\/a>
(Pdf, 8 MB, \u00f6ppnas i nytt f\u00f6nster)
Ur: August Palms arkiv, volym 3.<\/p>\n

Manuskriptet best\u00e5r av 28 handskrivna sidor i en anteckningsbok – ungef\u00e4r den f\u00f6rsta h\u00e4lften \u00e4r skriven med bl\u00e4ck, resten med blyerts. Texten illustrerar i h\u00f6g grad Palms knapph\u00e4ndiga skolg\u00e5ng samt hans m\u00e5nga \u00e5r i Danmark och Tyskland.<\/p>\n

1932 utgav Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap<\/a> en renskrift av manuskriptets f\u00f6rsta h\u00e4lft, det vill s\u00e4ga s\u00e5 l\u00e5ngt man av tidningsreferaten fr\u00e5n 1881 f\u00f6rstod att han h\u00e5llit talet.<\/p>\n

H\u00e4r publiceras hela manuskriptet som pdf-fil och (l\u00e4ngre ned p\u00e5 sidan) med AKS-utg\u00e5vans renskrift<\/a>. Var och en \u00e4r d\u00e4refter v\u00e4lkommen att ta sig igenom formuleringarna i talets andra del.<\/p>\n

Originalmanuskriptet \u00e4r slitet och n\u00f6tt och nedtecknat p\u00e5 d\u00e5ligt papper men finns fortfarande att l\u00e4sa i August Palms arkiv.<\/p>\n<\/div>\n

“Minne Herrer!”<\/h3>\nngg_shortcode_1_placeholder\n

Det \u00e4r den 6 november 1881, Gustaf Adolfsdagen. Platsen \u00e4r hotell Stockholm i Malm\u00f6, och i lokalen sitter omkring 130 \u00e5h\u00f6rare – faktiskt till st\u00f6rsta delen h\u00e4rr\u00f6rande fr\u00e5n borgarklassen – och i talarstolen st\u00e5r den 32-\u00e5rige skr\u00e4ddarm\u00e4staren August Palm f\u00f6r att f\u00f6rklara vilka socialdemokraterna \u00e4r och hur de vill f\u00f6r\u00e4ndra samh\u00e4llet.<\/p>\n

Palm utg\u00e5r i sitt f\u00f6redrag fr\u00e5n att auditoriet redan tagit del av den diskussion som f\u00f6rdes i Danmark och Tyskland och han vill bem\u00f6ta de felaktiga f\u00f6rest\u00e4llningar man kan ha f\u00e5tt, troligtvis \u00e4r talet komponerat utifr\u00e5n en tysk f\u00f6rlaga. Socialdemokraterna vill inte dela, det \u00e4r kapitalisterna som berikar sig genom att dela resultatet av arbetet, socialdemokreterna vill inte avskaffa \u00e4ktenskapet och inf\u00f6ra den fria k\u00e4rleken men vill underl\u00e4tta skilsm\u00e4ssor i olyckliga \u00e4ktenskap som i synnerhet t\u00e4r p\u00e5 parterna i arbetarfamiljerna, de saknar inte fosterlandsk\u00e4rlek men \u00e4lskar hela m\u00e4nskligheten desto mer och vill verka f\u00f6r att alla skall betrakta varandra som h\u00f6rande till samma samfund, socialdemokraterna \u00e4r inte religionsf\u00f6rnekare men de vill skilja kyrkan och staten \u00e5t och g\u00f6ra religionen till den samvetsfr\u00e5ga de anser att denna \u00e4r.<\/p>\n

Han avslutar sitt anf\u00f6rande med att uppmana arbetarna att bilda f\u00f6reningar, delta i det politiska arbetet, starta arbetartidningar och agitera f\u00f6r allm\u00e4n r\u00f6str\u00e4tt. Efter ytterligare n\u00e5gra offentliga m\u00f6ten i Malm\u00f6 och inr\u00e4ttandet av en agitationskommitt\u00e9 far Palm den 14 december vidare upp i landet f\u00f6r att agitera f\u00f6r socialismen. Detta var inte en helt l\u00e4tt sak. Framemot jul beskrev han sv\u00e5righeterna i ett brev till hustrun att “arbetarna h\u00e4r \u00e4ro mycket frihetssinnade, men det \u00e4r inte m\u00f6jligt att f\u00e5 lokal i hela Stockholm. Polisen har varit hos alla, som har lokaler att hyra ut, och skr\u00e4mt dem, men andra juldag s\u00e5 h\u00e5ller jag ett m\u00f6te vid Lill-Jans.” Han urskuldar sig ocks\u00e5, beklagar att han m\u00e5ste l\u00e4mna familjen ensam under en s\u00e5 l\u00e5ng period men “tro inte, att jag \u00e4r en h\u00e5rd fader, nej, du k\u00e4nner mitt inre och vet att jag k\u00e4mpar f\u00f6r arbetarens, f\u00f6r de fattiga och undertrycktas sak s\u00e5 att de kan f\u00e5 r\u00e4ttf\u00e4rdighet och br\u00f6d.”<\/p>\n

