{"id":496,"date":"2010-04-16T11:15:46","date_gmt":"2010-04-16T09:15:46","guid":{"rendered":"https:\/\/arbark.se\/?p=496"},"modified":"2025-11-21T14:15:24","modified_gmt":"2025-11-21T13:15:24","slug":"om-kooperationens-bibliotek","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/arbark.se\/en\/om-kooperationens-bibliotek\/","title":{"rendered":"Om kooperationens bibliotek"},"content":{"rendered":"\n

2009 \u00f6verf\u00f6rdes den st\u00f6rsta delen av Kooperativa f\u00f6rbundets bibliotek till ARAB. Du kan s\u00f6ka efter materialet i v\u00e5r bibliotekskatalog.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"Tre
B<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Co-operation holds such an important place in the world that it has become impossible to understand the social and economic reality today without studying Co-operation<\/p>
Paul Lambert (1963), s. [26]<\/a><\/cite><\/blockquote>\n\n\n\n

\n\n\n\n

(for who has a right to tolerate anything?)<\/p>
The National, a library for the people (1839), s. 135<\/a><\/cite><\/blockquote>\n\n\n\n

\n\n\n\n

1.<\/h3>\n\n\n\n

Vi g\u00f6r s\u00e5 gott vi kan. <\/strong>Vi k\u00f6per in ny litteratur och g\u00f6r den tillg\u00e4nglig. Vi tar emot g\u00e5vor fr\u00e5n privatpersoner och organisationer och g\u00f6r dem tillg\u00e4ngliga. Vi f\u00f6rs\u00f6ker g\u00f6ra v\u00e5ra \u00e4ldre samlingar mer tillg\u00e4ngliga. Vi efterlyser och tar emot tryck utgivet av arbetarr\u00f6relsens egna organisationer och g\u00f6r det tillg\u00e4ngligt.<\/p>\n\n\n\n

Under de f\u00f6rsta \u00e5ren av 2000-talet b\u00f6rjade vi dessutom ta emot Sveriges arbetares centralorganisations<\/a> bibliotek och det \u00e4r nu till st\u00f6rsta delen inkorporerat i v\u00e5ra samlingar<\/a>.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r inte s\u00e5 l\u00e4nge sedan best\u00e4mde vi oss f\u00f6r att \u00e4ven ta emot Kooperativa f\u00f6rbundets<\/a> bibliotek. En starkt bidragande anledning till detta var att den st\u00f6rsta delen av biblioteket inte hade n\u00e5gon annanstans att ta v\u00e4gen.<\/p>\n\n\n\n

En annan anledning var att det gav oss en m\u00f6jlighet att \u00e5terta v\u00e5rt tredje ben. F\u00f6r det \u00e4r ju s\u00e5 det st\u00e5r i Nationalencyklopedin<\/em>, under uppslagsordet Arbetarr\u00f6relsen<\/em>: “Till arbetarr\u00f6relsen r\u00e4knas fackf\u00f6reningar, politiska organisationer och ursprungligen \u00e4ven den konsumentkooperativa r\u00f6relsen – arbetarr\u00f6relsens ‘tre ben'”. Och p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt kan Kooperativa f\u00f6rbundets bibliotek och arkiv och Arbetarr\u00f6relsens arkiv och bibliotek s\u00e4gas ha r\u00f6rt sig p\u00e5 parallella sp\u00e5r sedan begynnelsen.<\/p>\n\n\n\n

2.<\/h3>\n\n\n\n

\u00c5r 1927 fattar Kooperativa f\u00f6rbundet beslutet<\/strong> att grunda ett kooperativt centralbibliotek och arkiv under ledning av Axel P\u00e5hlman. D\u00e5, 1927, h\u00e4mtar Kooperativa f\u00f6rbundet mycket inspiration fr\u00e5n Arbetarr\u00f6relsens arkiv (\u00e4nnu utan “och bibliotek”) och Oscar Borge bidrar med erfarenhet och expertis och sk\u00e4nker dessutom “med stor iver och under l\u00e5ng tid en m\u00e4ngd kooperativt arkivmaterial till KF:s arkiv.” (Michael Hagstr\u00f6m, KFBibliotek – 75 \u00e5r i konsumentkooperationens tj\u00e4nst<\/a> [pdf], Stockholm 2002, s. 8f.)<\/p>\n\n\n\n

