{"id":6854,"date":"2014-05-28T12:40:09","date_gmt":"2014-05-28T10:40:09","guid":{"rendered":"https:\/\/arbark.se\/?p=6854"},"modified":"2017-03-14T15:12:55","modified_gmt":"2017-03-14T14:12:55","slug":"socialistiska-partiet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/arbark.se\/en\/socialistiska-partiet\/","title":{"rendered":"Socialistiska partiet"},"content":{"rendered":"

Under praktikperioden ordnade och f\u00f6rtecknade Frida Hjelm och Cristian Andersson Socialistiska partiets arkiv. De presenterar h\u00e4r partiet och arkivet, med fokus p\u00e5 tv\u00e5 decennium: 1970- och 80-talen. <\/strong><\/p>\n

Av: Frida Hjelm och Cristian Andersson, praktikanter v\u00e5ren 2014.<\/strong><\/p>\n

Socialistiska partiets arkiv<\/a> str\u00e4cker sig mellan \u00e5r 1952-2003, partiet grundades dock 1971. Arkivets omfattning \u00e4r \u00f6ver 300 volymer och inneh\u00e5ller material fr\u00e5n 1952 till 2003, b\u00e5de fr\u00e5n den centrala organisationen och de lokala avdelningarna. Arkivet inneh\u00e5ller \u00e4ven Tom Gustafssons handlingar. Socialistiska partiets arkiv f\u00f6rvaras hos Arbetarr\u00f6relsens arkiv och bibliotek.<\/p>\n

V\u00e4nsterv\u00e5gen i Sverige under 60-talet<\/h3>\n

Efter andra v\u00e4rldskrigets slut b\u00f6rjade ekonomin att blomstra i v\u00e4stv\u00e4rlden. Detta bidrog till att ungdomarna som v\u00e4xte upp fick mer pengar att r\u00f6ra sig med och en ny ungdomskultur v\u00e4xte fram under 50- och 60-talen som bland annat handlade om att g\u00f6ra revolt mot tidigare generationers traditioner. \u00c4ven att f\u00f6ra en kamp f\u00f6r frihet och r\u00e4ttvisa.\u00a0 Dessa revolter hade sin h\u00f6gkonjunktur under slutet av 60-talet d\u00e5 en rad studentuppror genomf\u00f6rdes i m\u00e5nga europeiska l\u00e4nder, med en peak i Maj-revolutionen i Paris 1968. Dessa vindar bl\u00e5ste \u00e4ven in \u00f6ver Sverige. K\u00e5rhusockupationen i Stockholm d\u00e4r studenterna ockuperade sitt eget k\u00e5rhus kan ses som en nationell milstolpe i detta skeende.
\nDe ideologiska str\u00f6mningarna som sken starkast under den h\u00e4r tiden var maoism, trotskism och den s\u00e5 kallade Nya v\u00e4nstern. Detta mynnade ut i en rad av nyetablerade organisationer och partier som i dagligt tal kallas f\u00f6r bokstavsv\u00e4nster eftersom m\u00e5nga av organisationerna eller partierna hade s\u00e5 l\u00e5nga namn att de oftast f\u00f6rkortades med tre eller fyra bokst\u00e4ver. Nya organisationer och partier som bildades var bland annat KFML, Bolsjevikgruppen, F\u00f6rbundet kommunist, MLK och RMF.<\/p>\n

Socialistiska Partiet<\/h3>\n

RMF – Revolution\u00e4ra Marxisters F\u00f6rbund, blev senare Socialistiska partiet. Partiet bildades ur Revolution\u00e4ra Marxister (RM), som 1969 bildats som en sektion av Fj\u00e4rde internationalen, en internationell samarbetsorganisation f\u00f6r trotskistiska partier och Bolsjevikgruppen, som bildats ur Lunds Clart\u00e9sektion. Partiet har sedan dess genomg\u00e5tt en rad namn- och organisationsformsbyten. H\u00f6sten 1975 skedde ett namnbyte till Kommunistiska Arbetarf\u00f6rbundet KAF, framf\u00f6rallt f\u00f6r att f\u00f6rtydliga sin f\u00f6rankring i arbetarr\u00f6relsen. 1982 bytte f\u00f6rbundet namn till Socialistiska Partiet som ett led i att inte f\u00f6rknippas med stalinism och kommunism.<\/p>\n