Arbetarklassen v\u00e4xer fram i Sverige<\/h3>\n

Det skulle dr\u00f6ja fram till 1889 innan det Socialdemokratiska arbetarepartiet bildades i Sverige som ett i raden av socialdemokratiska partier som uppstod i Europa under 1870- och 1880-talen. Den svenska arbetarklassen v\u00e4xte under 1800-talet fram, till st\u00f6rsta delen p\u00e5 landsbygden (gruvor, bruk, skogsindustri m.m.) men snabbast i st\u00e4derna (fr\u00e4mst inom elektroteknisk och mekaniska verkst\u00e4der). Redan under 1860- och 1870-talen bildades olika typer av arbetaref\u00f6reningar startats best\u00e5ende av personer ur b\u00e5de borgar- och arbetarklass och pr\u00e4glade av en positiv inst\u00e4llning till kapitalism och fosterland och det var dessa arbetaref\u00f6reningar som inspirerade till bildandet av de tidiga fackf\u00f6reningarna. Organisationer baserade p\u00e5 klassamh\u00f6righet och klassmedvetande kom f\u00f6rst senare. August Palms f\u00f6redrag i Malm\u00f6 1881 r\u00e4knas som det f\u00f6rsta offentliga talet om socialismen i Sverige.<\/p>\n

August Palm<\/h3>\n

August Palm f\u00f6ddes 1849 i Sk\u00e5ne. Redan som tolv\u00e5ring hade han f\u00f6rlorat b\u00e5da sina f\u00f6r\u00e4ldrar och sattes i l\u00e4ra hos en barsk och mycket str\u00e4ngt religi\u00f6s skr\u00e4ddarm\u00e4stare i Kattarp. Fr\u00e5n detta hem flyttade Palm efter konfirmationen, fullbordade sin utbildning i Malm\u00f6 och erh\u00f6ll som 18-\u00e5ring ges\u00e4llbrev varefter han f\u00f6r en l\u00e4ngre period l\u00e4mnade landet f\u00f6r att arbeta som skr\u00e4ddareges\u00e4ll i Danmark och Tyskland.<\/p>\n

Han etablerade sig som skr\u00e4ddarm\u00e4stare i mitten av 1870-talet trots att han sedan flera \u00e5r engagerat sig f\u00f6r de socialistiska id\u00e9erna. Han utvisades ur Tyskland efter att ha engagerat sig i valr\u00f6relsen 1877 och levde d\u00e4refter n\u00e5gra \u00e5r i Danmark – en tillvaro pr\u00e4glad av olika arbetsplatser och politisk aktivism f\u00f6r socialdemokraterna. Efter att ha blivit nedslagen av en meningsmotst\u00e5ndare och dessutom f\u00e5tt avslag p\u00e5 ans\u00f6kan om danskt medborgarskap \u00e5terv\u00e4nde han till Malm\u00f6.<\/p>\n

Palm var mycket medveten om betydelsen av att f\u00f6r framtiden bevara arbetarr\u00f6relsens handlingar. Efter att Arbetarr\u00f6relsens arkiv hade inr\u00e4ttats 1902<\/a> propagerade han f\u00f6r att arbetarr\u00f6relsens organisationer skulle l\u00e4mna sitt material dit. Hos Arbetarr\u00f6relsens arkiv och bibliotek finns ocks\u00e5 August Palms eget arkiv och det mesta materialet d\u00e4ri \u00e4r inl\u00e4mnat av honom sj\u00e4lv. Det g\u00e4ller dock inte manuskriptet till detta f\u00f6rsta tal. Det f\u00f6rblev i hans \u00e4go och p\u00e5tr\u00e4ffades hos ett av barnen 1931, nio \u00e5r efter hans d\u00f6d och inf\u00f6r en utst\u00e4llning p\u00e5 institutionen som skulle uppm\u00e4rksamma att femtio \u00e5r d\u00e5 hade g\u00e5tt sedan talet f\u00f6rst h\u00f6lls.
<\/a><\/p>\n

Renskrift av de 13 f\u00f6rsta sidorna (av 28) i manuskriptet<\/h3>\n

H\u00e4mtad fr\u00e5n Hvad vil sosialdemokraterna? : f\u00f6redrag i Malm\u00f6 den 6 november 1881 \/ August Palm ; med inledning och kommentar av John Lindgren. – 1932<\/p>\n

