{"id":6821,"date":"2014-06-26T16:06:17","date_gmt":"2014-06-26T14:06:17","guid":{"rendered":"https:\/\/arbark.se\/?p=6821"},"modified":"2017-03-14T15:13:15","modified_gmt":"2017-03-14T14:13:15","slug":"svart-makt-i-sverige","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/arbark.se\/en\/svart-makt-i-sverige\/","title":{"rendered":"Svart makt i Sverige"},"content":{"rendered":"

\u201dBlack Power\u201d var ett slagord som skallade allt h\u00f6gre i det amerikanska samh\u00e4llet under 1960- och 1970-talen. Stora delar av landets afro-amerikaner, inte minst de unga, revolterade mot det strukturella f\u00f6rtryck de var utsatta f\u00f6r och etablissemanget s\u00e5g sig hotat och reagerade h\u00e5rt och v\u00e5ldsamt. Medlemmar av den radikaliserade svartmakt-r\u00f6relsen s\u00f6kte sig utanf\u00f6r landets gr\u00e4nser f\u00f6r att vidga motst\u00e5ndets ramar och s\u00f6ka st\u00f6d. Bland dessa fanns Stokely Carmichael som 1967 begav sig ut p\u00e5 en turn\u00e9 v\u00e4rlden runt, en resa som bland annat tog honom till Sverige. <\/strong><\/p>\n

Allt r\u00f6rde sig om revolution f\u00f6r m\u00e5nga unga svarta – afrofrisyrer, dashikis, black power, knytn\u00e4var i luften. Coltrane var deras symbol, deras stolthet – deras underbara, svarta, revolution\u00e4ra stolthet. Det hade varit jag n\u00e5gra \u00e5r tidigare, nu var det han, och det var cool vad mig betr\u00e4ffade.<\/p>\n

Miles Davis, Miles, sj\u00e4lvbiografin<\/em>, Stockholm : Norstedts, 1990, s. 316f<\/p><\/blockquote>\n

\"Black<\/a>

The Black panter, 1970 : vol 23, tidskriften \u00e5terfinns i bibliotekssamlingarna<\/p><\/div>\n

\u00c5r 1962 blev James Meredith den f\u00f6rste afro-amerikanen som till\u00e4ts skriva in sig vid universitetet i Mississippi. Fyra \u00e5r senare gav han sig ut p\u00e5 en ensamvandring genom Mississippi f\u00f6r att bevisa att det var m\u00f6jligt f\u00f6r en amerikansk medborgare med m\u00f6rk hudf\u00e4rg att g\u00f6ra s\u00e5 utan r\u00e4dsla. Han sk\u00f6ts och fick sv\u00e5ra skador. En protestmarsch anordnades. Martin Luther King var en m\u00e5nga som deltog.<\/p>\n

En annan var den d\u00e5 tjugofyra\u00e5rige Stokely Carmichael, medlem av och senare ordf\u00f6rande f\u00f6r SNCC, The Student Nonviolent Coordinating Committee.
\nEfter att ha blivit arresterad under marschen, men sl\u00e4ppts mot borgen, st\u00e4llde han sig framf\u00f6r marschdeltagarna och deklarerade att detta var den tjugosjunde g\u00e5ngen han kastats i f\u00e4ngelse, men att det fick vara nog nu: \u201dWhat we gonna start saying now is Black Power.\u201d Varvid en aktivist vid hans sida utbrast \u201dWhat do you want?\u201d och fick svaret \u201dBlack power!\u201d fr\u00e5n m\u00e4ngden m\u00e4nniskor.<\/p>\n

Fem g\u00e5nger ropades fr\u00e5gan ut och fem g\u00e5nger blev svaret: \u201dBlack power!\u201d<\/p>\n

Stokely Carmichael i Sverige<\/h3>\n
\"Black<\/a>

The Black panter, 1970 : vol 23 (baksida), tidskriften \u00e5terfinns i bibliotekssamlingarna<\/p><\/div>\n

I juli 1967 p\u00e5b\u00f6rjade Stokely Carmichael en fem m\u00e5nader l\u00e5ng resa som tog honom till bland annat Kuba, Vietnam, Algeriet, Guinea, Tanzania, Ghana. \u00d6verallt hyllades han som en medk\u00e4mpe i kampen mot kolonialism och f\u00f6r Tredje v\u00e4rldens sj\u00e4lvst\u00e4ndighetskamp. V\u00e4gen tillbaks till F\u00f6renta staterna gick genom Europa.<\/p>\n