Partiets medlemmar var unga. En av de ledande figurerna; Tom Gustafsson, var i 20-\u00e5rs\u00e5ldern d\u00e5 partiet grundades. Arkivet inneh\u00e5ller flera handlingar som kommer fr\u00e5n Tom Gustafssons egna p\u00e4rmar. Ungsocialisterna, Socialistiska partiets ungdomsf\u00f6rbund, s\u00e5gs som en viktig del av partiets organisation. I kvartalsrapporterna fr\u00e5n de lokala avdelningarna under 70- och 80-taletn \u00e4r det tydligt att den st\u00f6rre delen av partiets medlemmar var mellan 20 och 30 \u00e5r. (1<\/a>)
\n\"Dokument\"<\/p>\n

Konflikt med v\u00e4nstern<\/h3>\n

En viktig ideologisk grund f\u00f6r partiet var marxismen f\u00f6re stalinismen, framf\u00f6rallt Trotskijs tankar och id\u00e9er. Genom sin antistalinism hamnade de i konflikt med andra v\u00e4nsterorienterade partier s\u00e5som KFML, MLK och KFML(r). Utifr\u00e5n arkivmaterialet verkar det ocks\u00e5 ha varit viktigt f\u00f6r Socialistiska Partiet att just positionera sig gentemot andra partier p\u00e5 v\u00e4nsterkanten. Materialet inneh\u00e5ller flera tryckta texter ben\u00e4mnda \u201dBrytningsdokument\u201d, d\u00e4r kritik mot och brytningar med partier som MLK, SKP och KFML(r) beskrivs av medlemmar och lokala grupper som valt att g\u00e5 med i SP ist\u00e4llet. (2<\/a>)<\/p>\n

I den lokala korrespondensen diskuterades ocks\u00e5 hur ett stort problem vid rekrytering av medlemmar var att Socialdemokraterna och VPK hade s\u00e5 stort inflytande p\u00e5 arbetsplatserna. (3<\/a>). Ett exempel p\u00e5 hur det kunde se ut finns i \u201dBrytningsdokument \u2013 Varf\u00f6r vi l\u00e4mnat KFML(r)\u201d skrivet av medlemmar i V\u00e4ster\u00e5s\/K\u00f6ping :<\/p>\n

V\u00e4ndningen 1974 innebar ett tv\u00e4rt slut p\u00e5 detta v\u00e4nsterprassel. Nu var Kinas ord \u00e5terigen lag Den tidigare begynnande uppluckringen av bindningen till Kina hade inte best\u00e5tt i en utveckling mot leninismen, utan mot en alltmer utpr\u00e4glad sekterism. N\u00e4r sekterismen demonstrerat sin oh\u00e5llbarhet var ledningen tvungen att s\u00f6ka en utv\u00e4g ur \u00e5terv\u00e4ndsgr\u00e4nden. Att denna utv\u00e4g blev ett fullst\u00e4ndigt underordnande under KKP var inte konstigt. KFML(r) \u00e4r till hundra procent sprunget ur den stalinistiska traditionen och den frig\u00f6r man sig inte s\u00e5 l\u00e4tt ifr\u00e5n. \u00c4ven om KKP:s rykte var litet skamfilat inom KFML (r) var det trots allt Kina som l\u00e5g n\u00e4rmast till hands att ty sig till n\u00e4r det beh\u00f6vdes auktoriteter att luta sig mot, eftersom man sj\u00e4lv inte f\u00f6rm\u00e5dde utveckla en politisk linje.<\/p>\n

KFML(r):s CK f\u00f6rs\u00f6ker sitta p\u00e5 tv\u00e5 stolar. Dels st\u00f6dja Kina men samtidigt inte fullst\u00e4ndigt uttala sig f\u00f6r f\u00f6rsvaret av Sverige gentemot \u201dsupermakterna\u201d. Alla de inom (r) som g\u00e5tt och kommer att g\u00e5 till SKP har insett denna mots\u00e4gelse. De har insett att om man har en uppriktig vilja att slicka Kina i r\u00f6ven \u00e4r det b\u00e4sta man kan g\u00f6ra att g\u00e5 till SKP. D\u00e4rf\u00f6r skulle man kunna kalla SKP-oppositionen inom (r)-blocket f\u00f6r den \u00e4rliga opportunismen. Till skillnad fr\u00e5n den o\u00e4rliga opportunismen som CK st\u00e5r f\u00f6r. Det vill s\u00e4ga att inte fullt ut dra konsekvenserna av Kinas linje, samtidigt som man s\u00e4ger sig st\u00e5 f\u00f6r ett korrekt till\u00e4mpande av Kinas korrekta politik. (4<\/a>)<\/p><\/blockquote>\n

