{"id":840,"date":"2010-09-09T14:20:22","date_gmt":"2010-09-09T12:20:22","guid":{"rendered":"https:\/\/arbark.se\/?p=840"},"modified":"2017-03-14T16:09:57","modified_gmt":"2017-03-14T15:09:57","slug":"mirakelteknikerna-fran-bilar-till-bloggar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/arbark.se\/en\/mirakelteknikerna-fran-bilar-till-bloggar\/","title":{"rendered":"Mirakelteknikerna: fr\u00e5n bilar till bloggar"},"content":{"rendered":"

Nya agitationss\u00e4tt har etablerats i takt med den tekniska utvecklingen. Finns en ny mirakelteknik eller ett nytt sp\u00e4nnande medium s\u00e5 m\u00e5ste dessa helt enkelt exploateras politiskt\u00a0\u2014 inte minst i valr\u00f6relserna.
\n<\/strong><\/p>\n

Detta \u00e4r en bearbetad version av en artikel tidigare publicerad i boken R\u00f6sta! : om PR, prylar och p\u00e5verkan : en bok<\/a> \/ av Janne Sundling m fl (2009). F\u00f6rsta delen av artikeln bygger p\u00e5 Martin Grass: “R\u00f6da bilen och andra bilar i f\u00e4rg”<\/a>.<\/p>\n

\n

“J\u00e4tteturn\u00e9er per bil”<\/h3>\nngg_shortcode_0_placeholder\n

Sent p\u00e5 eftermiddagen den 24 maj 1911 k\u00f6rde framtiden in i samh\u00e4llena M\u00f6lnbo och Gnesta i S\u00f6rmland. Den kom i form av en r\u00f6d bil av m\u00e4rket Mathis med r\u00f6da vimplar och tre socialdemokratiska agitatorer – Kata Dalstr\u00f6m, Carl N. Carleson och Hjalmar Gustafson – som passagerare. Gifterm\u00e5let mellan politik och teknik, som skulle bli ett av 1900-talets signum, hade just ing\u00e5tts.<\/p>\n

D\u00e5, 1911, stod riksdagsvalet f\u00f6r d\u00f6rren. Det skulle bli ett viktigt val. Arbetarr\u00f6relsen var ordentligt f\u00f6rsvagad efter storstrejken<\/a> ett par \u00e5r tidigare. Samtidigt till\u00e4mpades de nya gener\u00f6sare r\u00f6str\u00e4ttsreglerna f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen. Om man kunde mobilisera v\u00e4ljark\u00e5ren fanns m\u00e5nga mandat att vinna.<\/p>\n

Socialdemokratiska ungdomsf\u00f6rbundet best\u00e4mde sig f\u00f6r “ett dj\u00e4rvt grepp”. En ny agitationsform skulle anv\u00e4ndas i den kommande valkampanjen: agitationsturn\u00e9er med hj\u00e4lp av en av tidens tekniska moderniteter: automobilen.<\/p>\n

I februari 1911 dyker ett cirkul\u00e4r om j\u00e4tteturn\u00e9er per bil f\u00f6rsta g\u00e5ngen upp i tidningen Stormklockan. R\u00f6da bilar skulle s\u00e4ndas ut f\u00f6r att genomkorsa landet, fr\u00e5n Ystad till Haparanda. Med dessa “r\u00f6rliga talarstolar” hoppades man kunna h\u00e5lla m\u00f6ten lite varstans och n\u00e5 ocks\u00e5 de mest avl\u00e4gsna platser.<\/p>\n

Den som tror att de svenska partierna \u00e4r bak\u00e5tstr\u00e4vande dinoasurier utan f\u00f6rnyelsef\u00f6rm\u00e5ga har missat att de alltid legat i fronten n\u00e4r det g\u00e4ller att ta till sig ny teknik i valtider. Teknikf\u00f6r\u00e4lskelsen g\u00e5r som en r\u00f6d, eller bl\u00e5 om man f\u00f6redrar den f\u00e4rgen, tr\u00e5d genom den politiska historien.<\/p>\n

Det b\u00f6rjade redan f\u00f6re demokratins genombrott, med en r\u00f6dlackerad Mathis nr. 1039. Den r\u00f6da bilen var utrustad med torpedkarosseri, sufflett och framf\u00f6nster, signalhorn, domkraft, 2 str\u00e5lkastare, 2 fotogenlyktor, 1 baklykta, 1 gask\u00f6k, luftpump, n\u00f6diga verktyg, verktygsl\u00e5da och hela 16 h\u00e4stkrafter under motorhuven vilket gav en marschfart av 50-60 km\/tim och en lugn och behaglig g\u00e5ng som enligt Stormklockan “v\u00e4ckte ett visst f\u00f6rtroende hos m\u00f6tande landh\u00e4star”.<\/p>\n