\n

Hvad vil Sosial-Demokraterna?<\/p>\n

Minna Herrer! Her er v\u00e4l ingen h\u00e4r n\u00e4rvarande som intet mera eller mindre har h\u00f6rt Sosial-Demokraterna omtala, och s\u00e5 har v\u00e4l de \u00e4rade n\u00e4rvarande ocks\u00e5 h\u00f6rt uttalelser om hvad det er at So:Demokraterna vil, hvad Sos.D. vil, vil jag gj\u00f6ra eder bekant med, d\u00e5 jag er \u00f6verbevist om at de fl\u00e4sta af eder h\u00e4r \u00e4r n\u00e4rvarande endast har h\u00f6rt hvad S.D. vil af motst\u00e5ndarnas ber\u00e4ttelser, men vil man d\u00f6mma i en sak och d\u00f6mma opartisk s\u00e5 er det jo n\u00f6dv\u00e4ndigt at h\u00f6ra bege parters framst\u00e4ning, och aldra n\u00f6dv\u00e4ndigast \u00e4r det jo at h\u00f6ra huvud partens framst\u00e4lning, Sosial Demokratiets motst\u00e5ndare de s\u00e4ger s\u00e5 myket om oss, men om det som de s\u00e4ger om os er der flera Punkter som jeg nu s\u00e4rskild vil ber\u00f6ra. hvad s\u00e4ger d\u00e5 motst\u00e5ndarna om oss, jo de s\u00e4ger blant annat at vi vil dela, at vi icke vil respektera egendomsr\u00e4tten, at vi vil uph\u00e4va \u00e4ktenskappet och inf\u00f6ra den fria k\u00e4rlek, at vi f\u00f6rnekar F\u00e4derneslandsk\u00e4rleken, at vi vil hava al Relion bort o.s.v. och n\u00e4r man h\u00f6rer alla dessa tildels vanvitiga beskylningar s\u00e5 er det i sanning intet s\u00e5 f\u00f6runderligt at \u00e4nnu den st\u00f6rsta del af Folket st\u00e4ller sig s\u00e5 fientliga emot os S.D. \u00e4nsk\u00f6nt at vi S.D. er det parti som Folket det v\u00e4rkliga arbetande folk kan v\u00e4nta sig Reformer genomf\u00f6rda utaf. men l\u00e5t oss nu se dessa beskyldningar<\/p>\n

[s. 2:] efter motst\u00e5ndarna s\u00e4ger alt s\u00e5 f\u00f6r det f\u00f6rsta at vi vil dela, ja n\u00e4r der var tale om at endast dela den klingande m\u00f6nt s\u00e5 kunde det v\u00e4l l\u00e5ta sig genomf\u00f6ra, men s\u00e5 var man n\u00f6dsakat til at f\u00f6retaga delningen hvarje dag n\u00e4r man altid skulle hava lika myket, f\u00f6r naturlikt vis kunde man jo intet best\u00e4mt pasa at bruka lika myket hv\u00e4rje dag, men n\u00e4r der s\u00e4ges at S.D. vil dela s\u00e5 menas der naturliktvis at alt skulle delas, Jorden kunde det jo b\u00e4tre g\u00e5 at styka ut, men der er jo mycket annat som skulle delas til eksempel Jernv\u00e4garna, hur skulle man b\u00e4ra sig \u00e5t dermed? en vile jo s\u00e5 f\u00e5 en Jernbane skena at l\u00f6pa med, en annan et stykke af Lokomotivet, en tredje et Hjul, en fjerde en d\u00f6r, och s\u00e5 vidare. men en hvar f\u00f6rnuftig meniska kan jo v\u00e4l nog inse at det inte kunde l\u00e5ta sig g\u00f6ra och ingen her er n\u00e4rvarande vil v\u00e4l f\u00f6r alvar tro at nogot Politisk Parti kunde vara s\u00e5 galna, at s\u00e4tta en s\u00e5dan ting som delningssystemet p\u00e5 sit program, nej mina Herrar det er om\u00f6jelikt at kunna tro det, det er i heller intet s\u00e5, det er endast en stor och ryslikt dum l\u00f6gn som S.D. motst\u00e5ndare har p\u00e5ljuget SD. S.D. vil intet dela men di vil forbjuda Storm\u00e4nnen Kapitalisterna at dela, och Kapitalisterna de delar dageligen med sinna arbetare n\u00e4r de intet gjorde det s\u00e5 kunde dessa kolosala f\u00f6rm\u00f6genheter intet samlas p\u00e5 enkelta h\u00e4nder som de nu g\u00f6r, at det er Kapitalisterna der dageligen delar med arbetarna och at det er S.D.<\/p>\n

[s. 3:] som vil f\u00f6rbjuda detta delningssystem det vil jag her vid ett eksempel p\u00e5visa. en arbetare han kan arbeta hela sit liv, han kan vara s\u00e5 flitig och ordentlig som h\u00e4lst, han vil \u00e4nd\u00e5 aldrig upn\u00e5 at driva det til mera \u00e4n i h\u00e4ldigaste tilf\u00e4lde et ordentligt utkomme, och skulle han vid s\u00e4rskilda lykeliga omst\u00e4ndigheter upn\u00e5 at f\u00e5 sammanspart n\u00e5gra Hundrade kronor s\u00e5 er det det aldra h\u00f6gsta, men man k\u00e4nner jo m\u00e5nga f\u00f6r\u00e4tningsm\u00e4nd der s\u00e5 at s\u00e4ga ingen ting hade at begynna med, men som vid forsk\u00e4lliga lykeliga omst\u00e4ndigheter kunde driva up deras f\u00f6rr\u00e4tning som n\u00e4r de begynte den kanh\u00e4nda endast hade 4 man i arbete, til 50, a 100 man, s\u00e5 l\u00e4nge at denna \u00f6vann\u00e4mda f\u00f6rr\u00e4tningsman endast hade de 4 man i arbete ja s\u00e5 kom han s\u00e5 at s\u00e4ga ingen v\u00e4g, men n\u00e4r han vid f\u00f6rsk\u00e4liga lykeliga omst\u00e4ndigheter hade drevet sin f\u00f6rr\u00e4tning up til 100 man s\u00e5 blev han rik, hvarf\u00f6r tror de minna Herrar at han blev rik, jo det blev han f\u00f6r det at han dagligen fik utbetalt som f\u00f6rtjenst 1. Kr 50 \u00f6re 2 Kr eller 2,50 \u00f6re s\u00e5 f\u00f6rtjente de 2 kr 2,50 \u00f6re och 3 kr. och kanh\u00e4nda mera, men mina Herrar n\u00e4r nu en s\u00e5dan f\u00f6rr\u00e4tningsmand dagligen utan den f\u00f6rtjenst han alt har ber\u00e4knat utaf hvarje Arbetares f\u00f6rtjenst stiker 50 \u00f6re eller en krona och kanh\u00e4nda mera i sin egen lomma s\u00e5 minna Herrer er det jo indlysande at han med tiden vil bliva miljon\u00e4r,<\/p>\n