Och \u00e5r 2009, 89 \u00e5r senare, \u00f6verf\u00f6rs s\u00e5ledes den allra st\u00f6rsta delen av biblioteket till Arbetarr\u00f6relsens arkiv och bibliotek.<\/p>\n\n\n\n

Nu kommer biblioteksmaterialet att bli tillg\u00e4ngligt b\u00e5de via Libris<\/a>, vilket det tidigare inte varit, och via v\u00e5r egen bibliotekskatalog. Vi b\u00f6rjar med det engelskspr\u00e5kiga materialet, delvis beroende p\u00e5 att det var d\u00e4r, i England, alltsammans b\u00f6rjade med Robert Owen och med Rochdale Pioneers Equitable Society (1844).  F\u00f6r mer information om Robert Owen se exempelvis J. F. C. Harris, Robert Owen and the Owenites in Britain and America<\/a>, Aldershot (1994) och om Rochdale se exempelvis George Holyoake, The history of the Rochdale Pioneers<\/a>, London (1893). Information finns ocks\u00e5 p\u00e5 The Rochdale Pioneers Museums webbplats<\/a>. <\/p>\n\n\n\n

D\u00e4refter tar vi itu med det tysk- och franskspr\u00e5kiga.<\/p>\n\n\n\n

Men samtidigt, n\u00e4r jag nu st\u00e5r i v\u00e5rt Run\u00f6magasin och skummar denna m\u00e4ngd skrifter med blicken eller bl\u00e4ddrar i n\u00e5gon av dem, t\u00e4nker jag: Det finns n\u00e5got h\u00e4r, n\u00e5got v\u00e4rt att fundera \u00f6ver… Nedanst\u00e5ende kan inte s\u00e4gas vara dessa funderingar, snarare d\u00e5 dessas upphov. Skissartat, slumpm\u00e4ssigt, impressionistiskt rentav.<\/p>\n\n\n\n

3.<\/h3>\n\n\n\n

“Kooperation” kommer av det latinska ordet f\u00f6r samarbete<\/strong>, cooperatio. Detta bibliotek l\u00e4mpar sig naturligtvis ytterst v\u00e4l f\u00f6r studier av detta samarbete, denna kooperation. Skrifter om skapandet av, manualer r\u00f6rande driften av, historiker om bankkooperationer, jordbrukskooperationer, producentkooperationer, f\u00f6rs\u00e4kringskooperationer, konsumentkooperationer, byggnadskooperationer fyller upp hyllmeter efter hyllmeter. Till detta kommer en stor m\u00e4ngd verksamhetsber\u00e4ttelser fr\u00e5n olika kooperativa f\u00f6reningar och f\u00f6retag, protokoll och annat material fr\u00e5n nationella s\u00e5v\u00e4l som internationella kongresser och l\u00e5nga eller korta sviter av tidskrifter. Fr\u00e5n i stort sett hela v\u00e4rlden.<\/p>\n\n\n\n

Fr\u00e5gor av typen Hur startas ett kooperativ, varf\u00f6r startas ett kooperativ, hur drives ett kooperativ kan s\u00e5ledes besvaras av detta material. Naturligtvis borde \u00e4ven fr\u00e5gor av mer komplex natur kunna besvaras genom att v\u00e4nda sig till inneh\u00e5llet i detta bibliotek. S\u00e5som exempelvis vad det sammanslagna v\u00e4rdet av all denna kooperativa verksamhet \u00e4r, om den syftar till och str\u00e4var efter n\u00e5got mer \u00e4n till samarbete och kontroll \u00f6ver vissa marknadsmekanismer p\u00e5 mikroniv\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

