{"id":4302,"date":"2013-01-20T11:50:37","date_gmt":"2013-01-20T10:50:37","guid":{"rendered":"https:\/\/arbark.se\/?p=4302"},"modified":"2017-03-14T15:12:17","modified_gmt":"2017-03-14T14:12:17","slug":"gunnar-ohrlander-mannen-som-forhaxade-hela-landsandar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/arbark.se\/en\/gunnar-ohrlander-mannen-som-forhaxade-hela-landsandar\/","title":{"rendered":"Gunnar Ohrlander \u2013 mannen som f\u00f6rh\u00e4xade hela lands\u00e4ndar"},"content":{"rendered":"

Gunnar Ohrlander (1939-2010) var en svensk journalist, f\u00f6rfattare och dramatiker.\u00a0 Under signaturen Doktor Gormander skrev han under m\u00e5nga \u00e5r satiriska kr\u00f6nikor f\u00f6r tidningar som Gnistan, Aftonbladet och Flamman. Gormanders satir pr\u00e4glades av ett slags absurd humor. Bortom den gravallvarliga aktivismen var det inte minst denna absurda satir som gjorde Ohrlander n\u00e4rmast folklig \u2013 i skepnaden Doktor Gormander. <\/strong><\/p>\n

Av: Erik Andersson, praktikant h\u00f6sten 2012.
\n<\/strong><\/p>\n

I juli 2011 kom Gunnar Ohrlanders arkiv in till ARAB i sju flyttkartonger, men det \u00e4r f\u00f6rst nu (slutet av 2012) som det har ordnats och f\u00f6rtecknats. Nu kan allm\u00e4nheten ta del av arkivets 47 volymer. H\u00e4r finns ett trettiotal manus, liksom m\u00e4ngder av arbetsmaterial kopplat till Ohrlanders verksamhet som dramatiker. Arbetsmaterialet \u2013 som best\u00e5r av intervjuer och annan research – kan studeras fr\u00e5n flera synvinklar. Materialet speglar dels arbetarklassens levnadsf\u00f6rh\u00e5llanden och syns\u00e4tt, men ocks\u00e5 hur man kan anv\u00e4nda en journalistisk arbetsmetod inom dramatiken.<\/p>\n

\"Gunnar

Gunnar Ohrlanders f\u00f6delsekort, Gunnar Ohrlanders arkiv, ARAB.<\/p><\/div>\n

I best\u00e5ndet finns \u00e4ven ett or\u00e4kneligt antal tidningsklipp som speglar Ohrlanders verksamhet p\u00e5 olika omr\u00e5den, liksom en ljud- och videobandsamling om tolv volymer med magnetband, VHS-kassetter och kassettband som v\u00e4ntar p\u00e5 att utforskas.<\/p>\n

I fotosamlingen finns bland annat foton och vykort fr\u00e5n en Kinaresa i b\u00f6rjan av 1970-talet, d\u00e5 Gunnar Ohrlander med s\u00e4llskap \u00e5kte runt i landet och \u00e4ven tr\u00e4ffade representanter f\u00f6r det kinesiska kommunistpartiet. I arkivet finns ocks\u00e5 personliga handlingar, d\u00e4ribland ett litet kort fr\u00e5n sjukhuset som ber\u00e4ttar att en liten gosse vid namn Gunnar Ohrlander m\u00f6tte v\u00e4rlden den 18 maj 1939.<\/p>\n

Att f\u00f6rh\u00e4xa hela lands\u00e4ndar<\/h3>\n

Under 1970-talet var Ohrlander huvudf\u00f6rfattare till en rad pj\u00e4ser som spelades av det som kom att bli Fria Proteatern, d\u00e4ribland NJA-pj\u00e4sen (1969) och Pj\u00e4sen om Norrbotten (1970). I sitt arbete som dramatiker anv\u00e4nde Ohrlander en journalistisk arbetsmetod, med research och intervjuer som viktiga delar av manusarbetet. Ohrlanders pj\u00e4ser pr\u00e4glades av ett starkt samh\u00e4llsengagemang, och ber\u00f6rde s\u00e5 skilda \u00e4mnen som konflikten mellan typograferna och de stora \u201dtidningsdrakarna\u201d (Typerna och draken, 1972), relationen mellan arbetarr\u00f6relsen och frikyrkan (Hoppets h\u00e4r, 1977) och skolans utveckling (Den blomstertid nu kommer, 1980).<\/p>\n