[s. 4:] han vil p\u00e5 sinna arbetares bekostning kunna leva kr\u00e4sligt, viner af den \u00e4dlaste sort beh\u00f6ver intet at fattas p\u00e5 hans midagsbord, aftons\u00e4lskaper kan han afh\u00e5lla n\u00e4r han synas, hvarje Sommar kan han taga til et eller annat ber\u00f6mt bade st\u00e4lle, kort sakt han kan p\u00e5 vad s\u00e4t han vil roga och f\u00f6rn\u00f6ja sig, och n\u00e4r han bliver gammal s\u00e5 kan han leva et behageligt liv utan n\u00e4ringssorger och bekymringar, se s\u00e5 ledes kan arbetsgivaren kapitalisten leva, och alt f\u00f6r det at han dagligen har delat med sina arbetare, s\u00e5 l\u00e4nge han endast hade 4 arbetare at dela med s\u00e5 blev han intet rik men n\u00e4r han f\u00f6rst fik 50 a 100 eller flera ja s\u00e5 blev det til nogot. men arbetaren hur g\u00e5r det honom, l\u00e5t oss se \u00e5t, han har vil vi nu antaga 2 kr om dagen, han er ordentlig och flitig alts\u00e5 l\u00e4ger han hvarje vekka nogot tilside af sin vekko l\u00f6n, men det er jo intet got at meniskan \u00e4r allena, alts\u00e5 han gifter sig med en flika af sin stand pengerna han hade upsparat brukar han til at s\u00e4tta bo f\u00f6r i begynelsen g\u00e5r det got, han kan \u00e4nnu en tid s\u00e4tta n\u00e5gra kroner h\u00e4n men hans hustru sk\u00e4nker honom hvart och hvartannat \u00e5r en Son eller dotter och n\u00e4r de har varet gifta i 10 \u00e5r s\u00e5 har de 6 eller 7 barn, men nu kommer m\u00e5nga utgifter til, f\u00f6da, kl\u00e4der, skolepengar, sjukdommar infinner sig kanh\u00e4nda ochs\u00e5 af ock til, nu er der ingen tale om at l\u00e4ga flera Pengar til sida tv\u00e4rtemot vist han har n\u00e5gra s\u00e5 bliver di optagna<\/p>\n

[s. 5:] han begynner ocks\u00e5 at bliva \u00e5ldrig alts\u00e5 begyner hans f\u00f6rtjenst at taga utaf och innan han vet af det er han gammal och oarbetsduglig, men hur g\u00e5r det honom s\u00e5? jo en tid k\u00e4mpar han en h\u00e5rd kamp med n\u00f6den och til sist bliver han kastat p\u00e5 fatighuset lika som man kastar et gammalt skr\u00e4p i en krok, se minna Herrar s\u00e5ledes g\u00e5r det arbetaren, han der s\u00e5 l\u00e4nge han var arbetsduglig dagligen berikade sin arbetsgivare. af denna skildring som vist ikke kan bestridas vil de alt s\u00e5 se minna Herrar at det inte er S.D. der vil dela men tv\u00e4rtemot er det dem som vil f\u00f6rbjuda detta delningssystem som nu dagligen ut\u00f6vas af Kapitalisterna, Sos.D. vil at arbetarna skal hava alt \u00f6verskottet af sit arbete men det f\u00e5r de intet f\u00f6r\u00e4n den fria Konkurense bliver afskaffat och staten ordnar arbetet, antingen vid at overtaga produktionen, det er tilv\u00e4rkningen, eller vid at f\u00f6rskaffa Arbetarasosionerna l\u00e5n, hvilket vil vara l\u00e4t f\u00f6r staten at gj\u00f6ra utan at risikera nogot nemlig vid at \u00f6vertaga Rentegarantien. se nu tror jag at hava slaget denna L\u00f6gn til Jorden som der er udspred om S.D. hvad delningssystemet ang\u00e5r der kunde \u00e4nnu s\u00e4gas mykket der om men jag fruktar f\u00f6r at tiden er f\u00f6r knap, jag vil derf\u00f6r g\u00e5 \u00f6ver til de andra punkter, der s\u00e4ges f\u00f6r det andra at vi intet vil respektera egander\u00e4tten, se der har ocks\u00e5 v\u00e5ra motst\u00e5ndare v\u00e4nd up och ner p\u00e5 sanningen, vi S.D. vil fuldt ut respektera egander\u00e4tten men n\u00e4r egander\u00e4tten er til hindring f\u00f6r meniskohetens f\u00f6r industriens, och f\u00f6r Statens intelektuele och \u00f6konomiska framg\u00e5ng,<\/p>\n

