Den svenska arbetarrörelsen förvaltar konstsamlingar som troligen är de största utanför museivärlden.
Men under de senaste åren har en del av rörelsens traditionella samlingslokaler i tysthet lagts ner, sålts ut eller omvandlats till neutrala mötesplatser. Och när föreningslivet förändras, så förändras också villkoren för konsten.
Idag ersätts politiska och fackliga möten av pensionärsdanser, filmvisning och bolagsstämmor. Därmed riskerar också arbetarrörelsens konst att bli hemlös.
Konstverk säljs, förvisas till källare och vindar, glöms bort eller hamnar i värsta fall bland soporna. Nyligen dök en målning upp på en av Stockholms mest kända auktionsfirmor.
Hur ska man se på den här utvecklingen? Vem har egentligen ansvaret för att arbetarrörelsens samlade konstskatter bevaras? Om detta handlar utställningen ”Den hemlösa konsten – om mötesplatser i förändring och arbetarkonstens ovissa öden” som öppnas på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek den 25 april.
Utställningen vill visa delar av den konst som arbetarrörelsens organisationer har samlat under mer än hundra år, både konstverk som har ett säkert hem, men också exempel på hemlös konst. En stor konstskatt har en trygg hemvist hos fackliga organisationer och i moderna Folkets Hus. Men några av de utställda verken har hittats i källare eller skrubbar. Andra har övergått i annan ägo än arbetarrörelsens.
Utställningen ”Den hemlösa konsten” är en del av projektet Konsten i Folkets Hus och Parker som ett samarbete mellan Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek och Riksorganisationen Folkets Hus och Parker.
Utställningen invigs av författaren Göran Greider den 25 april kl. 17.00 och visas till oktober 2007. Massmedia hälsas välkommna till förhandsvisning samma dag kl. 14.00. Lokal: Upplandsgatan 4, Stockholm.