I slutet av november n\u00e5dde han Sverige d\u00e4r han den tjugo\u00e5ttonde november talade i Uppsala universitets aula, fylld till bristningsgr\u00e4nsen med entusiastiska \u00e5h\u00f6rare. \u201dJag \u00e4r inte f\u00f6r v\u00e5ld\u201d, sa han bland annat, \u201dmen det kommer en tid n\u00e4r man inte kan ta emot mer f\u00f6rtryck, or\u00e4ttvisor och f\u00f6r\u00f6dmjukelser och m\u00e5ste sl\u00e5 tillbaka. Min generation v\u00e4grar bli f\u00f6r\u00f6dmjukad p\u00e5 samma s\u00e4tt som v\u00e5ra f\u00f6r\u00e4ldrar och f\u00f6rf\u00e4der blivit. Vi s\u00e4ger stopp. Och det f\u00f6r all framtid!\u201d (cit. Carl Fr\u00e4ngsmyr: Universitetet som arena, Uppsala univ., 2013, s. 270).<\/p>\n

Efter m\u00f6tet m\u00f6tte han aktivister och intervjuades av journalister. Fr\u00e5n Uppsala for han vidare till K\u00f6penhamn, d\u00e4r han h\u00e4lsades v\u00e4lkommen av Jean-Paul Sartre och deltog i ett av Russeltribunalens m\u00f6ten. Strax d\u00e4refter landade han i Oslo d\u00e4r han bland annat talade inf\u00f6r tv\u00e5tusen studenter. I b\u00f6rjan av december var han tillbaks i Sverige och samlade fler \u00e5h\u00f6rare, denna g\u00e5ng i Stockholms Konserthus. En f\u00f6re detta medarbetare vid Arbetarr\u00f6relsens arkiv och bibliotek minns:<\/p>\n

Ja, jag var p\u00e5 m\u00f6tet i konserthuset och det var en s\u00e4llsam upplevelse. Minnet spelar en ju spratt ibland \u2013 jag var \u00f6vertygad om att det var ungef\u00e4r samtidigt som k\u00e5rhusockupationen, men det verkar ju inte st\u00e4mma. Hursomhelst var m\u00f6tet i Konserthuset i Stockholm. Jag var med och delade ut flygblad innan och blev lite f\u00f6rsenad n\u00e4r jag skulle g\u00e5 in. S\u00e5 jag sm\u00f6g in i n\u00e5gon loge som var tom. D\u00e4r satt jag och lyssnade till denna karismatiske och skicklige agitator, som verkligen kunde bygga upp ett tal. Han hade publiken i sin hand. Han beskrev f\u00f6rtrycket. Han talade om det amerikanske samh\u00e4llet som hoppl\u00f6st i nuvarande skick. Riktigt hur orden f\u00f6r minns jag inte, men han stegrade skickligt beskrivningar av sk\u00e4ndligheter och v\u00e5ld mot svarta, med sina planer p\u00e5 mot\u00e5tg\u00e4rder. Jaaaa! ropade den entusiastiska publiken till allt, \u00e4ven det som l\u00e4t f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt likt Hinkes “bomber och sm\u00e5mord”. Det var en s\u00e4regen upplevelse, eftersom jag inte rycktes med d\u00e4r jag satt alldeles ensam i en loge. Jag bara f\u00f6rundrades \u00f6ver vilken st\u00e4mning han kunde piska upp.<\/p>\n

Citat fr\u00e5n tidigare medarbetare p\u00e5 Arbetar\u00f6rrelsens arkiv och bibliotek.<\/p><\/blockquote>\n

\"Artikel:<\/a>

Artikel: Swedenmark, "Dag f\u00f6r dag med Stokely", i Tidsignal, 1967:51\/52, s. 21<\/p><\/div>\n

Bland \u00e5h\u00f6rarna fanns \u00e4ven Eva Swedenmark och Ulla Lundstr\u00f6m. De skrev en artikel om b\u00e5da m\u00f6tena, s\u00e5v\u00e4l det i Uppsala som det i Stockholm, f\u00f6r tidskriften Tidsignal,<\/a> <\/em>1967:51\/52, s. 21.<\/p>\n

N\u00e4sta anhalt f\u00f6r Stokely Carmichael blev Paris, dit han \u00e5tf\u00f6ljdes av tv\u00e5 svenska journalister.<\/p>\n

Ett genomg\u00e5ende tema i hans tal, anf\u00f6randen och intervjuer var F\u00f6renta staternas krig mot Vietnam. Som han uttryckte det i en intervju under sin Parisvistelse:<\/p>\n

\u201dOm elden rasar i Vietnam, m\u00e5ste elden rasa i USA. Och s\u00e5 l\u00e4nge USA f\u00f6rtrycker svarta m\u00e4nniskor i det egna landet och f\u00f6rtrycker vietnameser i Vietnam, har vi gemensamma intressen mot en gemensam fiende.
\nOch vi kommer att sl\u00e5ss.\u201d
\n(citat Peniel, Joseph E., Stokely, a life,<\/em><\/a> New York: Basic Civitas, 2014, s.\u00a0 227).<\/p>\n