\"Gunnar

Gunnar Ohrlander, 1990. Fotograf: ok\u00e4nd, Gunnar Ohrlanders arkiv, ARAB.<\/p><\/div>\n

NJA-pj\u00e4sen och Pj\u00e4sen om Norrbotten (1970) blev kanske de mest kontroversiella av Ohrlanders pj\u00e4ser. NJA-pj\u00e4sen, som gjorde succ\u00e9 p\u00e5 Dramaten, handlade om f\u00f6rh\u00e5llandena p\u00e5 Norrbottens J\u00e4rnverk AB i Lule\u00e5 (numera SSAB). N\u00e4r pj\u00e4sen visades p\u00e5 TV2 anm\u00e4ldes den till Radion\u00e4mnden f\u00f6r osaklighet och partiskhet. Detta var ett \u00f6de som under 1970-talet drabbade ett flertal radikala kulturarbetare.<\/p>\n

Under framf\u00f6randet av Pj\u00e4sen om Norrbotten turnerade stommen till det som skulle komma att bli Fria Proteatern runt i Norrbottens avfolkningsbygder. Med utg\u00e5ngspunkt fr\u00e5n ett grundligt f\u00f6rarbete i form av intervjuer och research gick man till storms mot den r\u00e5dande arbetsmarknadspolitiken. I pressen sades att pj\u00e4sen \u201dpiskar upp en oroande folkst\u00e4mning\u201d\u00a0 och Ohrlander besvarade kritiken under rubriken \u201dHar jag f\u00f6rh\u00e4xat hela lands\u00e4ndar?\u201d.<\/p>\n

N\u00e4r landsh\u00f6vding Ragnar Lassinantti kr\u00e4vde att landstinget skulle f\u00e5 en specialvisning av pj\u00e4sen i Lule\u00e5, svarade ensemblen med att uppmana politikerna att komma till \u00d6vertorne\u00e5 f\u00f6r att se pj\u00e4sen och m\u00f6ta befolkningen, vars talan man sade sig f\u00f6ra. Landsh\u00f6vdingen antog inte erbjudandet, men 800 \u00d6vertorne\u00e5bor fyllde den lokala sporthallen f\u00f6r att se pj\u00e4sen. N\u00e4r rid\u00e5n g\u00e5tt ner omvandlades sporthallen till sk\u00e5deplats f\u00f6r ett uppr\u00f6rt massm\u00f6te, d\u00e4r s\u00e5v\u00e4l Ohrlander och sk\u00e5despelarna som lokalbor skarpt kritiserade det man s\u00e5g som en politik f\u00f6r att \u201davveckla Norrbotten\u201d.<\/p>\n

\u00c5ren d\u00e4rp\u00e5 fortsatte Ohrlanders och teaterensemblens kampanj i form av pj\u00e4serna Forts\u00e4ttning Norrbotten och Strejken p\u00e5 Volvo. Den f\u00f6rra baserades p\u00e5 intervjuer med dag-och-nattfabriksarbetare i Morj\u00e4rv, medan den senare skrevs med utg\u00e5ngspunkt fr\u00e5n en vild strejk p\u00e5 Volvo och de ber\u00f6rda arbetarnas bild av situationen. Volvo hade, liksom LKAB, en stor tyngd som symbol f\u00f6r folkhemsprojektet och dess anda av samf\u00f6rst\u00e5nd mellan fackf\u00f6reningsr\u00f6relsen, staten och kapitalet. En pj\u00e4s som s\u00f6kte visa p\u00e5 missf\u00f6rh\u00e5llanden p\u00e5 Volvo hade med andra ord stor spr\u00e4ngkraft. \u00c4ven denna pj\u00e4s v\u00e4ckte en livlig debatt i massmedia, d\u00e4r s\u00e5v\u00e4l arbetare som f\u00f6retagsrepresentanter kom till tals.<\/p>\n

