Alice Kessler-Harris: Gendering labor history. University of Illinois press, 2007. 374 s.
Alice Kessler-Harris är professor i amerikansk historia vid Columbia university. Hon har i ett stort antal böcker behandlat kvinnorna inom den amerikanska fackförenings- och arbetarrörelsen med titlar som A history of wage-earning women in the United States, A woman’s wage, och How Gender shaped american economic citizenship. Hon har myntat begreppet ”ekonomiskt medborgarskap”, som hon menar förvägrats många amerikanska kvinnor, inte minst inom arbetarrörelsen, stick i stäv med den amerikanska konstitutionen.
I den föreliggande boken, som består av sjutton essäer skrivna under mer än trettio år, behandlar hon kvinnorörelsen och kvinnofrågorna, och betydelsen av ”kön” i amerikanskt arbetsliv. Uppsatserna behandlar kvinnor inom fackföreningsrörelsen i USA, inom amerikansk välfärds- och socialpolitik, och kvinnor i arbetslivet i den ”globala situationen” idag.
Shana Penn: Solidarity’s secret : the women who defeated communism in Poland. University of Michigan press, 2005. 372 s.
Som i så många andra historiska sammanhang har kvinnorna i Polen glömts bort, när fackföreningsrörelsen Solidaritets historia har skrivits. På bokens baksida erkänner ledaren, senare presidenten Lech Walesa, att det i hög grad var polska kvinnor som fortsatte Solidaritets kamp mot kommunistregimen i Polen, sedan de ledande männen arresterats efter miltärkuppen 1981. I boken behandlas främst sju kvinnliga aktivister, verksamma i den grupp som kallades Damska Grupa Operacyjna (kvinnornas operationella grupp), vars titel hänsyftade på den hemliga polisens täcknamn. Kvinnorna hade den tredubbla bördan att vara yrkesarbetare, hem- och hushållsförsörjare, och politiska aktivister.
Ruth Reitan : Global activism. Routledge, 2007. 337 s.
Ruth Reitan är professor vid University of Miami. Hon pekar på betydelsen av främst fyra olika alternativrörelser, ”The Jubilee anti-dept campaign” (en rörelse som vid millennieskiftet engagerade sig för att få de fattigaste ländernas banklåneskulder avskrivna, med lyckat resultat), ”Via Campesina peasant farmers” (den bondekooperativa rörelsen i Brasilien), organisationen ”Our World is not for sale”, och den anarkistiska mexikanska rörelsen i Chiapas, ”People’s global action”. De fyra rörelserna har varit framgångsrika genom att synas i media, ordna stora massdemonstrationer, knyta band med andra antiglobaliseringsrörelser, och även samarbetat sinsemellan. Grupperna har fått kritiken av Världsbanken, WTO, och IMF att öka, och har fått flera politiska maktskiften i Sydamerika till stånd, i Venezuela, Peru, Bolivia, Nicaragua, och Ecuador.
Robert J. Alexander: A history of organized labor in Peru and Ecuador. Praeger, 2007. 238 s.
Robert J. Alexander är en nestor inom forskningen kring de latinamerikanska länderna, f. 1918 var han i 55 år lärare vid Rutgers university i USA. Han har behandlat en rad syd- och mellanamerikanska länder i sina många böcker, i den föreliggande boken tecknar han Perus och Ecuadors fackliga historia från 1948 till 1990. Perus ekonomi kördes i botten på 1990-talet av den korrupte presidenten Alberto Fujimori. 2006 vann vänsterkandidaten Alan García presidentvalet efter stora demonstrationer. Också Ecuador har drabbats av väldiga massdemonstrationer mot den nyliberala ekonomiska politiken, reaktioner som fört vänsterpolitiker som Abdala Bucaram och den nuvarande presidenten Rafael Correa till makten.
Henry Heller: The Cold war and the new imperialism : a global history 1945-2005. Monthly review press, 2006. 366 s.
Den kanadensiske historieprofessorn Henry Heller har skrivit en koncis världshistoria om efterkrigstiden, kalla kriget, kommunismens fall, och den ”nya imperialismen” som han menar tagit över världen. Världens mäktigaste man borde vara den amerikanske presidenten George W. Bush, men Bush företräder snarare amerikanska multinationella företag, som en sorts ”frontfigur”, och kriget i Irak handlar snarare om kampen om den irakiska oljan än om kriget mot ”terrorismen”, menar Heller. 250 av världens 500 mäktigaste storföretag är amerikanska och 150 är västeuropeiska, de är den nya världens imperialister, när historien gått in på 2000-talet.
Eva Golinger: The Chávez code : cracking US intervention in Venezuela. Olive branch press, 2006
Venezuelas president Hugo Chávez är det största hotet mot amerikansk hegemoni i Latinamerika sedan den mexikanska revolution 1919, och Allendes presidentskap i Chile, som slutade med den USA-stödda kuppen 1973. Advokaten Eva Golinger, född i Venezuela och specialist på mänskliga rättigheter, jämför med USA:s stöd till Contras i Nicaragua, och invasionerna i Kuba, Haiti, Panama, och Grenada, som är de senaste exemplen på amerikansk intervention i länder på västra halvklotet. Golinger pekar på dokument som menar att USA också stödde den kupp mot Chávez som misslyckades 2002. Hon drar paralleller till konflikten mellan Israel och Palestina och frågar sig: är ”demokrati” i tredje världen bara bra när ”rätt parti” vinner?
Daniel Alvunger: Nytt vin i gamla läglar. Socialdemokratisk kyrkopolitik under perioden 1944-1973. Församlingsförlaget, 2006. 287 s.
Socialdemokraternas förhållande till kyrkan har behandlats i flera avhandlingar på senare år, t.ex. Hans Falk om ”socialistprästen” H.F. Spak, och Lennart Ahlbäck Socialdemokratisk kyrkosyn. Daniel Alvunger beskriver den socialdemokratiska kyrkopolitiken 1944-1973, när idén om den ”öppna och demokratiska folkkyrkan” lanserades inom Broderskapsrörelsen. Avhandlingen utmynnar i den uteblivna uppgörelsen i kyrka-statfrågan 1973, och hur denna ska tolkas. Som ett nederlag för kyrka-statförespråkarna, eller som en framgång? Författaren pekar på inslag inom socialdemokratins retorik som faller tillbaka på en ”sekulariserad lutherdom”.
Håkan Boström: Familjealbum. Ill. Knut H. Larsen. Axplock, 2006. 71 s.
Håkan Boström f. 1939, är arbetarförfattare, bosatt i Eskilstuna. I den smakfulla boken, illustrerad med litografier av Knut E. Larsen, vandrar han på kyrkogården bland sina släktingar, ända tillbaka till murarmästaren Salomon Boström, född 1742. I korta dikter ger han de döda släktingarna kropp och karaktär: soldater, socialister, bönder, skräddare, knappmakare, trollkarlar, smeder.