Black Panther Party<\/strong><\/h3>\n

Kort efter sin \u00e5terkomst till F\u00f6renta staterna, l\u00e4mnade Carmichael SNCC och gick med i Black Panther Party.<\/p>\n

\"Black<\/a>

The Black panter, 1970 : vol 14, tidskriften \u00e5terfinns i bibliotekssamlingarna<\/p><\/div>\n

Partiet hade bildats i oktober 1966 och bar p\u00e5 en id\u00e9 som ursprungligen formulerats av en radikal grupp med namnet Revolutionary Action Movement (RAM).<\/p>\n

F\u00f6renta staternas afro-amerikaner var koloniserade, vilket gjorde kampen mot rasism till en del av en global anti-imperialistisk kamp. Under \u00e5ret 1968 utvecklades partiet till att bli en organisation som syntes i hela F\u00f6renta staterna och de fortsatte att v\u00e4xa. De tjugo avdelningar som funnits vid slutet av 1968 hade en bit in p\u00e5 \u00e5r 1970 blivit sextio\u00e5tta. Organisationens bedrev ett omfattande socialt arbete och tidskriften The Black Panther hade i b\u00f6rjan av 1970-talet en upplaga p\u00e5 150.000 exemplar.<\/p>\n

Black Panther Party m\u00e4rktes \u00e4ven l\u00e5ngt utanf\u00f6r landets gr\u00e4nser \u2013 de blev inbjudna till Kina, d\u00e4r de bland andra m\u00f6tte Zhou Enlai, och \u00f6ppnade upp en ambassad i Alger, Algeriets huvudstad (d\u00e4r Eva Swedenmark och Leif Biureborgh fick en exklusiv intervju med Eldridge Cleaver i Dagens Nyheter, s\u00f6ndag 3\/8 1969<\/a>).<\/p>\n

\"Affisch<\/a>

Affisch fr\u00e5n Affischsamlingen, ARAB. Huey P. Newton (1942-1989), en av Black Panther Party's grundare. Med anledning av m\u00f6te i Lund 2 mars. F\u00f6rmodligen \u00e5r 1971? <\/p><\/div>\n

D\u00e4refter f\u00f6ljde en motsatt kurva. Partiet tappade medlemmar i rask takt och 1982 st\u00e4ngdes dess sista avdelning. (Om detta, och om anledningarna till r\u00f6relsens nedg\u00e5ng och upph\u00f6rande, se exempelvis Joshua Bloom and Waldo E. Martin Jr, Black against empire, the history and politics of the Black Panther Party<\/em><\/a>, Berkeley : University of California Press, 2013).
\nVid det laget hade Stokely Carmichael f\u00f6r l\u00e4nge sedan l\u00e4mnat Black Panther Party och F\u00f6renta staterna f\u00f6r Conakry i Guinea.<\/p>\n

Arkivmaterial hos ARAB<\/h3>\n

Angela Davis Action Committee<\/a>, arkivfragment\/dokument som ing\u00e5r i f\u00f6ljande arkiv: Biografica – organisationer [samling]<\/p>\n

Arbetsgruppen f\u00f6r Angela Davis<\/a>, Arkiv best\u00e5ende av 1 volym. Arkivet utg\u00f6rs av brev, arbetsmaterial, en betydande klippsamling med notiser och artiklar fr\u00e5n diverse tidningar ang\u00e5ende r\u00e4tteg\u00e5ngen mot Angela Davis. Ett tips f\u00f6r mer information om Angela Davis och ovan n\u00e4mnda arkiv, \u00e4r artikeln “Tv\u00e5 amerikanska r\u00e4ttsfall som engagerade arbetarr\u00f6relsen”.<\/a><\/p>\n

\"Tv\u00e5<\/a>

Tv\u00e5 teckningar f\u00f6rest\u00e4llande Booby Seale, av Andy Austin, r\u00e4tteg\u00e5ngstecknare f\u00f6r ABC. Teckningarna fick snabbt internationell spridning. De f\u00f6rest\u00e4ller Seale i r\u00e4tteg\u00e5ngen gentemot honom 1968-69 i Chicago. Seale tillsammans med sju andra kallades "Chicago Eight", anh\u00e5llna f\u00f6r anstiftan till upplopp. Seale protesterade h\u00f6gljutt under r\u00e4tteg\u00e5ngen och domaren l\u00e4t d\u00e4rf\u00f6r s\u00e4tta munkavle och handf\u00e4ngsel p\u00e5 honom. Bilderna tillh\u00f6r Ny Dags arkiv, ARAB. <\/p><\/div>\n

Biblioteksmaterial hos ARAB<\/h3>\n

S\u00f6king\u00e5ngar till v\u00e5r bibliotekskatalog, Kata:<\/p>\n