Sprickorna i folkhemsbygget<\/h3>\n

Folkhemsbygget blev, med startpunkt i gruvstrejken 1969, f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r livlig offentlig debatt och granskning. 1970-talet pr\u00e4glades av \u00e5terkommande vilda strejker. Totalt ber\u00e4knas 1312 olovliga strids\u00e5tg\u00e4rder ha genomf\u00f6rts i Sverige p\u00e5 1970-talet, eller om man s\u00e5 vill ungef\u00e4r en ny strejk var tredje dag. Motsvarande siffror f\u00f6r 90-talet \u00e4r 181 stycken, medan det under det nya millenniets f\u00f6rsta \u00e5rtionde utbr\u00f6t 28 vilda strejker. Under \u00e5ren 1970-1971, d\u00e5 NJA-pj\u00e4sen, Pj\u00e4sen om Norrbotten, Forts\u00e4ttning Norrbotten och Strejken p\u00e5 Volvo spelades, f\u00f6rlorades 182 000 arbetsdagar p.g.a. \u201dvilda\u201d strejker.<\/p>\n

Dessa vilda strejker inspirerade ytterv\u00e4nstern, inte minst d\u00e5 de ledde till \u00f6ppen konfrontation mellan delar av arbetarklassen och ledningen f\u00f6r arbetarr\u00f6relsen. St\u00f6rst genomslag fick utan tvekan den stora, olovliga gruvstrejken i de norrbottniska malmf\u00e4lten 1969-70. Det var med andra ord ingen slump att just Norrbotten tilldrog sig deras intresse.<\/p>\n

Gunnar Ohrlander var i s\u00e5v\u00e4l egenskap av kolumnist, dramatiker och aktivist del av v\u00e5gen av kritik mot folkhemsbygget v\u00e4nster ifr\u00e5n, som n\u00e4rde sig p\u00e5 befolkningens h\u00f6jda f\u00f6rv\u00e4ntningar p\u00e5 inflytande, trygghet och livskvalitet. Denna kritik kom \u00e4ven inifr\u00e5n staten och socialdemokratin, t.ex. genom den s.k. \u201dL\u00e5ginkomstutredningen\u201d. Denna tillsattes av regeringen 1965 f\u00f6r att kartl\u00e4gga l\u00e5ginkomsttagares problem. Under \u00e5r 1970 publicerade utredarna femton rapporter som visade att de sociala problemen fortfarande var utbredda i det svenska samh\u00e4llet. Utredningen fick ett s\u00e5dant genomslag att den \u00e5ret d\u00e4rp\u00e5 uppl\u00f6stes av regeringen, utan att n\u00e5got slutbet\u00e4nkande avgivits.<\/p>\n

N\u00e4r man l\u00e4ser de tidningsklipp som Ohrlander har sparat fr\u00e5n sent 60-tal och tidigt 70-tal f\u00e5r man intryck av en ovana fr\u00e5n de socialdemokratiska makthavarnas sida att beh\u00f6va g\u00e5 i svarom\u00e5l p\u00e5 kritik fr\u00e5n ett icke-borgerligt h\u00e5ll. Dessa m\u00e4n (de var n\u00e4stan alltid m\u00e4n), som ofta hade v\u00e4xt upp under sv\u00e5ra f\u00f6rh\u00e5llanden och sett levnadsstandarden f\u00f6rb\u00e4ttras dramatiskt, hade sv\u00e5rt att hantera detta samspel mellan ett folkligt missn\u00f6je och kritik v\u00e4nster ifr\u00e5n. De var vana vid att bli bem\u00f6tta med en viss v\u00f6rdnad, och upplevde sig som representanter f\u00f6r vanligt folk.
\nI Norrbotten hade kommunisterna en s\u00e5 stark st\u00e4llning att det kan ha bidragit till missbed\u00f6mningen fr\u00e5n de socialdemokratiska makthavarnas sida: visst spelade kommunister en viktig roll, men missn\u00f6jet var djupt folkligt f\u00f6rankrat.<\/p>\n

En \u00e5terkommande figur i 70-talsv\u00e4nsterns kulturproduktion var den desillusionerade arbetaren, som f\u00e5tt nog av bevarandet av samf\u00f6rst\u00e5ndsandan och ville g\u00e5 vidare till en grundl\u00e4ggande omvandling av samh\u00e4llet. Ett typexempel p\u00e5 det \u00e4r s\u00e5ngen \u201dDet var jag som byggde landet\u201d, skriven av Gunnar Ohrlander och framf\u00f6rd i NJA-pj\u00e4sen (1969):<\/p>\n

Jag r\u00f6jde upp i skogen
\nJag odlade min mark
\nJag slet ont och gr\u00e4set v\u00e4xte gr\u00f6nt
\nJag byggde en fabrik
\n\u00e5t herrarna i h\u00f6jden
\nJag br\u00f6t upp malm
\noch drev maskinen fram
\nOch jag byggde v\u00e4gen hit
\noch huset d\u00e4r jag bor<\/p>\n