[s. 6:] ja s\u00e5 vil vi hava den bortskaffat och det nuvarande Samfund de respekterar jo intet egendomsr\u00e6tten p\u00e5 nogot annat s\u00e4t, staten kan jo nu n\u00e4r den vil och statsmyndigheterna enas derom fr\u00e5ntaga enhvar man sin Egendom emot at den bliver v\u00e4rderat och derefter betalt, men ingen h\u00e4r kan bevisligg\u00f6ra at S.D. vil uph\u00e4va egendomsr\u00e4tten p\u00e5 nogot annat s\u00e4t \u00e4n h\u00e4r anf\u00f6rt. s\u00e5 s\u00e4ges der om os S.D. at vi vil uph\u00e4va \u00e4ktenskapet och inf\u00f6ra den fria k\u00e4rlek, ja det er ochs\u00e5 en af Storborgarnas och dens pr\u00e4ses l\u00f6gner om os \u00e4nsk\u00f6nt denna l\u00f6gn er v\u00e4l fr\u00e4k, f\u00f6r der er vist ingen der hyller den fria k\u00e4rlek mera \u00e4n Storborgerna som har utspred ryktet. \u00e4r det inte Storborgerna som h\u00e5ller dammer i staden montro jo vist s\u00e5, om storborgeren intet kan komma s\u00e5 got utaf det med sin Hustru det v\u00e4kker intet s\u00e5dan upsikt som n\u00e4r Arbetaren intet kan komma got utaf det med sin, n\u00e4r Storborgaren intet er p\u00e5 reser f\u00f6rr\u00e4tnings eller f\u00f6rn\u00f6jelsers, s\u00e5 sitter han p\u00e5 sit Kontor notabena n\u00e4r han intet g\u00e5r sin motion eller er i Kluben, och om aftenen, n\u00e4r han kommer him, ja s\u00e5 har han sinne sit eget sovekammare egna rum som han kan bruka som han kan benyta nota bena n\u00e4r han intet f\u00f6retr\u00e4ker at sova i stan vid dammen han h\u00e5ller. annorledes forh\u00e5ller det sig med arbetaren, han er henvist til at dela ondt och got, b\u00e5de rum och s\u00e4ng med sin hustru, s\u00e5 det bliver en stor skildnad om de lever got tilsamman g\u00f6r de intet det<\/p>\n

[s. 7:] ja s\u00e5 vil det jo f\u00f6r dem sjelv bliva et helvete och barnen de har vil vid at dageligen vara vittne til sinna F\u00f6r\u00e4ldrars usla sammanlevnad bliva morisk f\u00f6rd\u00e4rvade. Nej, S.D. vil intet afskaffa \u00e4ktenskapet, men de vilja at det skal kunna uph\u00f6ra hurtigare \u00e4n det nu er tilf\u00e4llet, n\u00e4r \u00e4ktefolkena intet kan leva k\u00e4rleksfult och got i sammans f\u00f6r vi p\u00e5st\u00e5r och ingen r\u00e4tvis meniska kan bestrida det, at det f\u00f6der och framkallar omoralitet och forargelse at de som har ing\u00e5t \u00e4ktenskap och s\u00e5 intet kan leva lykelikt tilsamman at de skal vara n\u00f6dgade til at vara f\u00f6renade, se derf\u00f6r beg\u00e4rer vi S.D. at lagen skal for\u00e4ndras s\u00e5ledes at skilsm\u00e4sa hurtigare kan upn\u00e5s \u00e4n den nu kan, vi f\u00f6rd\u00f6mmer et hvart \u00e4ktenskap som er blivet afslutat af n\u00e5gon annan grund en gensidig k\u00e4rlek, at S.D. upfattelse til \u00e4ktenskaps fr\u00e5gan er korekt och mera st\u00e4mmande med moralen en som det nu er inr\u00e4ttat tror jag ikke kan af nogon bestridas. s\u00e5 s\u00e4ges der om oss S.D. at vi ingen F\u00e4derneslandsk\u00e4rlek har, ja at S.D. er internationale er fulkomligt sant men at de f\u00f6rnekar F\u00e4derneslandsk\u00e4rleken er intet sant, men vi s\u00e4tter K\u00e4rleken til hela v\u00e4rlden \u00f6ver K\u00e4rleken til F\u00e4derneslandet, Historien visar oss jo ocks\u00e5 at Nationaliteten har framkalt N.H. og N.H. har splittrat folkena \u00e5t ock framkalt desa blodiga kriger der har varit et h\u00e5n mot Sivilisationen och en f\u00f6rbandelse mot meniskoheten, der f\u00f6r vil S.D. arbeta p\u00e5 at f\u00e5 Folkene til at betrakta hvarandra som h\u00f6rande til et samfund och endast i denna \u00c4dle och skj\u00f6na l\u00e4ra kan fr\u00e4lse finnas, men er det ikke det samma som den<\/p>\n