4.<\/h4>\n\n\n\n

\u00c5r 1920 ger Beatrice och Sidney Webb ut boken<\/strong> A constitution for the socialist commonwealth of Great Britain<\/a>. Anledningen \u00e4r att de, och andra, f\u00e5tt en f\u00f6rfr\u00e5gan fr\u00e5n Andra internationalen om att f\u00f6rf\u00e4rdiga en rapport \u00f6ver hur socialismen fortskrider i medlemsl\u00e4nderna och att utarbeta en socialistisk konstitution f\u00f6r varje land (s. v). F\u00f6r paret Webb, som tar sig an Storbritannien, \u00e4r socialism en fr\u00e5ga om demokrati. Och vad g\u00e4ller fr\u00e5gan om demokrati, p\u00e5pekar de, \u00e4r tre aspekter av s\u00e4rskild vikt: M\u00e4nniskan som konsument, m\u00e4nniskan som producent och m\u00e4nniskan som medborgare (s. xvii). <\/p>\n\n\n\n

M\u00e4nniskan som konsument – det \u00e4r d\u00e4r den kooperativa r\u00f6relsen kommer in och det \u00e4r den som f\u00f6rfattarna ber\u00e4ttar om i den f\u00f6rsta delen av sin bok. Kooperationen, vars medlemmar n\u00e4stan uteslutande best\u00e5r utav arbetare, driver f\u00f6retag och g\u00f6r s\u00e5 utan inblandning fr\u00e5n kapitalister eller banker andra \u00e4n dem som de driver sj\u00e4lva och som dessutom lyckats eliminera profitdelen i prisbildningen (s. 6f).<\/p>\n\n\n\n

Det som \u00e4r allra mest fel med kapitalismen \u00e4r inte de fattigas fattigdom eller de rikas rikedom, skriver Sidney och Beatrice Webb i sitt f\u00f6rord. Det allvarligaste felet \u00e4r den makt som ges den lilla minoritet som kontrollerar produktionsmedlen, en makt \u00f6ver medm\u00e4nniskor och \u00f6ver kommande generationer. Denna lilla minoritet \u00e5tnjuter inte bara en stor personlig frihet utan \u00e4ven personlig makt \u00f6ver andra m\u00e4nniskor liv; detta d\u00e5 underklassen finner sin personliga frihet begr\u00e4nsad till att v\u00e4lja mellan att vara anst\u00e4lld av en oansvarig herre, vars enda intresse \u00e4r hans egna n\u00f6jen eller hans egen vinst, eller att vara utan utkomst f\u00f6r sig sj\u00e4lv och sin familj. Samtidigt korrumperar denna oj\u00e4mlikhet i maktf\u00f6rh\u00e5llande hela samh\u00e4llet, dess m\u00f6jligheter, dess styrelses\u00e4tt, dess press…  (s. xif).<\/p>\n\n\n\n

5.<\/h3>\n\n\n\n

Som det exempelvis tedde sig f\u00f6r Harriet A. Kidd.<\/strong> N\u00e4r hon \u00e4r 17 \u00e5r gammal, ber hennes arbetsgivare, “a gentleman of good position and high standing in the town”, henne att komma hem till honom. Ist\u00e4llet f\u00f6r att, som han sagt, sk\u00e4nka henne en del b\u00f6cker v\u00e5ldtar han henne. Kidd f\u00f6der en son, men hennes arbetsgivare tvingar henne att h\u00e5lla tyst och \u00e4ven om hennes f\u00f6r\u00e4ldrar anar sammanhanget h\u00e5ller \u00e4ven de tyst, eftersom de \u00e4r anst\u00e4llda av samme man (Life as we have known it<\/a>, 1931, s. 76f). Senare engagerar sig Kidd i Women’s Cooperative Guild, d\u00e4r hon blir anst\u00e4lld som kontorist. Genom f\u00f6reningen f\u00f6r hon en kamp f\u00f6r kvinnors r\u00e4tt att best\u00e4mma \u00f6ver sitt eget liv, f\u00f6r j\u00e4mlikhet och r\u00f6str\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n