Fokus p\u00e5 studier<\/h3>\n

Studier beskrevs av Socialistiska partiet som ett viktigt steg i revolutionen och m\u00e5let med studierna var att de skulle leda till aktion. Fokus l\u00e5g p\u00e5 studier av ryska revolutionen, Tredje internationalens f\u00f6rsta \u00e5r, och \u00f6verg\u00e5ngsprogrammet. Denna studiefokuseringen syns \u00f6verlag tydligt i arkivmaterialet. Partiet hade en skolningskommission som ansvarade f\u00f6r studiecirklar, och m\u00e5nga handlingar r\u00f6r deltagarskolning och kaderskolor d\u00e4r medlemmar \u201dutbildades\u201d.<\/p>\n

\u00c4ldre texter framf\u00f6rallt av Lenin, Trotskij och Marx diskuterades och analyserades, men \u00e4ven senare marxistiska teoretiker syns i materialet, framf\u00f6rallt Ernest Mandel, en belgisk marxist och ekonom. I texter som \u201dStudieh\u00e4ften i fj\u00e4rde internationalens politik\u201d och \u201dR\u00f6da cirklar\u201d finns diskussionsfr\u00e5gor och inledningar till texterna.
\nI Studieh\u00e4fte 1 po\u00e4ngteras vikten av studierna f\u00f6r att kunna bryta de \u201dreformistiska masspartiernas\u201d inflytande \u00f6ver arbetarklassen och bryta den socialdemokratiska dominansen:<\/p>\n

F\u00f6r allvarligt syftande revolution\u00e4rer \u00e4r det helt n\u00f6dv\u00e4ndigt att ha en principiellt klar och konkret syn p\u00e5 reformistiska masspartier. Annars \u00e4r risken mycket stor f\u00f6r ett sekteristiskt avst\u00e5ndstagande fr\u00e5n de reformistiskt ledda arbetarmassorna. D\u00e5 reduceras revolution\u00e4rernas organisation till en liten propagandagrupp, som aldrig kan vinna n\u00e5got massinflytande utan bara abstrakt propagerar f\u00f6r socialism. En annan risk \u00e4r att opportunistiskt anpassa sitt program till de reformistiska arbetarpartierna. D\u00e5 saknar organisationen existensber\u00e4ttigande, eftersom den blivit ytterligare en r\u00f6st i k\u00f6ren f\u00f6r att proletariatet skall ge upp sina sj\u00e4lvst\u00e4ndiga klassintressen och underordna sig borgerskapet.<\/p><\/blockquote>\n

I andra h\u00e4ften diskuterades att ist\u00e4llet eventuellt strategir\u00f6sta p\u00e5 SAP eller VPK. (5<\/a>) I de lokala avdelningarnas kvartalsrapporter l\u00e4mnas ocks\u00e5 information om antal kaderskolor och medlemsskolning som avdelningarna genomf\u00f6rt. (6<\/a>)<\/p>\n

Ett arbetarparti?<\/h3>\n

Som m\u00e5nga andra v\u00e4nsterorganisationer under 1970- och 80-talen var ett av de viktigaste m\u00e5len en stark f\u00f6rankring inom arbetarklassen. Samtidigt var en stor del av medlemmarna i Socialistiska partiet studenter. En viktig anledning till namnbytet 1975 till Kommunistiska Arbetarf\u00f6rbundet var d\u00e4rf\u00f6r att f\u00f6rtydliga denna arbetarf\u00f6rankring. I materialet syns detta bland annat genom en stor m\u00e4ngd arbetsplatstidningar som partiet gett ut. I kvartalsrapporter ifyllda av de lokala avdelningarna st\u00e4lldes ocks\u00e5 fr\u00e5gor som vittnar om vikten av vilken typ av medlemmar partiet hade. Den centrala ledningen undrade hur m\u00e5nga medlemmar som var metallarbetare, industriarbetare, genomgick utbildning f\u00f6r att bli industriarbetare eller aktivt s\u00f6kte industriarbete. Vilka medlemmar som var v\u00e5rdarbetare, sjuksk\u00f6terskor och f\u00f6rskolel\u00e4rare var ocks\u00e5 viktigt f\u00f6r partiet att veta. (7<\/a>)<\/p>\n