[s. 8:] Kristna l\u00e4ras f\u00f6rkunnare Kristus l\u00e4rde. l\u00e4rde han intet sinna apostlar til at g\u00e5 ut i hela verlden ock l\u00e4ra ock Pr\u00e4dika k\u00e4rlekhetens ock broderlighetens prinsiper til alla folkeslag, l\u00e4rde han intet at alla meniskor skulle vara br\u00f6drar ock systrar, men hur kan vi s\u00e5 hata v\u00e5r broder eller sl\u00e5 honom i hjel p\u00e5 komando, dessa Kriger och massamord som som de f\u00f6rskeliga Kaisare ock Konungar med sinna statsm\u00e4n har varit uphov til, de har i regelen blivet iv\u00e4rksatte f\u00f6r at bef\u00e4sta deras vaklande troner, eller f\u00f6r at undertryka folkena; se der f\u00f6r s\u00e4ger vi S.D. bort med denna nationalstolthed der endast f\u00f6der nationalhat, hvad tungom\u00e5l vi ocks\u00e5 talar Svensk eller Fransk, Tysk eller Dansk, s\u00e5 l\u00e5t oss intet gl\u00f6mma at vi er satte p\u00e5 Jorden intet f\u00f6r at hata och sl\u00e5 i hjel p\u00e5 komando, utan f\u00f6r at skapa fred och for at inr\u00e4tta samfundet s\u00e5ledes s\u00e5 alla har nog men ingen for litet, men synes i intet minna Herrar at detta er et \u00e4delt och sj\u00f6nt m\u00e5l at str\u00e4va efter. S\u00e5 s\u00e4ges der om oss S.D. at vi ingen Relion vil hava at vi er frit\u00e4nkare och Gudsf\u00f6rnekare o.s.v. mina Herrer vi S.D. vil intet Relionen til livs; men vi vil at Relionen skal vara det den er nemlig en Hjertesak, vi vil intet at staten skal blande sig deri vi vil intet hava n\u00e5gon statsrelion, vi vil at det skal bliva hvar mans ock kvinnas sak vad de vil tro, vi vil at der intet som nu skal kunna p\u00e5tvingas oss Pr\u00e4ster af en bestemt Relion, vi vil intet hava v\u00e5ra barn upl\u00e4rda i Relion i skolan utan det bliver en hvars egen sak at l\u00e4ra deras barn hvad relion de \u00f6nskar, kort sakt vi vil at<\/p>\n

[s. 9:] Kyrka och stat skal skjiljas \u00e5t, f\u00f6r vi s\u00e4ger at kan intet en Relion best\u00e5 p\u00e5 annat vis \u00e4n at staten skal h\u00e5lla den uppe p\u00e5 konstikt s\u00e4t s\u00e5 \u00e4r der intet myket vid den, vi respekterar och aktar en hvars tro och \u00f6verbevisning men der f\u00f6r beg\u00e4rer vi ocks\u00e5 at staten skal g\u00f6ra det, s\u00e5 at der intet skal givas n\u00e5gon stats relion, nej l\u00e5t det bliva frit s\u00e5 vil d\u00e4r bliva mera sanning i Relionen \u00e4n der nu \u00e4r, vi vil intet d\u00e5 som nu f\u00e5 at se s\u00e5 m\u00e5nga feta och f\u00f6r\u00e4tna Pr\u00e4ster d\u00e4r lever stort p\u00e5 statens och v\u00e5r bekostning, och som i regelen har gjort Relionen fr\u00e5n sin sida til et matfr\u00e5ga, de utf\u00f6rer jo intet s\u00e5 at s\u00e4ga en enda Pr\u00e4stlig handling utan klingande m\u00f6nt medf\u00f6lger, vakra Herdar for den kristna Hjord! se minna Herrar s\u00e5 vil vi hava det i Relios henseende och n\u00e4r det bliver genomf\u00f6rt s\u00e5 vil vi intet bliva vittne til s\u00e5 myket f\u00f6rargelse som nu. Heraf kan de alts\u00e5 se mina Herrar at Sosial.D. i st\u00e4llet f\u00f6r at som v\u00e5ra motst\u00e5ndare s\u00e4ger om oss at villa dela i st\u00e4llet vil f\u00f6rbjuda detta delningssystem som nu dagligen f\u00f6reg\u00e5r, kort sakt vil f\u00f6rbjuda kapitalisterna at dela med arbetarna. vi vil intet som der s\u00e4ges om oss afskaffa egendomsr\u00e4tten utan tv\u00e4rtemot respektera den, men arbetet det er arbetarens endaste egendom derf\u00f6r vil vi at s\u00e5dana lagar skal vidtagas som beskytar Arbetarens endaste Egendom, nemlig hans arbetskraft. vi vil intet bortskaffa \u00e4ktenskapet, men vi vil at \u00e4ktenskapet<\/p>\n