Nu sitter jag med bruten rygg
\nVart tog allt v\u00e4gen?
\nDet var jag som byggde landet
\nMed mina h\u00e4nder och min rygg
\nNu fr\u00e5gar jag f\u00f6r vem det \u00e4r
\nVi bygger detta land<\/p><\/blockquote>\n

Gunnar Ohrlander f\u00f6rs\u00f6kte hitta dessa arbetare, tolka deras ber\u00e4ttelser och v\u00e4nda deras frustration till en uppg\u00f6relse med staten, kapitalet och arbetarr\u00f6relsens ledning. Genom sitt kulturskapande fick den radikala v\u00e4nster han var del av, ibland nedl\u00e5tande kallad \u201dbokstavsv\u00e4nstern\u201d, ett inflytande \u00f6ver samh\u00e4llsdebatten som vida \u00f6versteg deras numer\u00e4ra styrka. Man lyckades dock aldrig \u00f6vertyga n\u00e5gra st\u00f6rre delar av arbetarklassen att ansluta sig till eller r\u00f6sta p\u00e5 dessa partier (KFML fick som mest 0,4% av r\u00f6sterna, i riksdagsvalet 1970).<\/p>\n

Trots en v\u00e5g av radikalisering under 1970-talet f\u00f6r\u00e4ndrades inte samh\u00e4llet i grunden.
\nSocialdemokraterna och LO tog intryck av missn\u00f6jet p\u00e5 arbetsplatserna. Vi fick se flera f\u00f6rst\u00e4rkningar av de fackliga r\u00e4ttigheterna \u2013 exempelvis Arbetsmilj\u00f6lagen, Medbest\u00e4mmandelagen och Lagen om anst\u00e4llningsskydd – och s\u00e5 de stora striderna kring l\u00f6ntagarfonderna 1976-1982 och storkonflikten 1980. N\u00e4r r\u00f6ken lagt sig \u00e5tertog borgerliga krafter initiativet, och Ohrlander skulle sedan f\u00e5 uppleva en samh\u00e4llsutveckling h\u00f6gerut under resten av sitt liv.<\/p>\n

Nedan ett galleri med bilder fr\u00e5n Gunnar Ohrlanders resor i Kina under 1970-talet:<\/p>\nngg_shortcode_0_placeholder\n

SKP, skolpolitiken och deckarna<\/h3>\n

Ohrlander stod under detta 1970-tal n\u00e4ra pro-kinesiska Sveriges Kommunistiska Parti (tidigare KFML), vars tidning Gnistan han var redakt\u00f6r f\u00f6r \u00e5ren 1975-76. I hans arkiv \u00e5terfinns ett utskick fr\u00e5n SKP:s kulturarbetarf\u00f6renings interimstyrelse \u00e5r 1982. Det best\u00e5r av flera A4 med samma m\u00f6tesinbjudan upprepad, som f\u00f6r att klippa ut och skicka. Det tyder p\u00e5 att Ohrlander sj\u00e4lv var med och genomf\u00f6rde utskicket. (Volym 4.5.1).<\/p>\n

P\u00e5 1980-talet blev Ohrlander \u00e4ven k\u00e4nd som skolpolitisk debatt\u00f6r, bl.a. genom debattboken Kunskap i skolan (1981). Detta som del av den s.k. kunskapsr\u00f6relsen, vilken riktade skarp kritik mot vad man s\u00e5g som en devalvering av kunskapskraven inom den svenska skolan. I arkivet finns ocks\u00e5 material fr\u00e5n SKP om skolan, inklusive kommentarer fr\u00e5n Ohrlander om ett f\u00f6rslag till skolpolitiskt program som SKP utvecklade under tidigt 1980-tal.\u00a0 Ohrlanders f\u00f6rsvar f\u00f6r ordning och reda i skolan fr\u00e5n 1980-talet och fram\u00e5t \u00e4r intressant inte minst med tanke p\u00e5 att han 1969 och 1971 f\u00f6rfattade barnb\u00f6ckerna med de talande titlarna \u201dN\u00e4r barnen tog makten\u201d och \u201dN\u00e4r barnen gick i strejk\u201d.<\/p>\n

