En fråga vi ibland får i vår forskarexpedition är: ”Vilken var arbetarrörelsens första röda fana?” Den första röda fackföreningsfanan i Sverige var till formen ett standar och invigdes av Stockholms Träarbetareförening den 30 december 1883.
Redan 1864 hade Typografiska Föreningen i Stockholm invigt sitt standar men det var vitt. Den röda färgen var den internationella socialismens symboliska färg och det var när fackföreningsrörelsen valde en socialistisk ideologi som man valde den röda färgen på sina fanor och standar.
Den första röda fanformade fackföreningsfanan invigdes i Malmö 1885 av de grovarbetare som då var organiserade i Arbetsmannafackföreningen i Malmö. Fanan förvaras på Industrifacket (IF Metall sedan 1 jan 2006) i Stockholm. I maj 1886 invigdes de socialdemokratiska föreningarnas röda fanor både i Göteborg och i Stockholm. I Helsingborg invigde skoarbetarna sin röda fana samma vår. Under 1880-talet sista år invigdes en rad röda fackföreningsfanor. Vid den första 1:sta majdemonstrationen 1890 fanns omkring 70 röda fanor i demonstrationerna runt om i landet. Vid en inventering av fackliga fanor drygt hundra år senare kunde vi dokumentera 6.000 fackföreningsfanor.
Arbetarrörelsens politiska bildspråk hämtade förebilder från den franska revolutionen med motiv som frihetsgudinnor och frygiska mössor. Det var också under den franska revolutionen som den röda fanan övergick från att vara de militära myndigheternas symbol till att bli en symbol för folklig makt. Därifrån kom också pionjärtidens vanligaste devis: Frihet Jämlikhet Broderskap. Den organiserade arbetarrörelsens symboler har sitt ursprung i Tyskland och nådde Sverige via Danmark Arbetarrörelsens fackliga bilder hämtades främst från det egna arbetet med dess verktyg och arbetsprodukter. Skoarbetarna valde en sko eller en stövel, pälsarbetarna en isbjörn eller en räv, charkuteriarbetarna kunde ha ett oxhuvud. Gemensamt för de flesta var handslaget för broderskap, jordgloben för internationell solidaritet och soluppgången som symbol för den nya dagen. Inom varje förbund fanns också ett gemensamt emblem som ofta användes som toppemblem på fanorna, t ex hade Lantarbetareförbundet en stiliserad plog som emblem under en period.
Fanmålare kom att bli ett yrke när efterfrågan på handmålade fanor var stor. I Stockholm var Franz Wilhelm Franzén den mest anlitade under pionjärtiden. Att han målade Stockholms båt- och pannplåtslageriarbetarefackförenings fana 1897 är känt tack vare hans signatur på skissen i fackföreningens arkiv och bevarade handlingar från faninvigningsfesten. Fanorna är nästan aldrig signerade eller daterade. De invigdes ofta till föreningens årsdag med en ståtlig faninvigningsfest innan fanan togs ut i demonstrationer och på arbetarrörelsefester.
Vi har ett fanmagasin i Grängesberg där 1.000 fanor förvaras. Uppgifter om fanorna kan finnas i historiker och jubileumsskrifter eller i föreningarnas arkivhandlingar. För den som vill läsa mer om fanor finns t ex boken Vår enighets fana – ett sekel fackliga fanor att läsa eller köpa hos oss.