Kidds biografi ing\u00e5r i boken Life as we have known it med undertiteln By co-operative women. Boken handlar om medlemmar i Women’s Cooperative Guild, en organisation som startade 1883.<\/p>\n\n\n\n

En kvinna, mrs Layton, skriver om hur hon och hennes man gemensamt bidrar till makens fackf\u00f6reningsavgift n\u00e4r denne g\u00e5r med i Railwaymen’s Trade Union p\u00e5 1880-talet. Hon, som arbetar som tj\u00e4narinna, st\u00e5r f\u00f6r hela medlemsavgiften n\u00e4r maken blir medlem i en kooperativ f\u00f6rening. Vid den tiden, skriver hon, vet hon lite om fackf\u00f6reningsr\u00f6relsen och det enda hon \u00e4r intresserad av r\u00f6rande kooperationen \u00e4r den \u00e5terbetalning som kommer familjen till del. Men hon l\u00e4r sig, bland annat n\u00e4r hon bes\u00f6ker m\u00f6ten som anordnas av den kooperativa f\u00f6reningens utbildningskommitt\u00e9.<\/p>\n\n\n\n

Med viss tvekan l\u00e5ter hon sig \u00f6vertalas att g\u00e5 med i Women’s Cooperative Guild, d\u00e4r hon snart kommer att tillh\u00f6ra de ledande. Med tiden utbildar hon sig till barnmorska. Under f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget, n\u00e4r styrelsem\u00e4nnen i Prinsen av Wales’ fonden best\u00e4mmer sig f\u00f6r att inte l\u00e4ngre ge underst\u00f6d \u00e5t ogifta m\u00f6drar d\u00e5 de anser att det skulle uppr\u00f6ra respektabla gifta m\u00f6drar \u00e4r det Mrs Layton som, i egenskap av representant f\u00f6r kvinnogillet, talar med den ansvarige ministern:<\/p>\n\n\n\n

Jag f\u00f6rklarade att jag representerade Kvinnornas kooperativa gille, en organisation med 30.000 medlemmar, best\u00e5ende av framf\u00f6rallt respektabla gifta kvinnor, och att gillet starkt motsatte sig uttalandet att gifta kvinnor skulle bli uppr\u00f6rda (…) och bad dem att inte gl\u00f6mma bort att f\u00f6r varje g\u00e5ng en kvinna f\u00f6ll, f\u00f6ll \u00e4ven en man.<\/p>
Life as we have known it<\/a>, 1931, s. 37ff<\/cite><\/blockquote>\n\n\n\n

Liknande ber\u00e4ttelser bidrar mrs Wrigley, mrs F. H. Smith, mrs Scott, mrs Yearn och andra med i denna bok. Ber\u00e4ttelserna skildrar den roll som arbetarnas egna organisationer har i det vardagliga livet, skriver Margaret Llewelyn Davies, som verkar som kvinnogillets ordf\u00f6rande under 32 \u00e5r. Dessa r\u00f6relser skiljer sig helt fr\u00e5n filantropiska och sociala reformr\u00f6relser, forts\u00e4tter hon. Fackf\u00f6reningsr\u00f6relsen och kooperationen ing\u00e5r i arbetarnas sj\u00e4lva liv. Fackf\u00f6ringsfolket k\u00e4mpar f\u00f6r b\u00e4ttre l\u00f6n. Kooperat\u00f6rerna k\u00e4mpar f\u00f6r kontroll \u00f6ver de egenh\u00e4ndigt tillverkade varorna, f\u00f6r att p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt f\u00e5 kontroll \u00f6ver n\u00e4ringslivet f\u00f6r folket av folket. Och utbrister: Ekonomer och andra begriper inte att detta \u00e4r b\u00f6rjan p\u00e5 en stor revolution! (Life as we have known it<\/a>, 1931, s. ix)<\/p>\n\n\n\n