Kvartalsrapporterna\u00a0 fr\u00e5n avdelningarna samt och enk\u00e4terna som ledningen skickade ut, registrerade och f\u00f6rde statistik \u00f6ver vilken syssels\u00e4ttning medlemmarna hade. M\u00e5nga medlemmar arbetade som v\u00e5rdare, metallarbetare eller barnsk\u00f6tare men d\u00e4r fanns ocks\u00e5 tj\u00e4nstem\u00e4n, l\u00e4rare, l\u00e4kare och studerande.\u00a0 En strategi hos partiet f\u00f6r att n\u00e5 ut till arbetarna var att f\u00e5 medlemmar att b\u00f6rja arbeta p\u00e5 de arbetsplatser som de vill \u201dradikalisera\u201d. P\u00e5 arbetsplatserna f\u00f6rs\u00f6kte medlemmarna sedan rekrytera medarbetare genom att s\u00e4lja tidningar, diskutera och f\u00e5 medarbetarna att g\u00e5 med i studiecirklar. (8<\/a>)<\/p>\n

I Avdelningsbulletin Malm\u00f6<\/em> nr 1- 1981, \u201dRekryteringen och kommunalarbetet\u201d, skriven av signaturen Holm st\u00e5r detta att l\u00e4sa:<\/p>\n

Samtidigt \u00e4r det viktigt att KAF lyckas skapa sig ett inflytande p\u00e5 flera stora viktiga industrier, det \u00e4r endast p\u00e5 det s\u00e4ttet vi kan komma ur det \u201dekorrhjul\u201d vi befinner oss i och b\u00f6rja rekrytera genom den tyngd vi skapar kring f\u00f6rbundet.
\nMen l\u00f6sningen \u00e4r inte att l\u00e4gga ner framg\u00e5ngsrika arbeten inom Kommunal, vilket vi mer eller mindre gjort i Stockholm. Att de mest ledande prolet\u00e4riserar sig n\u00e4r vi bara har 4 medlemmar som h\u00e5ller upp arbetet (och m\u00e5nga sympatis\u00f6rer) \u00e4r ansvarsl\u00f6st!<\/p><\/blockquote>\n

Valr\u00f6relsen 1985<\/h3>\n

Riksdagsvalet 1985 blev det hittills b\u00e4sta f\u00f6r Socialistiska Partiet. Man samarbetade med n\u00e5gra oberoende socialistiska kandidater och ungdomar och under parollen “Arbetar- och Ungdomsprotest” fick man totalt 18000 r\u00f6ster och mandat i kommunfullm\u00e4ktige i bland annat K\u00f6ping. I arkivet finns en volym som inneh\u00e5ller material r\u00f6rande valet d\u00e4r man kan l\u00e4sa om f\u00f6rberedelser inf\u00f6r valet, resultatutg\u00e5ngen av valet, utv\u00e4rdering, valinformation, valcirkul\u00e4r, valsedlar, flygblad, valknapp och affischer. (9<\/a>)
\n\"Arbetarprotest\"<\/p>\n

N\u00e4r man studerar materialet f\u00e5r man snabbt klart f\u00f6r sig att man gjorde en kraftsamling inf\u00f6r valet bland annat genom att h\u00e5lla m\u00f6ten \u00f6ver hela landet. De gav ocks\u00e5 ut en 8-sidig tidning som trycktes i 250 000 exemplar. I utv\u00e4rderingen av valet kan man l\u00e4sa att partiledningen inte \u00e4r s\u00e5 positiva i sina omd\u00f6men som man skulle kunna tro. De menade att de nog skulle f\u00e5tt lika m\u00e5nga r\u00f6ster p\u00e5 egen hand och att allt f\u00f6r f\u00e5 medlemmar f\u00f6rstod det positiva med att ha en valkampanj tillsammans med personer utanf\u00f6r partiet. De \u00e4r dock glada \u00f6ver att det g\u00e5tt b\u00e4ttre f\u00f6r partiet \u00e4n det g\u00e5tt f\u00f6r exempelvis KPML(r) och andra partier p\u00e5 den yttersta v\u00e4nsterkanten. (10<\/a>)<\/p>\n

