Drygt 16 000 affischer finns nu (juni 2006) upptagna i vårt affischregister, de flesta utgivna av politiska organisationer: 4448 av dem är mötesaffischer, 3552 valaffischer och 1475 folkparksaffischer. Kategorierna sammanfaller stundom. 3603 affischer återges på bild i affischregistret.
En grupp med tydliga särdrag är de omkring 500 affischerna från förra sekelskiftet (ungefär 1890 – 1909) och drygt 2000 från 1910-talet. Affischerna saknar i allmänhet bilder och flerfärgstryck; affischmakarna är alltså hänvisade till andra verkningsmedel. 478 av dem har fotograferats och/eller skannats in i registret.
Ett utmärkande drag hos sekelskiftesaffischerna är blandningen av typsnitt och storlekar. En förklaring kan vara att affischerna nyttjats som provexemplar (och därför kunnat tryckas utan ersättning), men stilblandningen kan ju även väcka uppmärksamhet. Inom tidens snäva ramar är omväxlingen ganska stor. Under årtiondena som följer blir textstilarna likformigare och normaliseras till mer genomsnittliga typer.
Affischerna innehåller vanligen mycket text, delvis med så små bokstäver att de förutsätter att betraktaren står intill och läser. Överskriften och andra viktigare ord sätts oftast med betydligt större bokstäver än de övriga för att kunna uppfattas på avstånd. Ett annat kännetecken är långa inledande meningar uppdelade på flera rader, där varje rad börjar med stor bokstav. Ordföljden är ofta lätt omkastad för att tillåta viktiga ord att dyka upp tidigt i meningen.
De begränsade möjligheterna till färgtryck kompenseras i någon mån av bjärt och någon gång brokigt tryckpapper. Olika slags ornament, pekande händer med mera förekommer också. Ovanliga textarrangemang, prickar, linjer med flera typografiska effekter utgör andra blickfång.
På de fåtaliga rikstäckande valaffischerna uppträder teckningar i tryck med två färger, ofta karikatyrartade som hos JAC (C A Jacobsson) 1911, men ibland högstämt uppfordrande likt Ivar Starkenbergs från 1917 med flera. Från omkring 1910 syns svartvita fotografier av artister på vissa folkparksaffischer. En grupp för sig är affischerna från val- och föredragsturnéer, långa serier med likartade affischer där endast ortnamn, klockslag och stundom personnamn skiftar.
Efter 1910-talet blir affischernas utformning mer mångskiftande och bilder och färgtryck allt vanligare. En viss enhetlighet med många variationer går med andra ord förlorad. Det trycks också färre affischer allteftersom andra massmedier börjar konkurrera, radion på 1920-talet, ljudfilmen från och med 1930.
Åtminstone för textbaserade mötes- och folkparksaffischer framstår förra sekelskiftet och 1910-talet som något av en guldålder.