R\u00f6da bilen ink\u00f6ptes, p\u00e5 avbetalning, f\u00f6r 6 500 kr. Insamlingar och broschyrf\u00f6rs\u00e4ljning under agitationsresorna bidrog till finansieringen. Dessutom skulle varje ort som fick bes\u00f6k av bilen betala 25 kronor i f\u00f6rskott. Samtidigt skrev man p\u00e5passligt ett avtal om att dela ut reklam \u00e5t firman John Fr\u00f6berg, Finsp\u00e5ng, vilket gav 1 000 kronor.<\/p>\n

Mathisen f\u00f6ljdes mycket snart av en Buick, eftersom agitationsresorna skapade ett massivt intresse ute i landet. Och det var inte bara egna sympatis\u00f6rer som drogs till de nya kampanjmetoderna. Motst\u00e5ndarna f\u00f6ljde snabbt efter. Svenska folkf\u00f6rbundet, grundat 1906 som st\u00f6dorganisation till h\u00f6gerpartiers f\u00f6reg\u00e5ngare Allm\u00e4nna valmansf\u00f6rbundet, skickade ut en bl\u00e5 bil p\u00e5 agitation. Den bl\u00e5 bilen kom t.o.m. iv\u00e4g p\u00e5 sin agitationsresa n\u00e5gra veckor f\u00f6re den r\u00f6da bilen.<\/p>\nngg_shortcode_1_placeholder\n

Valr\u00f6relsen 1911 blev snart ett rally mellan r\u00f6da och bl\u00e5 bilar p\u00e5 svenska landsv\u00e4gar, “v\u00e5r lustiga kappl\u00f6pning” enligt rapporterna, d\u00e4r man ibland kom samtidigt till samma m\u00f6tesplats och utk\u00e4mpade dueller biltalare mot biltalare. B\u00e5de den bl\u00e5 och den r\u00f6da bilen drabbades av incidenter p\u00e5 v\u00e4gen. Om bl\u00e5 bilens start i G\u00e4vle den 1 maj (!) ber\u00e4ttar Stormklockan att den k\u00f6rde upp p\u00e5 en plantering p\u00e5 Nygatan och krockade med ett tr\u00e4d. Det s\u00e5gs som en “fr\u00e5n v\u00e5r synpunkt lyckad” start, och “ett d\u00e5ligt omen” f\u00f6r folkf\u00f6rbundets agitation.<\/p>\n

R\u00f6da bilen r\u00e5kade ut f\u00f6r att motst\u00e5ndare lade stenblock p\u00e5 v\u00e4gen, en g\u00e5ng sk\u00f6ts det mot bilen, passagerarna fick springa efter skenande h\u00e4star och lugna uppskr\u00e4mda m\u00e4nniskor. N\u00e4r Per Albin Hansson skulle vara kartl\u00e4sare under turn\u00e9n hemma i Sk\u00e5ne skr\u00f6t han med att han inte beh\u00f6vde n\u00e5gon karta – med resultat att man hamnade ute p\u00e5 en \u00e5ker.<\/p>\n

Den tidens v\u00e4gar var fulla av “helvetets sm\u00e5 avgrunder” och b\u00e5da sidors bilar drabbades av punkteringar, fick skjutas p\u00e5 eller ibland dras med h\u00e4st och oxe till n\u00e4rmaste verkstad. \u00c5 andra sidan rapporteras det om appl\u00e5derande \u00e5sk\u00e5dare vid v\u00e4gkanten och om blommar som str\u00f6ddes framf\u00f6r en bil. Agitationsbilarna var en sensation p\u00e5 m\u00e5nga h\u00e5ll och folk gick ibland flera mil bara f\u00f6r att se dem.<\/p>\n

Men n\u00e4r de r\u00f6da och bl\u00e5 bilarna rullade ut p\u00e5 gropiga svenska sommarv\u00e4gar fanns redan f\u00f6rebilder utomlands. Suffragetterna i England hade anv\u00e4nt bilen i kampen f\u00f6r kvinnlig r\u00f6str\u00e4tt under valen 1909 och 1910. Och 1912 var en bil inblandad i n\u00e5got som idag troligen skulle ha klassats som terroristaktion: suffragetter k\u00f6rde fram till Downing Street No. 10, hoppade ut, kastade sten mot premi\u00e4rministerns bostad och f\u00f6rsvann snabbt igen. Bilar hade ocks\u00e5 f\u00f6rekommit under valkampanjer i USA.<\/p>\n

Rekordval<\/h3>\n

Hur framg\u00e5ngsrik var d\u00e5 den svenska bilagitationen? F\u00f6rslaget om den nya agitationsformen hade f\u00f6rst m\u00f6tt skepsis hos en del socialdemokrater. Skolpolitikern V\u00e4rner Ryd\u00e9n var t.ex. r\u00e4dd att den r\u00f6da bilen skulle “f\u00f6rst\u00f6ra valr\u00f6relsen och \u00f6del\u00e4gga valet”. Han hade fel. Socialdemokraterna gjorde ett rekordval och \u00f6kade fr\u00e5n 30 till 64 mandat i andra kammaren, vilket enligt ungdomsf\u00f6rbundets Zeth H\u00f6glund inte minst berodde p\u00e5 r\u00f6da bilen; “den st\u00f6rsta agitatoriska succ\u00e9s som socialdemokratin i v\u00e5rt land n\u00e5gonsin haft, ett triumft\u00e5g utan like genom landet”.<\/p>\n