Om Women’s Cooperative Guild, se \u00e4ven exempelvis Catherine Webb, The woman with the basket : the story of the Women’s Cooperative Guild<\/a>, Manchester 1927.<\/p>\n\n\n\n

6.<\/h3>\n\n\n\n

Life as we have known it<\/em> ges ut av Leonard och Virginia Woolf 1931<\/strong>. Virginia Woolf skriver ett f\u00f6rsiktigt f\u00f6rord till boken. Jag avskyr att skriva f\u00f6rord, b\u00f6cker b\u00f6r st\u00e5 f\u00f6r sig sj\u00e4lv och jag tar hellre livet av mig \u00e4n skriver ett, skriver hon inledningsvis. Ist\u00e4llet f\u00f6r ett f\u00f6rord skriver hon ett brev till Llewelyn Davies, men skillnaden tycks mig h\u00e5rfin. Hursomhelst \u00e4r brevet\/f\u00f6rordet t\u00e4nkv\u00e4rt. Inte minst f\u00f6r att Virginia Woolf \u00e4r mycket v\u00e4l medveten om att hon \u00e4r f\u00f6dd in i en annan del av samh\u00e4llet, en annan del av en och samma verklighet och att hon, hur mycket hon \u00e4n sympatiserar med och st\u00f6djer dessa kvinnliga kooperat\u00f6rer, f\u00f6rblir n\u00e5gon som st\u00e5r vid sidan av.<\/p>\n\n\n\n

“De vill ha badrum och pengar”, skriver hon. Att f\u00f6rv\u00e4nta sig att vi, vars tankar, s\u00e5som de nu ter sig, kan fladdra fritt p\u00e5 grund av v\u00e5rt innehav av kapital, skulle vara villiga att \u00e5terg\u00e5 till en s\u00e5dan begr\u00e4nsad horisont vad g\u00e4ller beg\u00e4r och l\u00e4ngtan \u00e4r om\u00f6jligt. Vi har redan badrum och pengar. Hur mycket vi \u00e4n sympatiserar \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r v\u00e5r sympati mestadels fiktiv. Estetisk sympati, \u00f6gats och fantasins sympati, inte hj\u00e4rtats och nervernas sympati. (Life as we have known it<\/a>, 1931, s. xxvf)<\/p>\n\n\n\n

7.<\/h3>\n\n\n\n

Det finns onekligen n\u00e5got visst med bibliotek.<\/strong> N\u00e4r man st\u00e5r inne bland hyllorna tr\u00e4nger sig skrifterna, d v s den text som finns inuti allt detta som st\u00e5r uppst\u00e4llt p\u00e5 dessa hyllor, p\u00e5. Man st\u00e5r inuti en laddning, inuti ett mummel som vill g\u00f6ra sig f\u00f6rst\u00e5eligt. Varenda skrift harklar sig lite f\u00f6rsynt och s\u00e4ger L\u00e4s mig. F\u00f6r annars finns det ingen mening med mig. Somliga skrifter vr\u00e5lar samma sak.<\/p>\n\n\n\n

Inget bibliotek v\u00e4xer fram ur sj\u00e4lva marken av sig sj\u00e4lvt, organiskt likt n\u00e5got ogr\u00e4s. Eller ramlar ned fr\u00e5n himmelen. Bibliotek \u00e4r uppbyggda av m\u00e4nniskor, av personer. N\u00e4r det g\u00e4ller privatbibliotek \u00e4r detta sj\u00e4lvklart. Men det \u00e4r \u00e4ven uppenbart n\u00e4r det g\u00e4ller \u00e5tminstone vissa mindre forskningsbibliotek. Detta av den enkla anledningen att personalstyrkan \u00e4r liten och bibliotekets inneh\u00e5ll d\u00e4rf\u00f6r blir mer eller mindre h\u00e5rt knutet till enstaka personers arbetsinsatser, kunskaper och vilja att g\u00f6ra texterna tillg\u00e4ngliga f\u00f6r s\u00e5 m\u00e5nga som m\u00f6jligt. Som Arbetarr\u00f6relsens arkiv och bibliotek. Som Kooperativa f\u00f6rbundets bibliotek.<\/p>\n\n\n\n

