Under arbetarrörelsens pionjärtid anlade arbetarna egna parker i hela landet, Folkets Park, för politiska möten och agitation eftersom de inte fick samlas på offentliga platser. Att komma ut i naturen från trånga bostäder i staden var också ett skäl att bygga dessa parker och ytterligare ett skäl var att de ville dansa, sjunga och förlusta sig. I Folkets Park utvecklades en politisk arbetarkultur med föredrag, kultur och nöjesliv.
Under 1800-talets sista år hyrdes ett område i Sickla vid Danvikstull av medlemmarna i arbetarrörelsens organisationer för agitation, möten och fester. Det kom så småningom att kallas Sickla Folkpark. Spånga Folkets Park invigdes 1907 följd av Norrtälje Folkets Park 1910, Vallentuna 1912, Enskede och Saltsjöbaden 1914. Stockholms Folkpark, i Ingentingskogen i Solna, fanns åren 1911-1927 och ägdes gemensamt av Stockholms arbetarekommun och arbetarrörelsen i Solna. Södra Folkparken – eller Västberga Folkpark som den också kallades – köptes av arbetarrörelsen 1915 men brann ned och totalförstördes 1927.
De närmaste åren byggdes folkparker i Vendelsö, Märsta, Nykvarn och Södertälje. Under 1920-talet tillkom folkparker i Neglinge, Bergshamra och Hallstavik. På Långholmen fanns en gång både Folkets Hus och Folkets Park likaväl som i Gröndal. Sammanlagt är ett drygt 20-tal folkparker kända i länet. Idag finns parkerna i Nykvarn, Ölsta och Össeby-Garn kvar av de gamla parkerna medan Järva Folkets Park i Eggeby Gård i Spånga är en modern folkpark som började sin verksamhet 1975.
Flera av folkparkerna har arkivhandlingar bevarade på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek (ARAB). Mer om Folkets Hus och Folkets Parker i Stockholm finns att läsa i Till förmån för Folkets Hus. Folkets hus och Folkets parker i Stockholms län, utgiven av Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek i samarbete med Länsstyrelsen i Stockholms län. Skriften går att låna eller köpa på ARAB. Folkparksaffischer kan man se i vårt affischregister och fotografier finns i våra bildsamlingar (tillgängliga lokalt i vår forskarexpedition).
För den som vill vidga sina vyer med folkparkskultur i hela landet finns inte bara en lång rad historiker och minnesskrifter utan också de senaste årens böcker om Folkets Park såsom:
- Margareta Ståhls bildrika 100-årsexposé Möten och människor i Folkets Hus och Folkets Park (2005),
- tidskriften Arbetarhistoria nr 116 (2005:4) med temat ”Folkets hus och folkets parker”,
- Staffan Bengtssons och Göran Villis Hela svenska folkets park – en K-märkt turné (2005),
- den prisbelönta Det var dans i Folkets Park, utgiven av folkrörelsernas arkiv i Örebro (2004),
- Gunder Anderssons Folkets Park en hundraårig historia (1991), och
- Ann Mari Engels avhandling Teater i Folkets Park 1905-1980 (1982).
Och så förstås hela den centrala folkparksorganisationens FPC stora arkiv med flera hundra volymer från starten i Eskilstuna 1905 och fram till nutid.