KPML(r) \u00e4r uppenbart besvikna. Det st\u00e5r redan idag klart att vi samlar fler r\u00f6ster bakom v\u00e5rt parti \u00e4n vad KPML(r) g\u00f6r. De st\u00e4ller upp i samma kommuner som v\u00e5rt parti p\u00e5 sex st\u00e4llen. I fyra av dess kommuner sl\u00e5r vi KPML(r)!. Det blir betydligt sv\u00e5rare f\u00f6r dem att i forts\u00e4ttningen vifta undan oss som en obetydligt sv\u00e5rare f\u00f6r dem att i forts\u00e4ttningen vifta undan oss som en obetydlig kraft inom svensk arbetarr\u00f6relse och det \u00e4r uppenbart att det finns en stor besvikelse idag inom KPML(r). (11<\/a>)<\/p><\/blockquote>\n

Tidningen Mullvaden<\/h3>\n

Socialistiska Partiet har gett ut en rad tidskrifter och tidningar under \u00e5rens lopp. Det har varit tidskrifter s\u00e5som Fj\u00e4rde internationalen, R\u00f6da rummet, Internationalen <\/em>och Mullvaden.<\/em><\/p>\n

Tidningen Mullvaden<\/em> grundades 1971 n\u00e4r Revolution\u00e4ra Marxister och Bolsjevikgruppen slogs ihop och bildade RMF. Tidningen skulle utg\u00f6ra en viktig del av organisationen och vara en del i organisationens propaganda. I arkivet finns det sammanlagt 31 nummer av tidningen som kom ut under \u00e5ren 1971-1974 (12<\/a>) samt en m\u00e4ngd sm\u00e5skrifter som gavs ut p\u00e5 olika arbetsplatser(13<\/a>)(14<\/a>) .<\/p>\n

Det finns \u00e4ven volymer som inneh\u00e5ller handlingar r\u00f6rande tidningen s\u00e5som korrespondens och cirkul\u00e4r (15<\/a>)(16<\/a>). Tidningen inneh\u00e5ller artiklar och reportage fr\u00e5n b\u00e5de Sverige och utlandet och \u00e4r v\u00e4ldigt kritisk i sin framtoning mot bland annat andra partier och organisationer som KFML(r) och LO. I Mullvaden<\/em> nr 4 1971 f\u00e5r till exempel LO sig en k\u00e4nga och tidningen menar att \u201d LO-byr\u00e5kraterna k\u00e4mpar inom, inte mot det kapitalistiska samh\u00e4llet\u201d.<\/p>\n

Att tidningens inte blev en succ\u00e9 f\u00e5r man en aning om n\u00e4r man tar del av den Nationella ledningens protokoll fr\u00e5n juli 1971, d\u00e4r det g\u00e5r att l\u00e4sa att tidningen st\u00e5r inf\u00f6r en ny kris om inte f\u00f6rs\u00e4ljningssiffrorna \u00f6kar (17<\/a>).<\/p>\n

Organisationens medlemmar fick ha \u00e5sikter om tidningens inneh\u00e5ll och utformning. Vissa tyckte att artiklarna var f\u00f6r sn\u00e4llt skrivna medan andra tyckte att de var f\u00f6r elaka. Det fanns \u00e4ven personer som tyckte att skolningsmaterialet i tidningen inte lyftes fram (18<\/a>).<\/p>\n

Under hela tidningens utgivningsperiod beh\u00f6ll den sin pr\u00e4gel som ett propagandaverktyg och i det sista numret som gavs ut 1974 \u00e4r det V\u00e4nsterpartiet som f\u00e5r sig en k\u00e4nga (19<\/a>).<\/p>\n

F\u00f6r att f\u00e5 arbetare p\u00e5 fabriker och industrier intresserade och bli medvetna om organisationen gavs det ut lokala sm\u00e5skrifter som hade namn efter fabrikerna d\u00e4r de gavs ut som t.ex. Volvomullvaden<\/em>. De var i allm\u00e4nhet bara n\u00e5gra sidor l\u00e5nga och inneh\u00f6ll de viktigaste fr\u00e5gorna p\u00e5 fabriken som var p\u00e5 tapeten, samt i del fall roliga sm\u00e5 serier om aktuella h\u00e4ndelser (20<\/a>).<\/p>\n