Jag tittar mig omkring bland hyllorna och ser detta; inte att detta bibliotek p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt eller vis skulle vara slumpm\u00e4ssigt sammansatt, men fastmer att f\u00f6rv\u00e4rvet grundat sig p\u00e5 stor \u00e4mnesm\u00e4ssig kunskap, intresse och, ja, entusiasm. Inte minst g\u00e5r detta att utl\u00e4sa av det stora inslag av \u00e4ldre litteratur som st\u00e5r runtomkring mig. <\/p>\n\n\n\n

En sm\u00e4rre del av detta best\u00e5nd, som allts\u00e5 av n\u00f6dv\u00e4ndighet m\u00e5ste ha tillkommit efter bibliotekets grundande 1927, har vi redan nu katalogiserat. Exempelvis The philanthropic repertory of plans and suggestions for improving the condition of the labouring poor : comprising part I<\/em>, Hints and plans relating to popular education ; part II<\/em>, Benevolent provident institutions ; part III<\/em>, Plans and suggestions for benefit institutions of a general nature<\/em> av John Hull (1835), An essay on the external corn trade : with an appendix on the means of improving the condition of the labouring classes<\/em> av Robert Torrens (1829), The working man’s way in the world : being the autobiography of a journeyman printer<\/em> av Charles Manby Smith (1853) samt The social condition and education of the people in England and Europe<\/em> av Joseph Kay (1850).<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 v\u00e4nder jag mig helt om och tar av en slump ut The National, a library for the people<\/em>, en volym p\u00e5 368 sidor, redigerad av W. J. Linton 1839.<\/p>\n\n\n\n

To the spirit that first taught and ever teacheth to choose good out of the press of evil – to the beautiful and loving – this work is inscribed. <\/em>S\u00e5 st\u00e5r det p\u00e5 en av de f\u00f6rsta sidorna. N\u00e4r jag bl\u00e4ddrar i skriften hittar jag texter och\/eller dikter av Shelley, Leigh Hunt, Keats, William Godwin, Robert Southey, Mary Wollstonecraft. Redan vid en genombl\u00e4ddring som denna uppt\u00e4cker man en l\u00e5ng rad texter som f\u00f6rd\u00f6mer f\u00f6rtryckandet av kvinnan, arbetaren och slaven och \u00e4r kritiska mot religionen. Himlastormande. Romantiskt. Kanske utopiskt. Fast \u00e5 andra sidan…<\/p>\n\n\n\n

8.<\/h3>\n\n\n\n

Det finns \u00e5tminstone tv\u00e5 sorters utopier<\/strong>, menar Michel Foucault: En socialistisk, prolet\u00e4r s\u00e5dan och en kapitalistisk. Med en m\u00e4rkbar grimas till\u00e4gger han att den f\u00f6rsta typen aldrig n\u00e5gonsin lyckats vinna fotf\u00e4ste, medan den andra haft den olyckliga tendensen att f\u00f6rverkligas. (Michel Foucault, Truth and juridical forms. I: Essential works of Foucault 1954-1984<\/em>, vol. 3, London 2002, s. 75)<\/p>\n\n\n\n