\u00c5r 1990 debuterade Ohrlander som deckarf\u00f6rfattare med boken Downwind. Denna f\u00f6ljdes upp av b\u00f6ckerna Exit Prag (1991) och Den brinnande staden (1992). Medan Exit Prag handlade om en svensk KGB-agent i Tjeckoslovakien, tog Den brinnande staden upp den v\u00e4xande rasismen – attentat mot flyktingf\u00f6rl\u00e4ggningar utgjorde en central del av handlingen.
\nOhrlanders sista bok r\u00f6rde skolan \u2013 Den gudarna \u00e4lskar \u2013 om konsten att \u00f6verleva som l\u00e4rare (2009).<\/p>\n

Kulturens spr\u00e4ngkraft<\/h3>\n

Under sin l\u00e5nga bana som journalist, f\u00f6rfattare, dramatiker och samh\u00e4llsdebatt\u00f6r hade Ohrlander en \u00e5terkommande tendens att hamna i offentliga kontroverser.<\/p>\n

\"Klipp<\/a>

"'Stora drabbningen'. PR f\u00f6r teatern och Fant"', Mats Sj\u00f6berg. Norrbottens-Kuriren, 19\/9-1970. Ang\u00e5ende det stora "teaterkriget". Bild av Gunnar Ohrlander n\u00e4r han talar, citat: "Det \u00e4r inte l\u00e4ngre en teater utan det \u00e4r politik, sa Gunnar Ohrlander inf\u00f6r 800 tornedalingar som vilt appl\u00e5derade hans inl\u00e4gg i debatten". Klippet \u00e4r fr\u00e5n Gunnar Ohrlanders arkiv, ARAB. <\/p><\/div>\n

Flera g\u00e5nger fick han sparken som kr\u00f6nik\u00f6r, men kom alltid tillbaka. Med satiren som vapen satte han dagordningen, och fick s\u00e5v\u00e4l sm\u00e5 som stora makthavare att g\u00e5 i svarom\u00e5l i massmedia.<\/p>\n

Han visade p\u00e5 kulturens spr\u00e4ngkraft, n\u00e4r den f\u00f6rm\u00e5r knyta an till st\u00e4mningar som \u00e4r utbredda i samh\u00e4llet och puttrar under ytan. Med hj\u00e4lp av ett journalistiskt och \u201daktivistiskt\u201d arbetss\u00e4tt var han med och skapade en s\u00e4rpr\u00e4glad form av teater, som \u00e4lskades av somliga, och s\u00e5gs som gapig propaganda av andra. Det var inte k\u00e4llarteater f\u00f6r de n\u00e4rmast s\u00f6rjande, utan rej\u00e4la publiksucc\u00e9er. Ohrlanders dramatiska verk har ett stort v\u00e4rde f\u00f6r intresserade av kultur och dramatik i allm\u00e4nhet, och s\u00e4rskilt som medel f\u00f6r samh\u00e4llsf\u00f6r\u00e4ndring. De kan v\u00e4cka m\u00e5nga intressanta fr\u00e5gor kring relationen mellan arbetarr\u00f6relsen och kulturen, och om relationen mellan kulturskapandet och \u201dfolket\u201d. \u00c4r ett gifterm\u00e5l mellan kulturen, konsten, arbetarr\u00f6relsen och \u201dfolket\u201d m\u00f6jlig? \u00c4r det \u00f6nskv\u00e4rt?<\/p>\n

Dessa och m\u00e5nga fler fr\u00e5gor v\u00e4ntar p\u00e5 att bli utforskade, och Gunnar Ohrlanders arkiv kan vara ett bra st\u00e4lle att b\u00f6rja.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Gunnar Ohrlander (1939-2010) var en svensk journalist, f\u00f6rfattare och dramatiker.\u00a0 Under signaturen Doktor Gormander skrev han under m\u00e5nga \u00e5r satiriska kr\u00f6nikor f\u00f6r tidningar som Gnistan, Aftonbladet och Flamman. Gormanders satir […]<\/p>\n","protected":false},"author":5,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[3191,3193,2980,3195],"class_list":{"0":"post-4302","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-ur-vara-samlingar","7":"tag-doktor-gormander-sv","8":"tag-gunnar-ohrlander-sv","9":"tag-personarkiv-sv","10":"tag-satir-sv","11":"czr-hentry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4302","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/5"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4302"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4302\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4512,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4302\/revisions\/4512"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4302"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4302"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4302"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}