De r\u00f6da bilarna bes\u00f6kte sammanlagt inte mindre \u00e4n 531 platser och drog \u00f6ver 330 000 \u00e5h\u00f6rare. Som agitatorer p\u00e5 turn\u00e9erna medverkade m\u00e5nga av den tidens mest k\u00e4nda v\u00e4nsterpolitiker som Kata Dahlstr\u00f6m, Zeth H\u00f6glund, Fredrik Str\u00f6m, Einar “Texas” Ljungberg, Ivar Vennerstr\u00f6m, Rickard Sandler, Per Albin Hansson och Gustav M\u00f6ller. \u00c4ven sj\u00e4lve arbetarh\u00f6vdingen Hjalmar Branting f\u00f6ljde med under “n\u00e5gra dagars v\u00e5ldsam str\u00e4ckturn\u00e9”, genom V\u00e4rmland i augusti.<\/p>\n

I en rapport till Stormklockan f\u00e5r vi veta att Mathisen fungerade “som ett urverk” under denna resa och m\u00f6tena avl\u00f6pte “utan n\u00e5got mankemang”. Huvudintrycket av dagarna blev: “mindre anstr\u00e4ngande \u00e4n m\u00e5nga andra”. N\u00e4r Branting hade l\u00e4mnat r\u00f6da bilen b\u00f6rjade dock \u00e4ventyren. “Vid avf\u00e4rden kr\u00e5nglar bilen, ett benzinr\u00f6r har blivit igent\u00e4ppt, och vi sitta fast i f\u00f6rsta b\u00e4sta backe. V\u00e4nliga armar hala oss upp”.<\/p>\nngg_shortcode_2_placeholder\n

Efter succ\u00e9n 1911 fortsatte man agitationsturn\u00e9erna med r\u00f6da bilar \u00e4ven kommande val\u00e5r. 1912 gjordes ocks\u00e5 ett f\u00f6rs\u00f6k med valpropaganda per b\u00e5t. “Den r\u00f6da F-b\u00e5ten” kallades en niometers mahognyb\u00e5t med maxfarten 7 knop som gav sig ut p\u00e5 agitationsseglats fr\u00e5n Kristinehamn i mitten av maj. Namnet anspelade p\u00e5 h\u00f6gerregeringen Lindmans f\u00f6rhatliga pansarb\u00e5tsprojekt.<\/p>\n

B\u00e5tagitationen blev dock en flopp, kanske d\u00e4rf\u00f6r att en bil fortfarande s\u00e5gs som spektakul\u00e4r p\u00e5 1910-talet. B\u00e5tar d\u00e4remot var old news. Dessutom m\u00e4rktes bilen p\u00e5 ett helt annat s\u00e4tt n\u00e4r den drog fram p\u00e5 v\u00e4gar och genom samh\u00e4llen. Det fanns egentligen bara en teknisk innovation som hade potential att sl\u00e5 bilen – flygplanet.<\/p>\n

“Tills den dag vi kunna anv\u00e4nda r\u00f6da aeroplan anser jag de r\u00f6da bilarna vara de utomordentligaste talartribuner f\u00f6r socialismen och min innersta \u00f6nskan \u00e4r, att id\u00e9n blir anv\u00e4nd i den utstr\u00e4ckning den f\u00f6rtj\u00e4nar”, menade agitatorn Einar Ljungberg.<\/p>\n

Men s\u00e5 blev det inte. Flygande agitationsturn\u00e9er visade sig f\u00f6r dyrt och tekniken var fortfarande alldeles f\u00f6r riskabel. N\u00e4r flygplan omsider kom i politiskt bruk var det f\u00f6r att n\u00e5gon g\u00e5ng dra omkring valbanderoller p\u00e5 himlen. Efter f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget blev det ist\u00e4llet de nya medierna grammofon och film som slog igenom i den politiska agitationen.<\/p>\n

Grammofonskivor och film<\/h3>\n

Under 1920-talet b\u00f6rjade ledande politiker tala in sina f\u00f6redrag p\u00e5 78-varvsskiva. En av de f\u00f6rsta politiska stenkakorna var Brantings tal i r\u00f6str\u00e4ttsfr\u00e5gan 1918. P\u00e5 baksidan: Hjalmar Brantings sorgemarsch, komponerad av Hugo Alfv\u00e9n. Grammofontekniken anv\u00e4ndes sedan \u00e4nda in p\u00e5 1960-talet, d\u00e5 sladdriga EP-skivor massdistribuerades till v\u00e4ljare i ute i landet.<\/p>\n