Flertalet av de tankar som framlades av de som brukar etiketteras som “utopister” grundar sig p\u00e5 tankebanor som verkar som motvikter mot dessa mer eller mindre f\u00f6rverkligade kapitalistiska utopier. Rikedomens utspridning p\u00e5 m\u00e5nga ist\u00e4llet f\u00f6r p\u00e5 f\u00e5, en prioritering av gemensamma behov ist\u00e4llet f\u00f6r enskildas behov, kollektivism och samarbete ist\u00e4llet f\u00f6r individualism. Robert Owen (1771-1858) och Charles Fourier (1772-1837) \u00e4r tv\u00e5 tydliga exempel p\u00e5 s\u00e5dana utopister. B\u00e5da dessa kan dessutom s\u00e4gas ing\u00e5 i s\u00e5v\u00e4l kooperationens som arbetarr\u00f6relsens kanon \u00f6ver inspirationsk\u00e4llor. (Om “kooperativa utopier” se exempelvis Paul Lambert, Studies in the social philosophy of co-operation<\/a>, Manchester 1963.)<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 vad \u00e4r egentligen “utopism”? N\u00e5got v\u00e4ldigt vidlyftigt eller blott n\u00e5got synonymt med all tankeverksamhet som f\u00f6rs\u00f6ker g\u00e5 utanf\u00f6r det som \u00e4r, om \u00e4n det allra minsta? Och kan det s\u00e4gas finnas, som allts\u00e5 exempelvis Foucault h\u00e4vdar, f\u00f6rverkligade utopier? S\u00e5dana fr\u00e5gest\u00e4llningar skulle kunna t\u00e4nkas staga upp ett kunskapsprojekt som kanske skulle kunna ha en annan tanke av Foucault som en form av ledstj\u00e4rna:<\/p>\n\n\n\n

Om den intellektuelles arbete skulle jag ocks\u00e5 vilja s\u00e4ga, att det p\u00e5 ett s\u00e4tt \u00e4r fruktbart att beskriva det som \u00e4r genom att f\u00e5 det att se ut som n\u00e5got som inte beh\u00f6ver vara, eller inte beh\u00f6vde vara som det \u00e4r.<\/p>
Res Publica<\/a> 1985:3, s. 70.<\/cite><\/blockquote>\n\n\n\n

9.<\/h3>\n\n\n\n

L\u00e5t oss avslutningsvis \u00e5terv\u00e4nda<\/strong> till detta med arbetarr\u00f6relsen och kooperationen. I Sveriges nationalencyklopedi kan man, som tidigare n\u00e4mnts, under uppslagsordet arbetarr\u00f6relsen l\u00e4sa att denna best\u00e5r av fackf\u00f6reningar och politiska organisationer. Samt “ursprungligen” av den konsumentkooperativa r\u00f6relsen. F\u00f6r ganska l\u00e4nge sedan och inte l\u00e4ngre allts\u00e5. Fr\u00e5gan blir d\u00e5 naturligtvis n\u00e4r det tredje benet tog ett kliv bort. Jag g\u00e5r ner i v\u00e5rt biblioteksmagasin p\u00e5 Upplandsgatan och plockar p\u00e5 m\u00e5f\u00e5 ut 1975 \u00e5rs \u00e5rg\u00e5ng av Kooperat\u00f6ren<\/a>, den kooperativa r\u00f6relsens organ i Sverige. Jag sl\u00e5r upp en artikel av \u00c5ke Blid med titeln “Samarbetet inom arbetarr\u00f6relsen – ett programf\u00f6rslag” och i den kan jag l\u00e4sa en hel del om vilka problem detta samarbete st\u00e5r inf\u00f6r, men jag kan inte finna n\u00e5got om att kooperationen inte anser sig vara en del av arbetarr\u00f6relsen. (1975:1, s. 52ff.)<\/p>\n\n\n\n

\u00c4ven detta synes mig som n\u00e5got v\u00e4rt att utreda.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

2009 \u00f6verf\u00f6rdes den st\u00f6rsta delen av Kooperativa f\u00f6rbundets bibliotek till ARAB. Du kan s\u00f6ka efter materialet i v\u00e5r bibliotekskatalog. Co-operation holds such an important place in the world that it […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[3414,3416],"class_list":{"0":"post-496","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-tema","7":"tag-bibliotek-sv","8":"tag-kooperation-sv","9":"czr-hentry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/496","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=496"}],"version-history":[{"count":11,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/496\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":15677,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/496\/revisions\/15677"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=496"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=496"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=496"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}