Kamouflageskrifter


Regimkritisk information spreds via Tarnschriften (”kamouflageskrifter”) i Tredje rikets Tyskland. Illegala texter kläddes i fingerade omslag.

Tyskland 1933 och Hitler tillträder i slutet av januari. Innan sommaren är till ända har nazisterna hunnit upphäva yttrande-, förenings- och mötesfriheterna, grundat ett propagandaministerium, upplöst oppositionens riksdagsmandat, förbjudit fackföreningar såväl som nybildning av politiska partier – samt infört dödsstraff för antinazistisk verksamhet. Vänsterpressen som mött allt större hinder ser slutligen sina tryckerier och förlag beslagtas av regimen. Men publiceringen fortsätter, illegalt.

Tarnschriften, eller ”kamouflageskrifter” som den svenska direktöversättningen lyder, blir det ett sätt att sprida den regimkritiska informationen. I angränsande länder trycks material som manar till kamp och samling mot naziterrorn och smugglas därefter in i Tyskland. Inte minst för att försvåra för Gestapo och angivare ser man till att klä in de illegala texterna i oförargliga – eller rentav ”politiskt korrekta” – omslag och förpackningar med fingerade uppgifter.

Folkskoleupplagor av Goethe och Schiller, turistbroschyrer, kokböcker, ”kiosklitteratur”, instruktionsböcker i rakning, nazistiska lagsamlingar eller livsmedelsförpackningar – fantasin och kreativiteten är stor när det gäller att utåt oskyldiggöra stridsskrifterna. Ofta måste man dessutom bläddra flera sidor in i häftena innan det egentliga materialet uppenbarar sig.

80% KPD

Innehållet i kamouflageskrifterna varierar till viss del. Kommunistische Partei Deutschlands (KPD) är den ojämförligt största utgivaren (cirka 80%) av den här typen av litteratur, vilket givetvis präglar karaktären på agitationen (och eftervärldens bild av densamma). Utgivningen sträcker sig från marxismen-leninismens klassiker till KPD:s partibeslut och konferensresolutioner till den Kommunistiska internationalens världskongress, till ytterligare annat.

Man betonar dock kontinuerligt vikten av alla demokratiska krafters samarbete och enande i den antinazistiska folkfronten: att också agitationen måste utformas därefter, så att den når ut till människor av skilda övertygelser men med den gemensamma övertygelsen att motarbeta nazidiktaturen. Hit hör exempelvis vittnesmål från koncentrationsläger och dylika skrifter.

Dödsstraff var en reell risk för den som handskades med detta illegala material. Skrifterna producerades i regel av kommunister i exil i Tysklands grannländer, men det stora och farliga grovjobbet – själva spridandet – gjordes av alla de tusentals, kanske tiotusentals motståndsmänniskor som var av skiftande politisk hemvist.

Hur stor utgivningen var totalt under dessa år är svårt att säga. Helt klart är att för eftervärlden finns kvar drygt 1000 titlar antinazistiska kamouflageskrifter – som alla klarat sig undan bokbål, vattenskador och gallring. Det tyska förlaget Saur gav i slutet av 1990-talet ut dessa skrifter på mikrofilm: en makalös utgåva med över 40 000 sidor text.

Unikt material i våra samlingar

Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek bidrog faktiskt med ett antal skrifter till ovannämnda mikrofilmsutgåva – med några skrifter som vi är ensamma om att inneha. Tyvärr har vi inte mikrofilmen som sådan, men däremot har vi en hel del annat material som kan betecknas som ”illegalt”.

Antalet kamouflageskrifter hos oss uppgår till närmare åttio stycken och merparten av dem är sådana som gavs ut på tyska just under naziregimen 1933-45, både i Tyskland och Österrike. Därtill finns enstaka skrifter från 30-talets Lettland respektive Spanien och även från det senare ockuperade Norge – bland annat ett tal av Stalin dolt bakom titeln »Hvordan kan potetene bevares mot frost«.

Till oss har denna typ av material lämnats in i första hand av tyska och österrikiska politiska flyktingar. Flertalet av skrifterna ingår i samlingen Kamouflageskrifter (arkivnr 1906), men ytterligare titlar finns spridda även i andra arkiv.

I vårt bibliotek finns därtill en, i Östtyskland utgiven, box kallad Tarnschriften der KPD 1935/1936 (Dietz, 1986), som innehåller tolv välgjorda reproduktioner av det tyska kommunistpartiets motståndsskrifter, jämte ett inledande häfte om KPD:s utgivning vid denna tid.

Mer information om antinazistiska kamouflageskrifter hittar du främst i Heinz Gittigs böcker