N\u00e4r organisationen \u00e5ter bytte namn 1975 f\u00f6rsvann ocks\u00e5 Mullvaden<\/em>.<\/p>\n

\n

<\/a><\/p>\n

Fotnoter<\/h3>\n
    \n
  1. Inkomna handlingar, Avdelningskorrespondens 1970-1995,\u00a0 2134\/E\/2\/a\/15 <\/a><\/li>\n
  2. Handlingar r\u00f6rande studier, 1973-1983, 2134\/F\/10\/2<\/a><\/li>\n
  3. Avdelningskorrespondens, 1980.1982, 2134\/E\/2\/A\/24<\/a><\/li>\n
  4. Handlingar r\u00f6rande studier, 1973-1983, 2134\/F\/10\/2<\/a><\/li>\n
  5. Handlingar r\u00f6rande studier, 1970-1992, 2134\/F\/10\/7<\/a><\/li>\n
  6. Avdelningskorrespondens, 1981-1982,2134\/E\/2\/A\/36<\/a><\/li>\n
  7. Avdelningskorrespondens, 1981-1982, 2134\/E\/2\/A\/36<\/a><\/li>\n
  8. Avdelningskorrespondens, 1979-1988, 2134\/E\/2\/A\/15<\/a><\/li>\n
  9. Handlingar r\u00f6rande kvinnofr\u00e5gor, 1972-1989, 2134\/F\/4<\/a><\/li>\n
  10. Handlingar r\u00f6rande kvinnofr\u00e5gor, 1972-1989, 2134\/F\/4<\/a><\/li>\n
  11. Handlingar r\u00f6rande valkampanjer, 1985, 2134\/F\/5\/4<\/a><\/li>\n
  12. \u00d6vriga utg\u00e5ende handlingar, 19770-1974, 2134\/B\/3\/1<\/a><\/li>\n
  13. Handlingar r\u00f6rande fackliga fr\u00e5gor, 1973-1983, 2134\/F\/12\/6<\/a><\/li>\n
  14. Handlingar r\u00f6rande fackliga fr\u00e5gor, 1972-1983,\u00a0 2134\/F\/12\/13<\/a><\/li>\n
  15. Avdelningskorrespondens, 1972-1978, 2134\/E\/2\/A\/34<\/a><\/li>\n
  16. Allm\u00e4n korrespondens, 1970-1973, 2134\/E\/1\/1-2<\/a><\/li>\n
  17. Allm\u00e4n korrespondens, 1970-1971, 2134\/E\/1\/1<\/a><\/li>\n
  18. Avdelningskorrespondens,\u00a01972-1978, 2134\/E\/2\/A\/34<\/a><\/li>\n
  19. \u00d6vriga utg\u00e5ende handlingar, 19770-1974, 2134\/B\/3\/1<\/a><\/li>\n
  20. Handlingar r\u00f6rande fackliga fr\u00e5gor, 1972-1983, 2134\/F\/12\/13<\/a><\/li>\n
  21. Se \u00e4ven i bibliotekskatalogen: Mullvaden<\/a><\/li>\n
  22. Se \u00e4ven i bibliotekskatalogen: Fj\u00e4rde internationalen <\/a><\/li>\n
  23. Se \u00e4ven i bibliotekskatalogen: R\u00f6da rummet<\/a><\/li>\n
  24. Se \u00e4ven i bibliotekskatalogen: Internationalen <\/a><\/li>\n<\/ol>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    Under praktikperioden ordnade och f\u00f6rtecknade Frida Hjelm och Cristian Andersson Socialistiska partiets arkiv. De presenterar h\u00e4r partiet och arkivet, med fokus p\u00e5 tv\u00e5 decennium: 1970- och 80-talen. Av: Frida Hjelm […]<\/p>\n","protected":false},"author":5,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[3226,3228,3230,3232,3234,3236],"class_list":{"0":"post-6854","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-ur-vara-samlingar","7":"tag-antistalinism-sv","8":"tag-fjarde-internationalen-sv","9":"tag-marxism-sv","10":"tag-revolutionara-marxister-sv","11":"tag-revolutionara-marxisters-forbund-sv","12":"tag-socialistiska-partiet-sv","13":"czr-hentry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6854","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/5"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=6854"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6854\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":11001,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6854\/revisions\/11001"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=6854"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=6854"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=6854"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}