[s. 10:] skal vara grundat p\u00e5 det, det uprindelig har varet grundat p\u00e5, nemlig p\u00e5 gensidig K\u00e4rlek ock aktelse och n\u00e4r den intet finnas mera, eller uph\u00f6rer s\u00e5 skal ocks\u00e5 \u00e4ktenskapet uph\u00f6ra, kort sakt K\u00e4rleken och Aktelsen skal vara de endaste band der samman binder \u00c4ktefolkene n\u00e4r de er brustna s\u00e5 skal \u00e4ktenskapet ock s\u00e5 uph\u00f6ra. Vi S.D. f\u00f6rnekar intet f\u00e4dernes[lands]k\u00e4rleken nej ocks\u00e5 vi \u00e4lskar F\u00e4derneslandet, kanh\u00e4nda h\u00f6gre \u00e4n de der har utburit detta rykte om os, men \u00f6ver K\u00e4rleken til F\u00e4derneslandet s\u00e4tter vi k\u00e4rleken til hela meniskoheten, men \u00e4r det intet \u00c4dlare och sj\u00f6nare at \u00e4lska hela v\u00e4rlden \u00e4n at inskr\u00e4nka sin k\u00e4rlek til en liten fl\u00e4k som statsm\u00e4n efter behag kan inskr\u00e4nka eller utvidja. vi f\u00f6rnekar intet Relionen, men vi vil at Relionen skal vara det den er bestemt til at vara nemlig en hjerte sak, vi vil at kyrka och stat skal skjiljas \u00e5t f\u00f6rst d\u00e5 vil Relionen kunna svara til sin best\u00e4mmelse nemligen at hugsvala de lidande, ock tr\u00f6sta de bedr\u00f6vade. Ja som jag her har utviklat det f\u00f6r eder st\u00e4ller S.D. sig til desa \u00f6vann\u00e4mda sp\u00f6rgsm\u00e5l, och S.D. huvud grunds\u00e4tning kan med f\u00e5 ord sammanfattas i detta nemlig Arbetets \u00f6konomiska ordning af Staten, staten b\u00f6r tr\u00e4da beskytande til \u00f6verf\u00f6r det utbytningssystem som arbetarna nu er utsatta f\u00f6r fr\u00e5n kapitalisternas sida, ty staten har en annan f\u00f6rpliktelse en som Ferdinand Lasalle har sakt, at vara “Natv\u00e4ktare f\u00f6r kapitalisternas Pengap\u00e5sar” f\u00f6rst n\u00e4r Staten s\u00e4tter sig som upg\u00e5ve at beskyta arbetet som s\u00e5 l\u00e4nge har varit pri[s]givet i kapitalens v\u00e5ld kan arbetaren komma til sin r\u00e4t.<\/p>\n

[s. 11:] Ja jag vet v\u00e4l at der s\u00e4ges at den sosiallistiska r\u00f6relse \u00e4r en af Agitat\u00f6ren kunstig frambrakt r\u00f6relse, men nej, och \u00e5ter nej, Sosialismen er en Folker\u00f6relse och den h\u00f6rer med til kulturutviklingen och Kulturen det er Framskrittet det vil altid g\u00e5 fram\u00e5t det vil intet stanna det visar verkdshistorien oss, och en hvar som kan l\u00e4ra han borde af de Reli\u00f6sa f\u00f6rf\u00f6lgelsers historia l\u00e4ra at det er d\u00e5rskap at f\u00f6rs\u00f6ka p\u00e5 at f\u00f6ra kulturutviklingen tilbaka. Sosialismen den bliver af de nuvarande makthavare lika s\u00e5 hensynsl\u00f6st bek\u00e4mpat som Kristendommen i begynelsen blev bek\u00e4mpat af d\u00e5tidens makthavara, men likasom kristendomen segrade lika vist vil ocks\u00e5 Sosialismen segra trods det h\u00e5n, trods de f\u00f6rvisningar ock f\u00e4ngslingar som sosialismens talsm\u00e4n er utsatta f\u00f6r, och hvarf\u00f6r? jo ty Sosialismen er de fatiges de undertryktes de i \u00e5rtusende f\u00f6ror\u00e4tades endaste r\u00e4dning, den s\u00e4ger de fatige hurledes at de her p\u00e5 Jorden kan upn\u00e5 menskliga tilst\u00e5nde. och \u00e4r det intet ryslikt at t\u00e4nka sig at medan laderna och magasinerna er fulla af Spanm\u00e5l s\u00e5 gives der m\u00e5nga som lides hunger och medan kol och br\u00e4nsel platserna er fulla s\u00e5 er der m\u00e5nga som fryser, mina Herrar tror i at det beh\u00f6vde vara s\u00e5 n\u00e4r at samfundet var r\u00e4tf\u00e4rdigt inr\u00e4ttat? nej, och \u00e5ter nej, men b\u00e4tre och r\u00e4tf\u00e4rdigare tilst\u00e5nde vil Arbetaren och den fatige upn\u00e5 vid at de slutar sig i sammans i enighet och stiftar f\u00f6reningar hvar de kan komma tilsammans och taga sin undertrykta st\u00e4lning under \u00f6verv\u00e4gelse, ja er det intet ryslikt at t\u00e4nkta sig at imedans arbetaren han frambringer alla v\u00e4rdier s\u00e5 lider han och hans n\u00f6d. men eder plikt arbetare, b\u00e5de m\u00e4n ock kvinder, er det at sluta eder samman och som f\u00f6r sakt stifta f\u00f6reningar var i kan diskutera eder st\u00e4lning, det kan intet nyta at i er likgiltiga och t\u00e4nker som s\u00e5 vad kan det nytta det bliver intet<\/p>\n

[s. 12:] b\u00e4tre, ock kanh\u00e4nda ocks\u00e5 n\u00e5gra hvars st\u00e4lning intet er fult s\u00e5 f\u00f6rtviflat vil t\u00e4nka som s\u00e5, “a det kan jo g\u00e5 an s\u00e5ledes som jag har det,” nej det kan inte nyta i skal ocks\u00e5 t\u00e4nka p\u00e5 edra barn, och vet, det er af stor betydning n\u00e4r i f\u00e5r upn\u00e5t f\u00f6rb\u00e4trelse i eder st\u00e4lning ty det vil jo ocks\u00e5 komma edra barn til godo, alts\u00e5 slut eder samman, och tag eder sosiala st\u00e4lning under \u00f6verv\u00e4gelse och n\u00e4r hela den svenska arbetare st\u00e5nd har slutit sig tilsamman och organiserat s\u00e5 var \u00f6verbevist om at makthavarna nog skal taga notis om eder beg\u00e4ran, nemligen at f\u00e5 reformer genomf\u00f6rda der beskytar eder endaste egendom arbetet, samt skaffar eder n\u00e4r i er upslitna en sorgfri \u00e5lderdom s\u00e5 i intet som nu n\u00e4r i er upslitna i det alm\u00e4nna v\u00e4ls tjenst bliver kastade p\u00e5 fatighuset. och intet skal i vara r\u00e4dda f\u00f6r at bliva kallade S.D. ty det er ingen skam at vara sosialist, vet at Sosialist det betyder samfundsf\u00f6rb\u00e4trare och vad kan v\u00e4l vara skj\u00f6nare en at vara med til at f\u00f6rb\u00e4tra detta samfund der er rutet, detta samfund der er grundat p\u00e5 l\u00f6gn och best\u00e5r af or\u00e4tvisa. och til eder her er n\u00e4rvarande och intet h\u00f6rer til arbetsstanden, til eder vil jag l\u00e4ga den str\u00e4ngt kristelige Professer Roschers ord p\u00e5 hjertat han s\u00e4ger i sin National \u00f6konomiske historia “Enhvar motst\u00e5ndare af Sosialismen han skulle samvetsfult unders\u00f6ka om han n\u00e4r han levde i hopl\u00f6s fatigdom och f\u00f6rnedrelse ocks\u00e5 d\u00e5 ville vara en motst\u00e5ndare af Sosialismen”.<\/p>\n

[s. 13:] ja gl\u00f6m intet dessa Roschers ord, gl\u00f6m intet at pr\u00f6va i edert eget indre om ikke samfundet som det \u00e4r nu \u00e4r or\u00e4tvist, och har vi f\u00f6rst kommet til den \u00f6verbevisning ja l\u00e5t oss s\u00e5 alla vara med til at f\u00e5 det reformerat til at f\u00e5 inf\u00f6rt humanare och r\u00e4tf\u00e4rdigare tilst\u00e5nde i n\u00e4sta f\u00f6redrag vil jag n\u00e4rmare p\u00e5visa vad v\u00e4g Arbetarna b\u00f6r g\u00e5 f\u00f6r at f\u00e5 andra tilst\u00e5nde inf\u00f6rta…<\/p>\n

    \n
  1. sluta sig samman och bilda f\u00f6reningar –<\/li>\n
  2. vid alla l\u00e4genheter deltaga i det Politiska lif –<\/li>\n
  3. se at f\u00e5 upr\u00e4ttat arbetare blade –<\/li>\n
  4. Kraftigt agitera f\u00f6r b\u00e5de i tale och skrift at f\u00e5 alm\u00e4n valr\u00e4t inf\u00f6rt. – alts\u00e5 m\u00e5ste f\u00f6rst arbetarna sluta sig tilsammans i F\u00f6reningar den bekante Tyske vittenskapsman Johan Jakoby har en g\u00e5ng sakt “upr\u00e4tandet af den minsta Arbetare F\u00f6rening vil f\u00f6r Framtidens historieskrifare hava mera betydning \u00e4n slaget vid Sadova som bek\u00e4nt det stora slag emelan Preusar och \u00d6sterrikare \u00e5r 1866 f\u00f6r s\u00e4ger han Arbetaref\u00f6reningarna b\u00e4rer sprian i sig till de nya ideer som en g\u00e5ng vil komma til at beh\u00e4rska v\u00e4rden.<\/li>\n<\/ol>\n<\/blockquote>\n

    Se \u00e4ven<\/h3>\n